Hjalmar Hammarskjöld: Gärd av erkänsla från medborgare i Uppsala län (1931) av Erik Lindberg - Mycket sällsynt
Hjalmar Hammarskjöld: Gärd av erkänsla från medborgare i Uppsala län (1931) av Erik Lindberg
Mycket sällsynt oval silvermedalj, 80.49g, 50x62mm, randprägling: "SILVER 1931". Kvalitet 1+/01. Referens: Ulla Ehrensvärd 311. Ett guldexemplar tilldelades Hammarskjöld, några exemplar i silver till initiativtagarna och i brons till de anställda.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av landshövding Hjalmar Hammarskjöld i profil. Längs den övre och högra kanten löper omskriften "HJALMAR • HAMMARSKJÖLD • LANDSHÖVDING • I • UPPSALA". I den nedre avskärningen återfinns det Hammarskjöldska adelsvapnet, krönt av en adlig krona, vilket flankeras av årtalen "1907" och "1930". Nere till vänster, strax under porträttet, står gravörens signatur "ERIK / LINDBERG".
Frånsida
Den övre halvan av fältet upptas av ett ornament bestående av Upplands vapenbild (riksäpplet) samt två stadskronor som representerar Uppsala och Enköping. Dessa symboler är omgivna av vackra sädesax. I bakgrunden bakom ornamentet reser sig Uppsala slotts storslagna fasad. Den nedre halvan fylls av inskriften över sex rader: "GÄRD / AV ERKÄNSLA / FRÅN / MEDBORGARE / I UPPSALA / LÄN".
En folkrättsexpert och statsminister
Knut Hjalmar Leonard Hammarskjöld (1862–1953) var en av Sveriges mest tongivande jurister, politiker och ämbetsmän under tidigt 1900-tal. Efter studier i Uppsala etablerade han sig snabbt som en folkrättsexpert av internationell rang, vilket bland annat ledde till att han blev ledamot av den permanenta skiljedomstolen i Haag. Hans juridiska och diplomatiska skicklighet gjorde honom även till Sveriges chefsförhandlare vid den dramatiska unionskrisen med Norge år 1905.
Mest känd för eftervärlden är han dock för sin tid som Sveriges statsminister mellan åren 1914 och 1917. Efter det omtalade "bondetåget" och den liberala regeringens fall tillträdde Hammarskjöld som chef för en partipolitiskt obunden, konservativ "borggårdsregering". Hans uppgift var att lösa försvarsfrågan, vilket underlättades av den borgfred som inträdde vid första världskrigets utbrott samma år. Hammarskjöld var emellertid extremt principfast i sin strikta tolkning av folkrätten under det pågående kriget. Hans ovilja att kompromissa om handelsavtal, särskilt med Storbritannien, ledde till en skriande brist på mat och förnödenheter i Sverige. Detta utlöste stora folkliga demonstrationer och gav honom det ökända öknamnet "Hungerskjöld". Sprickan blev till slut för stor inom regeringen, och när högerledarna i riksdagen drog undan sitt stöd tvingades han avgå våren 1917.
Hyllningen i Uppsala län
Vid sidan av den nationella storpolitiken verkade Hammarskjöld under många år som landshövding i Uppsala län, en post han tillträdde 1907 och innehade fram till den 1 december 1930. Inför hans stundande avgång tog ärkebiskop Nathan Söderblom initiativ till en subskription för att hylla den mångårige landshövdingen med en medalj. Uppdraget gick till hovmedaljören Erik Lindberg, som redan under våren 1930 hade haft möjlighet att skulptera Hammarskjöld efter levande modell i samband med arbetet för en minnestavla.
Lindberg skapade en ovanlig och mycket ståtlig oval medalj, formgiven för att ge utrymme åt såväl Hammarskjölds karaktäristiska profil som de rika uppländska symbolerna. Ett unikt guldexemplar överräcktes till jubilaren själv, medan ett fåtal silverexemplar tilldelades initiativtagarna och några exemplar i brons delades ut till de anställda.
Hammarskjöldska arvet
Hjalmar Hammarskjöld var en dominant och intellektuell natur; han var bland annat ordförande i Nobelstiftelsen och invaldes 1918 i Svenska Akademien på stol nummer 17. Hans exceptionella arv fördes dock vidare i allra högsta grad av hans son, Dag Hammarskjöld. Då Hjalmar avled 1953 inträffade den unika händelsen att Dag – som senare skulle bli FN:s generalsekreterare – övertog just faderns stol i Svenska Akademien. Dag hyste stor respekt för faderns värv, och som ett vackert bevis på detta lät han hänga upp en bronsavgjutning av åtsidan till just denna medalj på sin gård Backåkra på Österlen.
Mycket sällsynt oval silvermedalj, 80.49g, 50x62mm, randprägling: "SILVER 1931". Kvalitet 1+/01. Referens: Ulla Ehrensvärd 311. Ett guldexemplar tilldelades Hammarskjöld, några exemplar i silver till initiativtagarna och i brons till de anställda.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av landshövding Hjalmar Hammarskjöld i profil. Längs den övre och högra kanten löper omskriften "HJALMAR • HAMMARSKJÖLD • LANDSHÖVDING • I • UPPSALA". I den nedre avskärningen återfinns det Hammarskjöldska adelsvapnet, krönt av en adlig krona, vilket flankeras av årtalen "1907" och "1930". Nere till vänster, strax under porträttet, står gravörens signatur "ERIK / LINDBERG".
Frånsida
Den övre halvan av fältet upptas av ett ornament bestående av Upplands vapenbild (riksäpplet) samt två stadskronor som representerar Uppsala och Enköping. Dessa symboler är omgivna av vackra sädesax. I bakgrunden bakom ornamentet reser sig Uppsala slotts storslagna fasad. Den nedre halvan fylls av inskriften över sex rader: "GÄRD / AV ERKÄNSLA / FRÅN / MEDBORGARE / I UPPSALA / LÄN".
En folkrättsexpert och statsminister
Knut Hjalmar Leonard Hammarskjöld (1862–1953) var en av Sveriges mest tongivande jurister, politiker och ämbetsmän under tidigt 1900-tal. Efter studier i Uppsala etablerade han sig snabbt som en folkrättsexpert av internationell rang, vilket bland annat ledde till att han blev ledamot av den permanenta skiljedomstolen i Haag. Hans juridiska och diplomatiska skicklighet gjorde honom även till Sveriges chefsförhandlare vid den dramatiska unionskrisen med Norge år 1905.
Mest känd för eftervärlden är han dock för sin tid som Sveriges statsminister mellan åren 1914 och 1917. Efter det omtalade "bondetåget" och den liberala regeringens fall tillträdde Hammarskjöld som chef för en partipolitiskt obunden, konservativ "borggårdsregering". Hans uppgift var att lösa försvarsfrågan, vilket underlättades av den borgfred som inträdde vid första världskrigets utbrott samma år. Hammarskjöld var emellertid extremt principfast i sin strikta tolkning av folkrätten under det pågående kriget. Hans ovilja att kompromissa om handelsavtal, särskilt med Storbritannien, ledde till en skriande brist på mat och förnödenheter i Sverige. Detta utlöste stora folkliga demonstrationer och gav honom det ökända öknamnet "Hungerskjöld". Sprickan blev till slut för stor inom regeringen, och när högerledarna i riksdagen drog undan sitt stöd tvingades han avgå våren 1917.
Hyllningen i Uppsala län
Vid sidan av den nationella storpolitiken verkade Hammarskjöld under många år som landshövding i Uppsala län, en post han tillträdde 1907 och innehade fram till den 1 december 1930. Inför hans stundande avgång tog ärkebiskop Nathan Söderblom initiativ till en subskription för att hylla den mångårige landshövdingen med en medalj. Uppdraget gick till hovmedaljören Erik Lindberg, som redan under våren 1930 hade haft möjlighet att skulptera Hammarskjöld efter levande modell i samband med arbetet för en minnestavla.
Lindberg skapade en ovanlig och mycket ståtlig oval medalj, formgiven för att ge utrymme åt såväl Hammarskjölds karaktäristiska profil som de rika uppländska symbolerna. Ett unikt guldexemplar överräcktes till jubilaren själv, medan ett fåtal silverexemplar tilldelades initiativtagarna och några exemplar i brons delades ut till de anställda.
Hammarskjöldska arvet
Hjalmar Hammarskjöld var en dominant och intellektuell natur; han var bland annat ordförande i Nobelstiftelsen och invaldes 1918 i Svenska Akademien på stol nummer 17. Hans exceptionella arv fördes dock vidare i allra högsta grad av hans son, Dag Hammarskjöld. Då Hjalmar avled 1953 inträffade den unika händelsen att Dag – som senare skulle bli FN:s generalsekreterare – övertog just faderns stol i Svenska Akademien. Dag hyste stor respekt för faderns värv, och som ett vackert bevis på detta lät han hänga upp en bronsavgjutning av åtsidan till just denna medalj på sin gård Backåkra på Österlen.