Hans Järta (1774-1847) av Carl Magnus Mellgren 1837 - PRAKTEXEMPLAR - Avsade sig sitt adelskap i protest

Hans Järta (1774-1847)
Ett underbart praktexemplar präglat i brons över en historiskt betydelsefull person. Medaljen är präglad i hög releif med full präglingsglans bevarad och endast minimala kontaktmärken av hantering. Graverad av Carl Magnus Mellgren 1837. Hyckert II:120:3, 38.54g, 42mm, kvalitet 01/0+

Åtsida
Järtas högervända bild, nedanför bilden gravörens initialer: "C.M.M.". Ovanför i omskriften: "HANS JÄRTA" och efter nedre kanten: "NAT. XI. FEBR. MDCCLXXIV.".

Frånsida
Klio, Temis och Minerva, gudinnor för historia, rättvisa och visdom, står runt ett altar som är smyckat med girlander. Var och en av dem placerar en krans på altaret eller håller på att göra det. Minerva, med sin hjälm och sitt spjut som stöd, har redan lagt ned sin krans. Temis, med en våg i sin upphöjda vänstra hand, lägger sin krans. Klio, som håller en basun i sin vänstra hand, håller fortfarande sin krans högt i sin högra hand. Vid basen av altaret, mellan kanten och Minervas fötter, finns gravörens initialer: "M". I omskriften: "UNI CUNCTA DEBERE FATEMUR" som översatt kan skrivas som: "Vi erkänner att allt skyldes en enda"

 

Hans Hierta föddes på Näs kungsgård som son till generallöjtnanten friherre Carl Hierta och Maria Charlotta von Plomgren. Han avled den 6 april 1847 i Uppsala. Han var en svensk politiker, ämbetsman och författare, samt medlem av Svenska Akademien från 1819. Järta tjänstgjorde som landshövding i Kopparbergs län från 1812 till 1822 och som riksarkivarie från 1837 till 1846. Han betraktas som en av de första förespråkarna för den svenska idékonservatismen. Under sin liberala period avsade han sig sitt adelskap, bytte stavning på sitt efternamn och blev därmed grundare till den ofrälse släkten Järta.

Hans Hierta fick sin första skolgång vid trivialskolan i Falun, där han började 1783 vid nio års ålder. Han hade redan blivit volontär vid Dalregementet (1777), där han den 22 december 1777 befordrades till sergeant och 1779 till fänrik, vilket var vanligt för en adelsman vid den tiden. Trots att han inte hade gått gymnasiet inskrevs han den 12 oktober 1787 vid Uppsala universitet, där han studerade teologi, historia och språk. År 1791 tog han kansliexamen. 

Hans Hierta började verka som publicist och politisk aktivist, huvudsakligen anonymt, men de exakta omständigheterna och åsikterna han hade är okända och redogörelserna om honom är spekulativa. Han var troligen en motståndare till Gustav III och har därför kallats jakobin och revolutionär, vilket han själv motsatte sig att bli kallad.

Närvarade vid Gustav III:s maskeradbal 1792
Hierta var närvarande vid maskeradbalen 1792 när Gustav III mördades. Han kallades därför som vittne vid rättegången, eftersom han var vän med kretsen som konspirerade inför mordet. Enligt en utbredd uppfattning gav han vilseledande uppgifter i förhören. Det är dock inte bevisat att han var involverad i mordet, och han ställdes aldrig inför rätta för delaktighet. En orsak kan vara att polisutredningen avbröts efter kungens död.

Avsade sitt adelskap i protest
Vid 1800 års riksdag i Norrköping var han en av oppositionsledarna och krävde begränsad bevillningstid. Begreppet "bevillningstid" syftar i detta sammanhang på den tidsperiod under vilken regeringen i en stat har tillstånd att använda statsbudgeten och beviljade medel för olika ändamål. Att kräva "begränsad bevillningstid" innebär att man vill begränsa eller sätta en tidsgräns för hur länge regeringen får använda de beviljade medlen, vilket i sin tur kan ses som ett sätt att inskränka regeringens makt och öka insynen och kontrollen över statens ekonomi.När regeringen avslog begäran avsade han sig sitt adelskap och förlorade därmed sina befattningar samt rätten att använda sitt namn. Han antog därför namnet Järta i september samma år. För att försörja sig tog han tjänst vid Stora Kopparbergs bergslag och verkade som advokat och affärsman.

Deltog i konspirationen för attb avsätta Gustav IV Adolf
År 1808 deltog Järta i konspirationerna mot Gustav IV Adolf tillsammans med några officerare, men han förhindrade långtgående planer på att arrestera kungen i februari 1809. Vid statsomvälvningarna i mars samma år tog Järta del men bakom kulisserna och han bidrog till utarbetandet av 1809 års regeringsform som sekreterare i konstitutionsutskottet. Länge ansågs Järta som fadern till 1809 års regeringsform, men denna uppfattning reviderades något. Efter antagandet av den nya regeringsformen blev Järta statssekreterare i handels- och finansexpeditionen.

Invaldes i Svenska akademien
År 1819 invaldes Järta i Svenska akademien och 1828 som ledamot nummer 419 av Kungliga Vetenskapsakademien. Från 1840 skötte han sitt arbete vid Riksarkivet från Uppsala. De sista sju åren tillbringade Järta i sjuksäng men fortsatte sin publicistiska verksamhet. Hans Järta är begravd på Uppsala gamla kyrkogård, och hans gravsten bär inskriptionen: "Et corde et ore" (översättning: "Såväl med hjärtat som med orden").