Jacob Georg Agardh (1813–1901) av Adolf Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1916 - Algernas utforskare
Jacob Georg Agardh (1813–1901) utgiven av Kungliga Vetenskapsakademien 1916
Silver, 14.7g, 31mm, randprägling: "SILVER 1916". Kvalitet 1+/01. Graverad av Adolf Lindberg. Referenser: KVA 177 (För efterkommande, Kungliga vetenskapsakademiens medaljer 1749-2007). Numismatiska meddelanden XXIV (Axel Wahlstedt 1925) sid 88:2.
Åtsida
Motivet utgörs av Jacob Georg Agardhs högervända bröstbild. Längs den övre och högra kanten löper omskriften "JACOBUS GEORGIUS AGARDH PROF • BOTAN • LUND •", vilket i översättning betyder "Jacob Georg Agardh, professor i botanik i Lund". I det fria fältet till vänster om porträttet står födelseåret "N.1813", och till höger återfinns dödsåret "O.1901". Längst ned till vänster, precis vid porträttets avskärning, syns gravören Adolf Lindbergs signatur "A. LINDBERG".
Frånsida
I fältets centrum avbildas en vackert utformad ranka av tång, ett motiv som direkt representerar Agardhs botaniska inriktning. Längs sidorna och den övre kanten löper den latinska omskriften "ALGARUM SILVAM INGENTEM EXPLORAVIT ET DESCRIPSIT". I den nedre avskärningen står texten "SOCIO MERITISSIMO / REG ACAD SCIENT / SUEC MCMXVI" fördelad på tre rader. Hela frånsidans latinska inskription översätts till: "Han utforskade och beskrev algernas väldiga snårskog. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1916".
Algernas utforskare
Jacob Georg Agardh (1813–1901) fick genom sin far, Carl Adolph Agardh, tidigt en inblick i de botaniska vetenskaperna och utvecklade ett starkt intresse för just havsalger. Under sina studieår vid Lunds universitet umgicks han bland annat med Sven Lovén, och tillsammans ägnade de sommaren 1833 åt att studera havets djur och växter vid det skånska Kullaberg. Resultatet av dessa undersökningar utmynnade i Agardhs allra första vetenskapliga uppsats, "Om hafs-algers germination". Han gjorde snabbt banbrytande upptäckter, bland annat genom att bevisa att algernas så kallade svärmsporer utgjorde helt normala fortplantningskroppar. Detta motbevisade dåtida spekulationer som felaktigt hade betraktat dem som "djuriska bildningar" och ett bevis på djurs förvandling till växter.
En internationell auktoritet
År 1836 begav sig Agardh på en resa till medelhavsområdet med det specifika syftet att studera algfloran, vilket ledde till publikationen Algae maris Mediterranei et Adriatici år 1842. Han utsågs sedermera till professor i botanik vid Lunds universitet år 1847. Året därpå utkom den första delen av hans monumentala livsverk Species, genera et ordines algarum, ett arbete som publicerades i omgångar mellan 1848 och 1901. Detta omfattande verk kom att sysselsätta honom in i det sista och betraktas idag som algologins klassiska verk; det utgör en fullständig systematisk framställning av alla då kända brun- och rödalger. Agardh publicerade även arbeten om högre växter, däribland Theoria systematis naturalis plantarum (1858), men det är värt att notera att han aldrig blev någon anhängare av Charles Darwins utvecklingslära.
Akademiens hyllning
Jacob Georg Agardh invaldes som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien år 1849. Hans passion för botaniken kulminerade 1895 när han donerade sitt privata algherbarium till Lunds universitet. Samlingen omfattade omkring 50 000 exemplar och ansågs då vara den absolut största i sitt slag. För att hedra hans enastående vetenskapliga gärning lät Vetenskapsakademien år 1916 prägla denna minnesmedalj, konstnärligt utformad av Adolf Lindberg. Medaljens frånsida fångar essensen av hans livsverk perfekt, med sin ståtliga tångranka och den poetiska inskriptionen om mannen som utforskade "algernas väldiga snårskog".
Silver, 14.7g, 31mm, randprägling: "SILVER 1916". Kvalitet 1+/01. Graverad av Adolf Lindberg. Referenser: KVA 177 (För efterkommande, Kungliga vetenskapsakademiens medaljer 1749-2007). Numismatiska meddelanden XXIV (Axel Wahlstedt 1925) sid 88:2.
Åtsida
Motivet utgörs av Jacob Georg Agardhs högervända bröstbild. Längs den övre och högra kanten löper omskriften "JACOBUS GEORGIUS AGARDH PROF • BOTAN • LUND •", vilket i översättning betyder "Jacob Georg Agardh, professor i botanik i Lund". I det fria fältet till vänster om porträttet står födelseåret "N.1813", och till höger återfinns dödsåret "O.1901". Längst ned till vänster, precis vid porträttets avskärning, syns gravören Adolf Lindbergs signatur "A. LINDBERG".
Frånsida
I fältets centrum avbildas en vackert utformad ranka av tång, ett motiv som direkt representerar Agardhs botaniska inriktning. Längs sidorna och den övre kanten löper den latinska omskriften "ALGARUM SILVAM INGENTEM EXPLORAVIT ET DESCRIPSIT". I den nedre avskärningen står texten "SOCIO MERITISSIMO / REG ACAD SCIENT / SUEC MCMXVI" fördelad på tre rader. Hela frånsidans latinska inskription översätts till: "Han utforskade och beskrev algernas väldiga snårskog. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1916".
Algernas utforskare
Jacob Georg Agardh (1813–1901) fick genom sin far, Carl Adolph Agardh, tidigt en inblick i de botaniska vetenskaperna och utvecklade ett starkt intresse för just havsalger. Under sina studieår vid Lunds universitet umgicks han bland annat med Sven Lovén, och tillsammans ägnade de sommaren 1833 åt att studera havets djur och växter vid det skånska Kullaberg. Resultatet av dessa undersökningar utmynnade i Agardhs allra första vetenskapliga uppsats, "Om hafs-algers germination". Han gjorde snabbt banbrytande upptäckter, bland annat genom att bevisa att algernas så kallade svärmsporer utgjorde helt normala fortplantningskroppar. Detta motbevisade dåtida spekulationer som felaktigt hade betraktat dem som "djuriska bildningar" och ett bevis på djurs förvandling till växter.
En internationell auktoritet
År 1836 begav sig Agardh på en resa till medelhavsområdet med det specifika syftet att studera algfloran, vilket ledde till publikationen Algae maris Mediterranei et Adriatici år 1842. Han utsågs sedermera till professor i botanik vid Lunds universitet år 1847. Året därpå utkom den första delen av hans monumentala livsverk Species, genera et ordines algarum, ett arbete som publicerades i omgångar mellan 1848 och 1901. Detta omfattande verk kom att sysselsätta honom in i det sista och betraktas idag som algologins klassiska verk; det utgör en fullständig systematisk framställning av alla då kända brun- och rödalger. Agardh publicerade även arbeten om högre växter, däribland Theoria systematis naturalis plantarum (1858), men det är värt att notera att han aldrig blev någon anhängare av Charles Darwins utvecklingslära.
Akademiens hyllning
Jacob Georg Agardh invaldes som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien år 1849. Hans passion för botaniken kulminerade 1895 när han donerade sitt privata algherbarium till Lunds universitet. Samlingen omfattade omkring 50 000 exemplar och ansågs då vara den absolut största i sitt slag. För att hedra hans enastående vetenskapliga gärning lät Vetenskapsakademien år 1916 prägla denna minnesmedalj, konstnärligt utformad av Adolf Lindberg. Medaljens frånsida fångar essensen av hans livsverk perfekt, med sin ståtliga tångranka och den poetiska inskriptionen om mannen som utforskade "algernas väldiga snårskog".