Jacob Adlerbeth (1785-1844) - Av Eric Lindberg 1927 - Präglad i 151 exemplar - Grundare av Götiska förbundet

Jacob Adlerbeth (1785-1844) - Friherre, fornforskare
Vacker silvermedalj graverad av Erik Lindberg 1927. Präglad på uppdrag av Svenska Akademien i en upplaga av endast 150 exemplar samt ett extra arkivexemplar till Kungliga myntkabinettets samling. Randprägling: "SILVER 1927". Silver, 44.53g, 45mm, UE 279, Sv. 284, kvalitet 1+/01.

Åtsida
Adlerbeths högervända bröstbild, i ärmavskärningen gravörens  monogram och årtal 1927. I omskriften: "JAC(obus) ADLERBETH NAT (us)
MDCCLXXXV OB (iit) MDCCCXLIV " (Jacob Adlerbeth född 1785 död 1844).

Frånsida
En runsten med en däremot stödd harpa samt i bakgrunden, i lägre relief, Tor på sin vagn, vilkas symboler antyder Götiska förbundets nitälskan för fornforskning och för skaldekonst och bildkonst i fornnordisk anda. Inskrift (i avskärning): "FIDE NEPOTUM GOTHIA REDUX" (I söners trogna hjärtan leva göterna åter).

Jakob Adlerbeth: Fornforskare och grundare av Götiska förbundet
Jakob Adlerbeth föddes i Stockholm 1785 och dog 1844 i närheten av staden. Han var friherre, fornforskare och mest känd som grundare av det litterära Götiska förbundet. Efter avslutade studier vid Uppsala universitet inledde han en framgångsrik civil karriär. 1818 utsågs han till förste expeditionssekreterare i Ecklesiastikexpeditionen, en befattning han innehade fram till sin död.

Götiska förbundet: En passion för fornnordisk kultur
För samtiden och eftervärlden är Adlerbeth mest känd som grundare av Götiska förbundet. Vad som startade som informella sammankomster mellan unga vänner utvecklades, på Adlerbeths initiativ, till ett litterärt sällskap. Syftet, enligt förbundsmedlemmen Erik Gustaf Geijer, var att "genom en vetenskaplig och poetisk behandling av fornnordiska minnen väcka kärleken till vår forntid, rena smaken och väcka en slumrande anda till medvetande."

Adlerbeth var en central gestalt och en av de mest aktiva medlemmarna i Götiska förbundet. Under signaturen --R-- (för förbundsnamnet Rolf) författade han en rad uppsatser i förbundets tidskrift Iduna. Han publicerade även verk som "Edda eller Skandinavernas hedniska Gudalära" (1811, 2:a upplagan 1816, 3:e 1829) och "Vaulundurs saga" (1812).

En ivrig förespråkare för nationella värden
Adlerbeth var en passionerad förespråkare för svensk fornforskning och en engagerad kämpe för allt nationellt och fosterländskt. Hans gärning bidrog till att väcka intresse för Sveriges rika historia och kulturarv och inspirerade generationer av forskare och författare.