Gustav Vasa (1521–1560) – Mark, Västerås 1539 - Ett lystrigt men sedvanligt svagpräglat exemplar med vacker originalton -Sällsynt
Gustav Vasa (1521–1560) – Mark, Västerås 1539
Ett lystrigt men sedvanligt svagpräglat exemplar med vacker originalton. Silver, 13.12g, 35mm. Referenser: SMB 69c. Slitagemässigt cirka kvalitet 1+ (hänsyn taget till den svaga utpräglingen klassar de flesta myntet som 1/1++). Detta är ett sällsynt årgångsmynt vars typ förekommer i följande varianter:
Åtsidan med två olika porträttyp:
- Ett något mindre och nättare porträtt där myntets inre ring möter konungens krona i kronringen.
- Ett något större porträtt där myntets inre ring möter konungens panna (under kronringen).
Åtsidan förekommer dessutom med två omskriftsvarianter:
- GOSTAF
- GOSTAVS
Frånsidan förekommer med två varianter:
- Slät botten bakom lejonet.
- Ränder (ginbalkar) bakom lejonet.
Totalt har Roland Falkensson registrerat 14 säkra exemplar fördelat på dessa varianter, där omskriften GOSTAF är noterat med endast ett exemplar. Inför nästa upplaga av Myntårsboken är det möjligt att varianterna penetreras djupare. Oavsett vilken nivå av variantsällsynthet man vill dyka ned i, är denna årgång endast registrerad i 14 kända exemplar totalt på den privata marknaden och som sådan mycket sällsynt.
Åtsida
Motivet utgörs av konungens högervända, större midjebild. Han bär en öppen krona, och håller i händerna riksregalierna: ett draget svärd och ett riksäpple. Omskriften lyder: "GOSTVS D G REX SWECIE" (Gustav med Guds nåde Sveriges konung). Omskriften avslutas med ett elegant fyrbladigt blomornament.
Frånsida
I centrum syns tre vapensköldar placerade under en öppen kunglig krona i perspektiv, så att hela kronringen är synlig och där vertikala staplar visas i kronringens centrum. Den övre vänstra skölden bär Tre Kronor (Svealand/Sverige), den nedre skölden rymmer vasekärven (Vasaätten) och den övre högra skölden visar ett krönt, stående och vänstervänt lejon över tre ginbalkar, representerande Folkungaätten (vilket användes som symbol för Götaland och det historiska kungariket). Vid sidorna om den nedersta skölden står årtalet: "15" och "39". I omskriften löper kungens valspråk: "BEATVS : QVI : TIMET : DOMINVM" (Salig är den som fruktar Herren). Omskriften inleds klockan 12 med ett ekollon, vilket är en symbol för myntmästaren Hans Hansson, verksam i Västerås 1539–1540. Ekollonet figurerar sålunda även på mynt präglade i Svartsjö (1541–1550) och Åbo (1556–1558) där myntmästaren även var verksam. Ekollonet kan därför inte jämställas med myntorten, utan får exklusivt betraktas som myntmästarens symbol.
Från befrielsekrig till arvrike
Gustav Vasas trontillträde 1523 markerade slutet på unionstiden och början på skapandet av en modern svensk nationalstat. Hans tidiga år kantades av ständiga hot från den avsatte Kristian II, skulder till Lübeck och inre uppror. För att trygga rikets finanser och sitt eget oberoende genomdrev han vid Västerås riksdag 1527 reformationen, varigenom kyrkans makt bröts och dess enorma rikedomar – däribland kyrksilvret – drogs in till kronan. Denna reduktion gav honom de medel han behövde för att finansiera en stark centralmakt och för att prägla egna, fullödiga silvermynt.
Den tyska perioden och makten centraliseras
År 1539, samma år som detta sällsynta mynt präglades i Västerås, befann sig Sverige i inledningen av den s.k. tyska perioden. Efter att framgångsrikt ha befriat landet från Lübecks grepp under Grevefejden (1534–1536), började Gustav Vasa kraftigt centralisera makten enligt kontinentala, tyska mönster. De ledande rådgivarna, som Conrad von Pyhy och Georg Norman, anlände och hjälpte till att bygga en stat byråkratiskt styrd ovanifrån. De introducerade "kejsarlagens" absoluta härskarmakt och förvandlade det forna valkungadömet till ett arvrike (vilket proklamerades i Örebro 1540 och stadfästes i Västerås 1544).
Denna nya, hårdnande politik stötte dock på motstånd. Kungens krav på ökade skatter, silverkonfiskationer från lantkyrkorna och försök till ökad kontroll över handeln drabbade inte minst småbönderna i landskapen. Reaktionen kom under 1540-talets början med det blodiga bondeupproret Dackefejden i Småland. Trots krisen stod kungen stark; hans centraliserade uppbördssystem och stående armé – bekostade av det silver som nu formades till mynt likt det vi ser här – gjorde honom till slut överlägsen sina inre fiender.
Västerås som myntort och Hans Hanssons ekollon
Vid slutet av 1530-talet var Gustav Vasa angelägen om att kontrollera rikets penningväsende. Han startade flera myntorter runt om i riket för att möta handelns behov och omsätta silverinkomsterna till gångbart mynt. Att detta specifika markmynt är präglat i Västerås är intressant, då Västerås just var skådeplatsen för det berömda reformationsmötet 1527.
På myntets frånsida finner vi ett litet ekollon. Detta var myntmästaren Hans Hanssons märke. Hansson var verksam i Västerås under den korta perioden 1539–1540, innan han flyttades vidare för att leda myntningen på Svartsjö slott (1541–1550) och därefter i Åbo (1556–1558). Detta mynt, präglat i en begränsad upplaga, bär inte bara Hanssons personliga signatur, utan även konungens valspråk Beatus qui timet Dominum (Salig är den som fruktar Herren). Orden understryker Gustav Vasas patriarkala och absoluta anspråk – han styrde nu riket ohotad, med full kontroll över både religion och ekonomi. Myntet är ett sällsynt och fascinerande dokument från det ögonblick då Gustav Vasa omvandlade Sverige från ett lösligt styrt rike till en välorganiserad, suverän arvmonarki.
Ett lystrigt men sedvanligt svagpräglat exemplar med vacker originalton. Silver, 13.12g, 35mm. Referenser: SMB 69c. Slitagemässigt cirka kvalitet 1+ (hänsyn taget till den svaga utpräglingen klassar de flesta myntet som 1/1++). Detta är ett sällsynt årgångsmynt vars typ förekommer i följande varianter:
Åtsidan med två olika porträttyp:
- Ett något mindre och nättare porträtt där myntets inre ring möter konungens krona i kronringen.
- Ett något större porträtt där myntets inre ring möter konungens panna (under kronringen).
Åtsidan förekommer dessutom med två omskriftsvarianter:
- GOSTAF
- GOSTAVS
Frånsidan förekommer med två varianter:
- Slät botten bakom lejonet.
- Ränder (ginbalkar) bakom lejonet.
Totalt har Roland Falkensson registrerat 14 säkra exemplar fördelat på dessa varianter, där omskriften GOSTAF är noterat med endast ett exemplar. Inför nästa upplaga av Myntårsboken är det möjligt att varianterna penetreras djupare. Oavsett vilken nivå av variantsällsynthet man vill dyka ned i, är denna årgång endast registrerad i 14 kända exemplar totalt på den privata marknaden och som sådan mycket sällsynt.
Åtsida
Motivet utgörs av konungens högervända, större midjebild. Han bär en öppen krona, och håller i händerna riksregalierna: ett draget svärd och ett riksäpple. Omskriften lyder: "GOSTVS D G REX SWECIE" (Gustav med Guds nåde Sveriges konung). Omskriften avslutas med ett elegant fyrbladigt blomornament.
Frånsida
I centrum syns tre vapensköldar placerade under en öppen kunglig krona i perspektiv, så att hela kronringen är synlig och där vertikala staplar visas i kronringens centrum. Den övre vänstra skölden bär Tre Kronor (Svealand/Sverige), den nedre skölden rymmer vasekärven (Vasaätten) och den övre högra skölden visar ett krönt, stående och vänstervänt lejon över tre ginbalkar, representerande Folkungaätten (vilket användes som symbol för Götaland och det historiska kungariket). Vid sidorna om den nedersta skölden står årtalet: "15" och "39". I omskriften löper kungens valspråk: "BEATVS : QVI : TIMET : DOMINVM" (Salig är den som fruktar Herren). Omskriften inleds klockan 12 med ett ekollon, vilket är en symbol för myntmästaren Hans Hansson, verksam i Västerås 1539–1540. Ekollonet figurerar sålunda även på mynt präglade i Svartsjö (1541–1550) och Åbo (1556–1558) där myntmästaren även var verksam. Ekollonet kan därför inte jämställas med myntorten, utan får exklusivt betraktas som myntmästarens symbol.
Från befrielsekrig till arvrike
Gustav Vasas trontillträde 1523 markerade slutet på unionstiden och början på skapandet av en modern svensk nationalstat. Hans tidiga år kantades av ständiga hot från den avsatte Kristian II, skulder till Lübeck och inre uppror. För att trygga rikets finanser och sitt eget oberoende genomdrev han vid Västerås riksdag 1527 reformationen, varigenom kyrkans makt bröts och dess enorma rikedomar – däribland kyrksilvret – drogs in till kronan. Denna reduktion gav honom de medel han behövde för att finansiera en stark centralmakt och för att prägla egna, fullödiga silvermynt.
Den tyska perioden och makten centraliseras
År 1539, samma år som detta sällsynta mynt präglades i Västerås, befann sig Sverige i inledningen av den s.k. tyska perioden. Efter att framgångsrikt ha befriat landet från Lübecks grepp under Grevefejden (1534–1536), började Gustav Vasa kraftigt centralisera makten enligt kontinentala, tyska mönster. De ledande rådgivarna, som Conrad von Pyhy och Georg Norman, anlände och hjälpte till att bygga en stat byråkratiskt styrd ovanifrån. De introducerade "kejsarlagens" absoluta härskarmakt och förvandlade det forna valkungadömet till ett arvrike (vilket proklamerades i Örebro 1540 och stadfästes i Västerås 1544).
Denna nya, hårdnande politik stötte dock på motstånd. Kungens krav på ökade skatter, silverkonfiskationer från lantkyrkorna och försök till ökad kontroll över handeln drabbade inte minst småbönderna i landskapen. Reaktionen kom under 1540-talets början med det blodiga bondeupproret Dackefejden i Småland. Trots krisen stod kungen stark; hans centraliserade uppbördssystem och stående armé – bekostade av det silver som nu formades till mynt likt det vi ser här – gjorde honom till slut överlägsen sina inre fiender.
Västerås som myntort och Hans Hanssons ekollon
Vid slutet av 1530-talet var Gustav Vasa angelägen om att kontrollera rikets penningväsende. Han startade flera myntorter runt om i riket för att möta handelns behov och omsätta silverinkomsterna till gångbart mynt. Att detta specifika markmynt är präglat i Västerås är intressant, då Västerås just var skådeplatsen för det berömda reformationsmötet 1527.
På myntets frånsida finner vi ett litet ekollon. Detta var myntmästaren Hans Hanssons märke. Hansson var verksam i Västerås under den korta perioden 1539–1540, innan han flyttades vidare för att leda myntningen på Svartsjö slott (1541–1550) och därefter i Åbo (1556–1558). Detta mynt, präglat i en begränsad upplaga, bär inte bara Hanssons personliga signatur, utan även konungens valspråk Beatus qui timet Dominum (Salig är den som fruktar Herren). Orden understryker Gustav Vasas patriarkala och absoluta anspråk – han styrde nu riket ohotad, med full kontroll över både religion och ekonomi. Myntet är ett sällsynt och fascinerande dokument från det ögonblick då Gustav Vasa omvandlade Sverige från ett lösligt styrt rike till en välorganiserad, suverän arvmonarki.