Gustav VI Adolf 75 år som arkeolog och Svenska numismatiska föreningen 100 år 1973 av Kerstin Kjellberg-Jacobsson - Sällsynt

Denna minnesmedalj, utformad av konstnären Kerstin Kjellberg-Jacobsson, präglades 1973 för att högtidlighålla Svenska Numismatiska Föreningens 100-årsjubileum. Åtsidan uppvisar ett personligt och okonventionellt porträtt av kung Gustaf VI Adolf, återgiven en face (rakt framifrån) iförd kavaj och slips, vilket markerar hans roll som privatperson och lärd humanist snarare än enbart monark. Ovanför kungens huvud vilar ett nedsänkt bladverk av rhododendron, en växt som låg honom varmt om hjärtat. Till vänster om porträttet syns en samling arkeologiska föremål: en skära, en genomborrad glaspärla samt två krukskärvor, under vilka konstnärens signatur är placerad. Kompositionen flankeras av två nedsänkta inskrifter; till vänster de kinesiska tecknen för "Wang t'sang chung wu" (Kunglig Kinasamlare) och till höger den svenska texten GUSTAF VI ADOLF SVERIGES KONUNG.

Frånsidan har en modernistisk utformning bestående av ett oregelbundet rutmönster, en konstnärlig anspelning på de fack där samlaren ordnar sina skatter. I detta rutnät återfinns ett antal numismatiska objekt och former som tillsammans bildar orden SWENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN, läsbart från vänster till höger. I mitten framträder ordet NUMISMATISKA i en cirkelform, och nertill markerar årtalen 1873 och 1973 föreningens sekelgamla historia. Överst syns även texten C.W. BURMESTER DON., vilket anger donatorn bakom medaljen.

Ett liv i skärvor och silver: Gustaf VI Adolf 1882–1973

År 1973 var ett år av djup symbolik för Sverige. Det var året då en gammal värld slutligen gav vika för en ny, markerat genom kung Gustaf VI Adolfs bortgång i september. Men innan sorgen lade sig över landet, var 1973 ett år av firande. Svenska Numismatiska Föreningen fyllde 100 år, och dess "höge beskyddare", kungen själv, kunde blicka tillbaka på ett alldeles eget jubileum: 75 år som aktiv arkeolog. Kerstin Kjellberg-Jacobssons medalj fångar detta unika ögonblick i tiden – mötet mellan en 100-årig institution och en 90-årig monark som vigt sitt liv åt att förstå historien.

Sjuttiofem år med spaden i hand Medaljens åtsida berättar en historia som sträcker sig långt bortom tronsalen. När vi ser skäran, glaspärlan och krukskärvorna till vänster om porträttet, ser vi symbolerna för en livslång passion. Redan 1898, som en 16-årig prins, deltog Gustaf Adolf i sin första arkeologiska utgrävning vid Tullgarns slott. År 1973 kunde han alltså fira 75 år i vetenskapens tjänst.

Detta var ingen ytlig hobby för en kunglighet med för mycket fritid. Gustaf VI Adolf var en respekterad forskare som inte tvekade att smutsa ner händerna. Han grävde i Etrurien, i Grekland och i den svenska myllan. Han hade en sällsynt förmåga att tyda de fragmentariska spår som forntiden lämnat efter sig – ”skärvorna” på medaljen. För honom var arkeologin ett sätt att förstå människan. Genom att studera en enkel glaspärla eller formen på en kruka kunde man komma närmare de människor som levt tusentals år före oss. Medaljens porträtt, där han möter oss i kavaj och slips, understryker just detta: här är kollegan och forskaren, inte bara statsöverhuvudet.

Wang t'sang chung wu – Den kunglige kinasamlaren 

Till vänster om porträttet finner vi en annan nyckel till kungens personlighet: de kinesiska tecknen. Inskriften "Wang t'sang chung wu" betyder "Kunglig Kinasamlare", en titel som väger tungt. Hans intresse för kinesisk konst, särskilt äldre keramik och bronser, vaknade tidigt och resulterade i en samling av världsklass. Även här var det forskaren i honom som styrde; han systematiserade, kategoriserade och studerade föremålen med en akademisk noggrannhet. Att dessa tecken får ta plats på en svensk minnesmedalj visar vidden av hans intellektuella horisont – en kung som var lika hemmastadd i Fjärran Österns dynasti-historia som i Sveriges regentlängd.

Ordning i historiens kaos
Vänder vi på medaljen möts vi av rutmönstret, en genialisk metafor för samlandets konst. Vare sig det gäller mynt, frimärken eller kinesiskt stengods, handlar samlande om att skapa ordning. Rutnätet symboliserar samlarens fack, lådorna där objekten klassificeras och bevaras för framtiden. För Svenska Numismatiska Föreningen, som 1973 firade sitt sekeljubileum, var detta en passande hyllning.

Numismatiken – läran om mynt och sedlar – är en systervetenskap till arkeologin
Mynten är ofta de enda daterbara föremålen i en utgrävning, de fasta punkterna i historiens flöde. Gustaf VI Adolf var väl medveten om detta. Han donerade sin egen betydande myntsamling till Kungl. Myntkabinettet och var en flitig besökare på museet.

Ett testamente i metall
När denna medalj präglades 1973 stod Gustaf VI Adolf vid vägs ände. Rhododendronkvisten ovanför hans huvud på medaljen påminner oss om Sofiero, platsen där han fann ro och där hans trädgårdsintresse blomstrade. Men medaljen som helhet är ett monument över en arbetsseger. Den binder samman den unga prinsen som 1898 tog upp sin första spade, med den gamle kungen som 1973 fortfarande brann för kunskapen.

Kerstin Kjellberg-Jacobsson har i denna metallbit lyckats gjuta in essensen av en epok. Det är en medalj som hedrar en förening, men som framför allt minns en man som lärde oss att även den minsta krukskärva bär på en berättelse värd att lyssna till.