Gustav V – Prisbelöning för hästavelns främjande - En kunglig insats för det svenska lantbruket
Gustav V – Prisbelöning för hästavelns främjande
Silver, 39.35 g, 43 mm. Utan randmärkning (präglad före 1915). Åtsida graverad av Adolf Lindberg (1910) och frånsida av Lea Ahlborn (1875). Referenser: Brita Olsén sid 225, (jfr Oskar II, Hildebrand 32).
Åtsida
Vänstervänd bild av konung Gustaf V. Monarken avbildas barhuvad i en stram och klassisk profil. Längs medaljens ytterkant löper omskriften med den fullständiga kungatiteln: "GUSTAF · V · SVERIGES · GÖTES · OCH · VENDES · KONUNG". Längst ned, omedelbart under halsavskärningen, återfinns den kungliga myntgravören Adolf Lindbergs signatur: "A. LINDBERG".
Frånsida
Ett vackert och naturtroget motiv av en fristående, muskulös och stolt häst vänd åt vänster. Den står på en plan markyta markerad med tunna linjer. Längs den övre ytterkanten löper omskriften: "FÖR · HÄSTAFVELNS · FRÄMJANDE". I fältet till vänster, invid medaljens kant framför hästens bringa, står gravörens namn: "LEA AHLBORN". I den nedre avskärningen, skild från huvudmotivet av dubbla linjer, återfinns texten "PRISBELÖNING".
En kunglig insats för det svenska lantbruket
Arbetshästen och den militära kavallerihästen var fundamentala kuggar i det svenska 1800-tals- och tidiga 1900-talssamhället. För att systematiskt höja kvaliteten på landets häststam förordnade Kungl. Maj:t den 1 november 1872 (under Oskar II:s tillträdesår) att en särskild belöningsmedalj skulle inrättas. Denna skulle delas ut av den statliga Kungl. Stuteriöverstyrelsen vid årliga regionala besiktningsmöten. De bönder och uppfödare som där kunde visa upp unghästar av exceptionellt god avel ansågs "förtjenta att prisbelönas" och förlänades denna medalj i antingen silver eller brons som ett synligt bevis på statens uppskattning.
Ett numismatiskt möte över generationsgränserna
Det utbjudna exemplaret är slaget under Gustaf V:s regering och utgör ett fascinerande möte mellan två av Sveriges absolut främsta myntgravörer. När Gustav V besteg tronen 1907 krävdes en ny åtsida för belöningsmedaljerna. Uppdraget gick till Adolf Lindberg, vars strama och tidlösa kungaporträtt färdigställdes 1910.
Istället för att skapa en helt ny medalj valde dock Myntverket att behålla den hyllade och anatomiskt fulländade frånsidan, vilken hade graverats redan 1875 av Lindbergs berömda föregångare, Lea Ahlborn. Hennes avbildning av hästen är en klassiker inom svensk medaljkonst. Att just denna medalj saknar randmärkning – något som blev obligatoriskt för statliga silvermedaljer från och med 1915 – innebär att exemplaret med säkerhet kan dateras till de allra första åren av Gustaf V:s regering (ca 1910–1914).
Skjutlock och personliga minnen
Den byråkratiska hanteringen och distributionen av dessa belöningar har en egen liten historik. Så länge Kungliga Myntverket skötte präglingen (vilket man gjorde fram till 1939) levererades silvermedaljerna till de stolta mottagarna i enkla, små pappaskar med skjutlock, vilka kunde förekomma i lite olika färger. Ofta skrevs den prisbelönta hästens namn för hand på asken, vilket gjorde den statliga utmärkelsen till en djupt personlig familjeklenod på gårdarna. Bronsmedaljerna delades i sin tur ut i ett ännu enklare kuvert med Stuteriöverstyrelsens tryck och lilla riksvapnet. Det var först när det privata företaget Sporrong & Co tog över tillverkningen 1940 som man frångick de små askarna med skjutlock och istället övergick till företagets egna, neutrala runda askar.
Silver, 39.35 g, 43 mm. Utan randmärkning (präglad före 1915). Åtsida graverad av Adolf Lindberg (1910) och frånsida av Lea Ahlborn (1875). Referenser: Brita Olsén sid 225, (jfr Oskar II, Hildebrand 32).
Åtsida
Vänstervänd bild av konung Gustaf V. Monarken avbildas barhuvad i en stram och klassisk profil. Längs medaljens ytterkant löper omskriften med den fullständiga kungatiteln: "GUSTAF · V · SVERIGES · GÖTES · OCH · VENDES · KONUNG". Längst ned, omedelbart under halsavskärningen, återfinns den kungliga myntgravören Adolf Lindbergs signatur: "A. LINDBERG".
Frånsida
Ett vackert och naturtroget motiv av en fristående, muskulös och stolt häst vänd åt vänster. Den står på en plan markyta markerad med tunna linjer. Längs den övre ytterkanten löper omskriften: "FÖR · HÄSTAFVELNS · FRÄMJANDE". I fältet till vänster, invid medaljens kant framför hästens bringa, står gravörens namn: "LEA AHLBORN". I den nedre avskärningen, skild från huvudmotivet av dubbla linjer, återfinns texten "PRISBELÖNING".
En kunglig insats för det svenska lantbruket
Arbetshästen och den militära kavallerihästen var fundamentala kuggar i det svenska 1800-tals- och tidiga 1900-talssamhället. För att systematiskt höja kvaliteten på landets häststam förordnade Kungl. Maj:t den 1 november 1872 (under Oskar II:s tillträdesår) att en särskild belöningsmedalj skulle inrättas. Denna skulle delas ut av den statliga Kungl. Stuteriöverstyrelsen vid årliga regionala besiktningsmöten. De bönder och uppfödare som där kunde visa upp unghästar av exceptionellt god avel ansågs "förtjenta att prisbelönas" och förlänades denna medalj i antingen silver eller brons som ett synligt bevis på statens uppskattning.
Ett numismatiskt möte över generationsgränserna
Det utbjudna exemplaret är slaget under Gustaf V:s regering och utgör ett fascinerande möte mellan två av Sveriges absolut främsta myntgravörer. När Gustav V besteg tronen 1907 krävdes en ny åtsida för belöningsmedaljerna. Uppdraget gick till Adolf Lindberg, vars strama och tidlösa kungaporträtt färdigställdes 1910.
Istället för att skapa en helt ny medalj valde dock Myntverket att behålla den hyllade och anatomiskt fulländade frånsidan, vilken hade graverats redan 1875 av Lindbergs berömda föregångare, Lea Ahlborn. Hennes avbildning av hästen är en klassiker inom svensk medaljkonst. Att just denna medalj saknar randmärkning – något som blev obligatoriskt för statliga silvermedaljer från och med 1915 – innebär att exemplaret med säkerhet kan dateras till de allra första åren av Gustaf V:s regering (ca 1910–1914).
Skjutlock och personliga minnen
Den byråkratiska hanteringen och distributionen av dessa belöningar har en egen liten historik. Så länge Kungliga Myntverket skötte präglingen (vilket man gjorde fram till 1939) levererades silvermedaljerna till de stolta mottagarna i enkla, små pappaskar med skjutlock, vilka kunde förekomma i lite olika färger. Ofta skrevs den prisbelönta hästens namn för hand på asken, vilket gjorde den statliga utmärkelsen till en djupt personlig familjeklenod på gårdarna. Bronsmedaljerna delades i sin tur ut i ett ännu enklare kuvert med Stuteriöverstyrelsens tryck och lilla riksvapnet. Det var först när det privata företaget Sporrong & Co tog över tillverkningen 1940 som man frångick de små askarna med skjutlock och istället övergick till företagets egna, neutrala runda askar.