Minnespenning (Gnadenpfennig) för Gustav II Adolf - Ett mycket vackert och välbevarat exemplar i förgyllt silver. Extremt sällan förekommande till försäljning på marknaden

Minnespenning (Gnadenpfennig) för Gustav II Adolf
Ett mycket vackert och välbevarat exemplar i förgyllt silver. Extremt sällan förekommande till försäljning på marknaden. 7.61g, ca 25x36mm. Kvalitet 01. Referenser: SKM 225c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 152 (1874/1875).


Åtsida
Motivet utgörs av en högervänd bröstbild av Gustav II Adolf. Kungen bär en lagerkrans i håret, ett tidstypiskt och detaljrikt utsirat spetskrås samt en harnesk (rustning) som är draperad med ett tygstycke över axeln. Medaljens form är figursågad, där kanterna helt följer porträttets yttre konturer, vilket ger pjäsen dess mycket karakteristiska och unika form.

Frånsida
I centrum står den krönta Vasakärven i hög relief. Runt kärven är fyra bokstäver utplacerade i ett korsmönster: R (överst), G (till vänster), A (till höger) och S (nederst). Dessa bokstäver utgör förkortningen för Gustavus Adolphus Rex Sueciae (Gustav Adolf Sveriges konung).



Ett europeiskt religionskrig
Trettioåriga kriget tog sin början 1618 efter den berömda defenestrationen (utkastningen) i Prag. Det som inleddes som en protestantisk revolt i Böhmen kom snabbt att eskalera till en massiv konflikt mellan Europas maktblock, där det katolska Habsburgska riket ställdes mot olika protestantiska stater. Den svenske kungen, Gustav II Adolf, följde händelseutvecklingen noga och förberedde sig strategiskt för att ingripa till protestanternas försvar, samt för att säkra Sveriges intressen. I slutet av 1629 övervägde det svenska riksrådet ett direkt ingripande, och kungen argumenterade att kriget var oundvikligt. Den 26 juni 1630 landsteg slutligen Gustav II Adolf och den svenska armén i norra Tyskland.

"Lejonet från Norden" och Gnadenpfennige
I krigets inledande faser utnyttjade den svenska sidan skickligt den tidens profetior i sin propaganda. Kungen framställdes som "Lejonet från Norden", en religiös frälsargestalt och messias som var utsedd att besegra den katolska kejsaren. För att visa sin personliga lojalitet och politiska tillhörighet bar kungens anhängare, officerare och allierade minnespenningar som denna, så kallade Gnadenpfennige. Efter den monumentala segern över den kejserliga armén vid Breitenfeld i september 1631 etablerade sig Gustav II Adolf som det protestantiska motståndets absoluta centrum. Segern bröt myten om den katolska ligans oövervinnelighet och gav nytt hopp åt Europas protestanter.

Dimman i Lützen och kungens eftermäle
Det svenska segertåget fick ett mycket abrupt och våldsamt slut under slaget vid Lützen den 6 november 1632. I den täta krutröken och höstdimman skildes kungen från sina småländska ryttare och hamnade bakom fiendens linjer. Han träffades av flera fientliga skott och värjhugg och föll död från sin häst.

Även om svenskarna till slut vann slaget vid Lützen, förändrades krigets natur i och med kungens död; från att ha haft en starkt religiös karaktär övergick det mer till en ren maktkamp om land och resurser. Gustav II Adolfs kvarlevor fördes hem till Sverige där han begravdes i Riddarholmskyrkan. Vid riksdagen 1633 beslutade de svenska ständerna att han för "evärdelig tid" skulle benämnas "Gustaf Adolph den Store". En minnespenning i förgyllt silver som denna fungerade inte bara som ett bevis på trohet under kungens livstid, utan kom efter 1632 att bli en vördad relik över den fallne hjältekungen.

x