H.M. Konungens medalj (Hovmedaljen) - Guld av 8:e storleken med kunglig krona, i högblått band - Tilldelad hovjägare D. K. Råberg för tjänst 1909–1939 - Mycket sällsynt

H.M. Konungens medalj (Hovmedaljen) - Guld av 8:e storleken med kunglig krona, i högblått band - Tilldelad hovjägare D. K. Råberg för tjänst 1909–1939 - Mycket sällsynt
Guld, upphängd i kunglig krona med pärlstav och bandring. Vikt 30,58 g inklusive band, 31mm. På randen präglat GULD 1939. Kvalitet 1+/01: frostaktig relief mot djupt glänsande fält, med lätta hanteringsmärken i fälten. Bäres på vänstra bröstet i enfärgat högblått sidenband. Den 8:e storleken mätte ursprungligen cirka 33 mm i Berchs skala från 1773. Myntverket minskade diametern under 1800-talet; vid 1900-talets början standardiserades klassen till 31 mm, men den officiella benämningen 8:e storleken behölls. Namn och tjänsteår på frånsidan är hovmedaljens kännemärke sedan instiftandet. Varje exemplar är därmed unikt.

Åtsida
Vänstervänt bröstporträtt av kung Gustaf V med mustasch och kortklippt hår. Omskrift: GUSTAF·V·SVERIGES·KONUNG. Under halsavskärningen gravörsignatur A. LINDBERG.

Frånsida
Slät. I fältet graverat i två rader: "D. K. RÅBERG / 1909–1939"

Om Råberg
David Karl Råberg föddes den 25 april 1885 i Sexdrega socken i Älvsborgs län som son till civilingenjören Johan Oskar Råberg (1832–1909) och Maria Kristina Johansdotter (1851–1929). Familjen var stor; flera syskon hade först antecknats som oäkta och fick efternamnet Råberg först sedan föräldrarna gift sig 1878.

Den 3 november 1909, 24 år gammal, skrevs Råberg in i Lovö församling med titeln hofjägare och tog bostad på Kina Jägareboställe, kunglig mark intill Kina slott och Drottningholms slott. Där bodde redan systern, modisten Tekla Råberg. Inflyttningen 1909 är startpunkten för de trettio tjänsteår som medaljen dokumenterar.

Hovjägaren vid Drottningholm var i praktiken slottets skogvaktare och viltvårdare under Ståthållarämbetet: tillsyn av park och skog på Lovön, viltvård, bevakning mot tjuvjakt, fiske i Mälaren samt biträde när kungahuset eller gäster jagade. Kina Jägareboställe hade hyst hovjägare sedan 1740-talet. Råberg stannade på platsen; i folkräkningen 1950 bodde han fortfarande där.

Tilldelningen 1939 följer Gustaf V:s regelverk punkt för punkt: 30 års oavbruten hovtjänst gav guldmedalj av 8:e storleken att bäras på bröstet.

I västgötsk släkttradition har det påståtts att kung Oscar II skulle ha varit far till ett eller flera av Maria Kristinas tidiga barn, och att civilingenjör Råberg tagit på sig faderskapet. Påståendet saknar belägg. Det som däremot är belagt är att flera syskon Råberg fick anställning i den kungliga sfären kring Drottningholm.

Om hovmedaljerna
H.M. Konungens medalj, i dagligt tal Hovmedaljen, hör till Sveriges äldsta fortlöpande belöningsmedaljer. Den instiftades av Karl XIII omkring 1813–1814 för trotjänare vid de kungliga hovstaterna efter 30 års tjänst. Den var den första svenska medalj som systematiskt graverades med mottagarens namn och tjänstetid.

Oscar I sänkte tidskravet till 25 år. Under Karl XV vidgades kretsen tillfälligt även utanför hovet. Den 13 november 1876 gav Oscar II medaljen fasta statuter och det enfärgade högblå bandet, för att skilja den från regeringens belöningsmedaljer i blått band med gula kanter. Systemet hade då fem klasser efter metall, storlek och krona.

Gustaf V skar ned faderns hierarki till tre standardutföranden, samtliga i guld med kunglig krona:

20 år — 5:e storleken

30 år — 8:e storleken på bröstet

40 år — 8:e storleken om halsen i smalare band

Därutöver delade han ut ett litet antal specialvarianter (kedja, Serafimerordens band) för meriter utanför hovet. På resor var han generös mot betjänter och chaufförer; utländska mottagare fick i regel förgyllt silver och blev enligt faleristisk litteratur nästan dubbelt så många som de svenska.

Någon publicerad totalsiffra för Gustaf V:s regeringstid (1907–1950) finns inte, men medaljerna är av naturliga skäl mycket sparsamt utdelade och idag synnerligen sällsynta i den privata marknaden. Medaljen var före 1975 i första hand en intern hovbelöning. Hovstaterna var en liten kår, 30-årsgränsen var hög, och 8:e storleken i guld med namn och årtal är därför ett individuellt dokument. Namngivna exemplar från Drottningholms personal dyker sällan upp på marknaden. Först 1975, när de svenska riddarordnarna slutat delas ut till svenskar, blev medaljen en allmän förtjänstutmärkelse och utdelningen ökade kraftigt.