Gustav Vasa och Svenska flaggans dag 1923 av Erik Lindberg
Svenska flaggans dag 1923
Silverplakett, 46.72g, 30x61mm, randprägling: "SILVER 1923". Kvalitet 1+/01, ovanlig i silver. Referenser: SKM 30c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024). Ulla Ehrensvärd (Medaljgravören Erik Lindberg 1873-1966) 231. Utdelad av Föreningen Svenska flaggans dag genom kapten T. Wibom.
Åtsida
Motivet utgörs av Gustav Vasa i rustning utan hjälm, avbildad som helfigur i profil från höger. Längs sidorna löper omskriften "GUSTAF ERIKSSON VASA" till vänster och "VALD TILL SVERIGES KONUNG" till höger. I fältet framför konungens huvud står årtalet "1523". Till vänster om konungens högra ben finns en liten kartusch med gravörens signatur fördelad på tre rader: "ERIK | LIND- | BERG".
Frånsida
I mitten syns lilla riksvapnet med tre kronor, vilka omges av en eklövskrans. Ovanför detta vajar en svensk flagga som är hissad på en stång placerad i bildens högra kant. I det övre vänstra hörnet finns inskriften "SVENSKA | FLAGGANS | DAG | 1923". Nedanför eklövskransen och vapnet vilar en rektangulär sköld med texten "RIKSBYGGARENS | OCH GRUNDLAG- | STIFTARNES | MINNE | 1523 · DEN 6 JUNI · 1809".
Design och akademisk kontrovers
Hösten 1922 började medaljgravören Erik Lindberg arbeta med skisserna för denna plakett, vars syfte bland annat var att särskilt hugfästa 400-årsminnet av Gustav Vasas val till konung 1523. Lindberg erhöll en definitiv beställning i december 1922. Processen stötte dock oväntat på patrull när Vitterhetsakademien inledningsvis avslog förslaget vid ett sammanträde den 6 mars 1923. Anledningen var att historikerna Sam Clason, Hallendorff och Almquist reagerade negativt mot texten på plakettens frånsida. De vände sig mot sammanställningen av orden "Riksbyggaren" och "Grundlagstiftarne" samt kombinationen av årtalen 1523 och 1809 i samma motiv. Erik Lindberg antecknade att han ställde sig oförstående till deras betänkligheter och valde att ändå färdigställa modellerna under mars månad, innan Akademien slutligen godkände förslaget skriftligen i april.
Förlagan till Gustav Vasa
För åtsidans porträtt av Gustav Vasa utgick Lindberg från den nederländske konstnären Willem Boys kända reliefporträtt från 1558–1560. Lindberg valde dock medvetet att föryngra konungens ansikte, ett grepp han även hade använt sig av när han formgav Gustav Vasa-myntet år 1921. Stamparna till den slutgiltiga plaketten levererades till Myntet den 7 maj 1923. Av åtsidans motiv framställdes även en reducerad miniatyr (25x12,5 mm) hos Metallfabriks-ab C. C. Sporrong & Co, avsedd att bäras som en nål på rockslaget. Huvudmotivet på frånsidan med flaggan och eklövskransen kom sedermera att omarbetas av Lindberg under både 1930 och 1934 för användning på en ny plakett.
Silverplakett, 46.72g, 30x61mm, randprägling: "SILVER 1923". Kvalitet 1+/01, ovanlig i silver. Referenser: SKM 30c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024). Ulla Ehrensvärd (Medaljgravören Erik Lindberg 1873-1966) 231. Utdelad av Föreningen Svenska flaggans dag genom kapten T. Wibom.
Åtsida
Motivet utgörs av Gustav Vasa i rustning utan hjälm, avbildad som helfigur i profil från höger. Längs sidorna löper omskriften "GUSTAF ERIKSSON VASA" till vänster och "VALD TILL SVERIGES KONUNG" till höger. I fältet framför konungens huvud står årtalet "1523". Till vänster om konungens högra ben finns en liten kartusch med gravörens signatur fördelad på tre rader: "ERIK | LIND- | BERG".
Frånsida
I mitten syns lilla riksvapnet med tre kronor, vilka omges av en eklövskrans. Ovanför detta vajar en svensk flagga som är hissad på en stång placerad i bildens högra kant. I det övre vänstra hörnet finns inskriften "SVENSKA | FLAGGANS | DAG | 1923". Nedanför eklövskransen och vapnet vilar en rektangulär sköld med texten "RIKSBYGGARENS | OCH GRUNDLAG- | STIFTARNES | MINNE | 1523 · DEN 6 JUNI · 1809".
Design och akademisk kontrovers
Hösten 1922 började medaljgravören Erik Lindberg arbeta med skisserna för denna plakett, vars syfte bland annat var att särskilt hugfästa 400-årsminnet av Gustav Vasas val till konung 1523. Lindberg erhöll en definitiv beställning i december 1922. Processen stötte dock oväntat på patrull när Vitterhetsakademien inledningsvis avslog förslaget vid ett sammanträde den 6 mars 1923. Anledningen var att historikerna Sam Clason, Hallendorff och Almquist reagerade negativt mot texten på plakettens frånsida. De vände sig mot sammanställningen av orden "Riksbyggaren" och "Grundlagstiftarne" samt kombinationen av årtalen 1523 och 1809 i samma motiv. Erik Lindberg antecknade att han ställde sig oförstående till deras betänkligheter och valde att ändå färdigställa modellerna under mars månad, innan Akademien slutligen godkände förslaget skriftligen i april.
Förlagan till Gustav Vasa
För åtsidans porträtt av Gustav Vasa utgick Lindberg från den nederländske konstnären Willem Boys kända reliefporträtt från 1558–1560. Lindberg valde dock medvetet att föryngra konungens ansikte, ett grepp han även hade använt sig av när han formgav Gustav Vasa-myntet år 1921. Stamparna till den slutgiltiga plaketten levererades till Myntet den 7 maj 1923. Av åtsidans motiv framställdes även en reducerad miniatyr (25x12,5 mm) hos Metallfabriks-ab C. C. Sporrong & Co, avsedd att bäras som en nål på rockslaget. Huvudmotivet på frånsidan med flaggan och eklövskransen kom sedermera att omarbetas av Lindberg under både 1930 och 1934 för användning på en ny plakett.