Gustav V – Nya Sverige-minnet (Delawarejubileet) 1638–1938
Gustav V – Nya Sverige-minnet (Delawarejubileet) 1638–1938
Silver, 17.76 g (inklusive band), 31 mm. Kvalitet 1+/01. Åtsidans porträtt graverat av Adolf Lindberg. Sällsynt. Jubileumsmedalj i silver avsedd att bäras i bröstet i ett blått band med gula kanter.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av konung Gustav V. Kungen avbildas barhuvad i en klassisk och stram profil. Längs medaljens ytterkant löper omskriften på latin: "GUSTAVUS · V · REX · SUECIAE" (Gustaf V, Sveriges konung). Längst ned, omedelbart under kungens halsavskärning, återfinns den kungliga myntgravören Adolf Lindbergs signatur: "A. LINDBERG". Medaljen är upptill fast förenad med en sluten, kunglig krona i utsirad relief, varifrån bärbandet utgår.
Frånsida
Ett rent epigrafiskt motiv centrerat kring en fyra rader lång inskription på latin: "SUECIAE / NOVAE / IN·MEMORIAM / 1638 - 1938" (Till minne av Nya Sverige 1638–1938). Ovanför texten lyser en liten, femuddig stjärna med korta strålar. Under årtalen återfinns Tre kronor (Sveriges lilla riksvapen) elegant placerade med två över en.
Svenskarna i Amerika och Delawarejubileet 1938
Drömmen om en koloni i väster
Under 1630-talet, i den svenska stormaktstidens expansiva inledning, väcktes tankarna på att etablera en svensk handelskoloni i Nordamerika. Det var ett djärvt försök att bryta sig in på den oerhört lukrativa marknaden för pälsverk och tobak, och att på allvar hävda Sveriges position bland de europeiska sjöfartsnationerna. I slutet av 1637 avseglade expeditionen bestående av skeppen Kalmar Nyckel och Fågel Grip från Göteborg, under ledning av den erfarne holländske kolonisatören Peter Minuit.
I mars 1638 seglade de in i Delawarefloden och landsteg vid en plats de döpte till Paradisskäret. Minuit förhandlade omedelbart med den lokala urbefolkningen (lenape) och köpte landområden längs flodens västra strand. Här anlades Fort Christina, uppkallat efter Sveriges unga drottning, på den plats som idag utgör staden Wilmington. Den lilla och utsatta kolonin Nya Sverige var därmed ett faktum.
Ett stolt men kortlivat arv
Svenska kronans direkta styre över kolonin blev dock kort. Befolkningstillväxten var trög och underhållet från hemlandet kom sporadiskt. Det hela eskalerade till konflikt med de angränsande holländska kolonisatörerna, och 1655 tvingades Nya Sveriges sista guvernör, Johan Risingh, kapitulera för Peter Stuyvesants trupper. Nya Sverige införlivades i Nya Nederländerna, som i sin tur snart föll i engelsmännens händer.
Men trots att den svenska flaggan halades efter bara sjutton år, dröjde sig den svenska och finska kulturen kvar. Bosättarna stannade och fortsatte att bruka jorden. De satte djupa spår i den amerikanska nybyggarkulturen, inte minst genom introduktionen av den knuttimrade stugan (den numera ikoniska log cabin), vilken förblev en fundamental symbol för den nordamerikanska pionjärandan.
300-årsminnet och festligheterna 1938
När 300-årsminnet av landstigningen nalkades 1938 utbröt en formidabel jubileumsfeber. Delawarejubileet firades enormt stort i både USA och Sverige. Högtidligheterna präglades av storpolitisk förbrödring; president Franklin D. Roosevelt proklamerade firandet och Sveriges kronprins Gustaf Adolf reste över Atlanten för att delta i festligheterna och avtäcka Carl Milles berömda Delawaremonument i Wilmington.
I hemlandet uppmärksammades händelsen massivt, bland annat genom den välkända jubileumstvåkronan i silver samt särskilda frimärksutgåvor i både Sverige, USA och Finland. Den här utbjudna officiella jubileumsmedaljen präglades för att kunna bäras i ett patriotiskt blå-gult band under de otaliga banketterna, representationerna och statliga ceremonierna som kantade jubileumsåret.
Adolf Lindbergs klassiska stämpel
En särskilt fascinerande numismatisk detalj med denna medalj rör åtsidans gravör. Porträttet bär signaturen "A. LINDBERG" – den exceptionelle kunglige myntgravören Adolf Lindberg (1839–1916). Eftersom Adolf Lindberg hade varit död i över två decennier när Delawarejubileet inföll, är det uppenbart att Kungliga Myntverket valt att återanvända en av hans äldre, klassiska porträttstampar av konung Gustav V. Detta tilltag skapar en elegant konstnärlig tidsbrygga. Det fasta, strama porträttet från seklets början knyter an till 1930-talets stundande orostider, och pryder en medalj helt ägnad åt en trehundraårig historia av mod, utvandring och djup transatlantisk vänskap.
Silver, 17.76 g (inklusive band), 31 mm. Kvalitet 1+/01. Åtsidans porträtt graverat av Adolf Lindberg. Sällsynt. Jubileumsmedalj i silver avsedd att bäras i bröstet i ett blått band med gula kanter.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av konung Gustav V. Kungen avbildas barhuvad i en klassisk och stram profil. Längs medaljens ytterkant löper omskriften på latin: "GUSTAVUS · V · REX · SUECIAE" (Gustaf V, Sveriges konung). Längst ned, omedelbart under kungens halsavskärning, återfinns den kungliga myntgravören Adolf Lindbergs signatur: "A. LINDBERG". Medaljen är upptill fast förenad med en sluten, kunglig krona i utsirad relief, varifrån bärbandet utgår.
Frånsida
Ett rent epigrafiskt motiv centrerat kring en fyra rader lång inskription på latin: "SUECIAE / NOVAE / IN·MEMORIAM / 1638 - 1938" (Till minne av Nya Sverige 1638–1938). Ovanför texten lyser en liten, femuddig stjärna med korta strålar. Under årtalen återfinns Tre kronor (Sveriges lilla riksvapen) elegant placerade med två över en.
Svenskarna i Amerika och Delawarejubileet 1938
Drömmen om en koloni i väster
Under 1630-talet, i den svenska stormaktstidens expansiva inledning, väcktes tankarna på att etablera en svensk handelskoloni i Nordamerika. Det var ett djärvt försök att bryta sig in på den oerhört lukrativa marknaden för pälsverk och tobak, och att på allvar hävda Sveriges position bland de europeiska sjöfartsnationerna. I slutet av 1637 avseglade expeditionen bestående av skeppen Kalmar Nyckel och Fågel Grip från Göteborg, under ledning av den erfarne holländske kolonisatören Peter Minuit.
I mars 1638 seglade de in i Delawarefloden och landsteg vid en plats de döpte till Paradisskäret. Minuit förhandlade omedelbart med den lokala urbefolkningen (lenape) och köpte landområden längs flodens västra strand. Här anlades Fort Christina, uppkallat efter Sveriges unga drottning, på den plats som idag utgör staden Wilmington. Den lilla och utsatta kolonin Nya Sverige var därmed ett faktum.
Ett stolt men kortlivat arv
Svenska kronans direkta styre över kolonin blev dock kort. Befolkningstillväxten var trög och underhållet från hemlandet kom sporadiskt. Det hela eskalerade till konflikt med de angränsande holländska kolonisatörerna, och 1655 tvingades Nya Sveriges sista guvernör, Johan Risingh, kapitulera för Peter Stuyvesants trupper. Nya Sverige införlivades i Nya Nederländerna, som i sin tur snart föll i engelsmännens händer.
Men trots att den svenska flaggan halades efter bara sjutton år, dröjde sig den svenska och finska kulturen kvar. Bosättarna stannade och fortsatte att bruka jorden. De satte djupa spår i den amerikanska nybyggarkulturen, inte minst genom introduktionen av den knuttimrade stugan (den numera ikoniska log cabin), vilken förblev en fundamental symbol för den nordamerikanska pionjärandan.
300-årsminnet och festligheterna 1938
När 300-årsminnet av landstigningen nalkades 1938 utbröt en formidabel jubileumsfeber. Delawarejubileet firades enormt stort i både USA och Sverige. Högtidligheterna präglades av storpolitisk förbrödring; president Franklin D. Roosevelt proklamerade firandet och Sveriges kronprins Gustaf Adolf reste över Atlanten för att delta i festligheterna och avtäcka Carl Milles berömda Delawaremonument i Wilmington.
I hemlandet uppmärksammades händelsen massivt, bland annat genom den välkända jubileumstvåkronan i silver samt särskilda frimärksutgåvor i både Sverige, USA och Finland. Den här utbjudna officiella jubileumsmedaljen präglades för att kunna bäras i ett patriotiskt blå-gult band under de otaliga banketterna, representationerna och statliga ceremonierna som kantade jubileumsåret.
Adolf Lindbergs klassiska stämpel
En särskilt fascinerande numismatisk detalj med denna medalj rör åtsidans gravör. Porträttet bär signaturen "A. LINDBERG" – den exceptionelle kunglige myntgravören Adolf Lindberg (1839–1916). Eftersom Adolf Lindberg hade varit död i över två decennier när Delawarejubileet inföll, är det uppenbart att Kungliga Myntverket valt att återanvända en av hans äldre, klassiska porträttstampar av konung Gustav V. Detta tilltag skapar en elegant konstnärlig tidsbrygga. Det fasta, strama porträttet från seklets början knyter an till 1930-talets stundande orostider, och pryder en medalj helt ägnad åt en trehundraårig historia av mod, utvandring och djup transatlantisk vänskap.