Gustav V - Rikslantbruksmötet i Stockholm 1946 av Erik Lindberg - Vackert exemplar
Gustav V - Rikslantbruksmötet i Stockholm 1946 av Erik Lindberg - Vackert exemplar
Silver, 25,42g, 39mm, Ulla Ehrensvärd 428, Kvalitet 01. På randen Sporrong och silverstämplar med årtalsstämpel U8 (1946). Erik Lindberg utarbetade sammanlagt tre olika skissförslag till medaljens frånsida, vilka han den 14 juni 1945 presenterade för Sporrongs. Det första utkastet föreställde en slät vapensköld med de tre kronorna, omgiven av vajande kornax både ovanför och nedanför skölden. Ur heraldisk synvinkel ansågs dock endast en mer återhållsam och stramare version godtagbar. Denna version, daterad juni 1945, granskades och vidimerades av J. Kleberg vid Riksheraldikerämbetet. Den definitiva beställningen tilldelades Lindberg den 25 juni 1945. Arbetet med frånsidans modell färdigställdes under hösten och levererades till Sporrongs den 3 december samma år. För åtsidan återanvände man det porträtt som Lindberg tidigare skapat för 1930 års lantbruksmöte. För sitt arbete erhöll han ett arvode på 600 kronor. Frånsidan, med en något omarbetad text, återanvändes senare vid lantbruksmötet i Jönköping 1959. Vid det tillfället sammanpräglades den hos Sporrongs med en åtsidesstamp graverad av Gösta Carell.
Konungens vänstervända porträtt. Gravörens namn delas av halsspetsen: "ERIK LINDBERG". I omskriften: "GUSTAF V SVERIGES KONUNG"
Frånsida
Centralt Sveriges riksvapen med de tre kronorna i sköld, krönt med en stor kunglig krona. På båda sidor syns stiliserade ax av spannmål, som symboliserar lantbruket. Nedanför riksvapnet ett mindre medaljonghuvud med en Stockholms skyddhelgon, St. Erik. I omskriften: "RIKSLANTBRUKSMÖTET I STOCKHOLM" och på var sida om kronan årtalet: "1946"
Lantbruksmötenas historia och glansdagarUnder 1800- och 1900-talen var lantbruksmöten en av de viktigaste samlingsplatserna för Sveriges jordbrukare. Dessa möten fungerade både som forum för diskussion om lantbrukets frågor och som stora utställningar, där kreatur, jordbruksprodukter, redskap och innovationer bedömdes och belönades. Syftet var tydligt: att främja och utveckla lantmannanäringen genom kunskapsutbyte, personliga kontakter och gemensamma erfarenheter.Lantbruksmöten hölls på flera nivåer – ibland för hela landet, ibland för enskilda län eller mindre distrikt. Initiativet till de riksomfattande mötena väcktes 1844, då landshövding Robert Fredrik von Kræmer lade fram ett förslag inom Kungliga Lantbruksakademien. Han föreslog att man skulle begära statligt anslag för att arrangera ett nationellt möte. Kungl. Maj:t biföll förslaget, och den 7 januari 1846 godkändes stadgarna för det första allmänna svenska lantbruksmötet. Syftet fastslogs: att genom erfarenhetsutbyte och diskussion stimulera utvecklingen av svenskt jordbruk. Samma år, 1846, hölls det första rikslantbruksmötet i Stockholm. Traditionen levde vidare i mer än hundra år. Det sista rikslantbruksmötet hölls 1959, även om möten på distrikts- och lokal nivå fortsatte under 1960-talet – dock i allt mindre omfattning.
Rikslantbruksmötet på Solvalla 1946
Ett av de mest storslagna tillfällena ägde rum på Solvalla utanför Stockholm under pingsten 1946. På pingstaftonen, den 8 juni, öppnade kungen rikslantbruksmötet med ett kraftfullt tal inför tjugotusen samlade jordbrukare. Evenemanget fick internationell prägel genom närvaron av delegationer från bland annat Storbritannien, Frankrike och Finland. Utställningen var imponerande: över tvåtusen djur visades upp, liksom moderna jordbruksmaskiner och redskap av alla slag. Annandag pingst arrangerades en internationell djurparad med riduppvisningar och fårvallning, följt av att jordbruksministern delade ut ett stort antal heders- och vårdarpris.
Ungdomsorganisationer från både Stockholm och landsbygden bidrog med en konstnärlig höjdpunkt: kantaten Släkternas kavalkad. Under framförandet passerade allegoriska grupper till fots och till häst, tillsammans med husdjur och redskap, som symboliserade gårdens och släktens historia. Den 12 juni delade kronprinsen ut priser för framstående insatser inom olika grenar av lanthushållningen, samma dag som en tjurauktion hölls – där priserna nådde rekordnivåer. Den 16 juni avslutades rikslantbruksmötet, som redan då betraktades som det största i Sveriges historia.