Jacob Gyllenborg (1648–1701). Svenska Akademiens minnesmedalj 1816 - Reduktionsverkets direktor och det karolinska enväldet - Den skicklige kameralisten - RR
Jacob Gyllenborg (1648–1701). Svenska Akademiens minnesmedalj 1816
Silver, 12,46 g, 32 mm. Graverad av Carl Enhörning år 1816 på uppdrag av Svenska Akademien. Kvalitet 1+/01. Referenser: Hyckert I:66:3, Bo Svensén sid. 62. Raritetsbeteckning enligt Hyckert: RR (Extremt sällsynt).
Åtsida
Jacob Gyllenborgs högervända bröstbild med tidstypisk stor allongeperuk och mantel. Under bilden återfinns gravörens initialer: ”C. E.” (Carl Enhörning). I omskriften läses: ”JACOBUS GYLLENBORG COMES SENATOR R(egis)” (Jacob Gyllenborg, greve, kungligt råd).
Frånsida
En allegorisk framställning av Sverige i gestalt av en kvinna, stående med ena armen stödd mot en trekrönt sköld. Hon håller ett ymnighetshorn på vänstra armen och en Mercuriistav i den högra, sinnebilder för allmän sällhet och handel. I omskriften: ”CUI VITAM IMPENDIT” (Åt vilken han egnade sin lefnad). I avskärningen (exerguen): ”LABORE CONSILIO INTEGRITATE CIVIBUS EXEMPL(um) OB(iit) 1701” (Genom arbetsamhet, klokhet och redlighet ett föredöme för medborgare, dog 1701).
Reduktionsverkets direktor och det karolinska enväldet - Den skicklige kameralisten
Jacob Gyllenborg inledde sin bana efter grundliga studier och utländska resor och visade tidigt en exceptionell begåvning för räkenskaper och förvaltning. Under 1670-talet anförtroddes han svåra kommissionsuppdrag som syftade till att bringa ordning i kronans inkomster och utreda missförhållanden i provinserna. Hans noggrannhet och förmåga att leverera resultat för den beträngda statskassan ledde till att han adlades 1680, just som Karl XI:s stora reformer tog sin början.
Reduktionen och maktens centrum
Gyllenborg kom att spela en huvudroll i Karl XI:s mest genomgripande projekt: den stora reduktionen och förmyndarräfsten. Som åklagare i den stora kommissionen drev han kronans talan mot de tidigare förmyndarna med en kraft som vann konungens fulla förtroende. Från 1687 var han direktor för reduktionsdeputationen och därmed högste chef för det verk som återtog adelns donationsgods till kronan. Hans insatser för statens finanser symboliseras på medaljens frånsida av ymnighetshornet och Mercuriistaven, vilka representerar den ekonomiska stabilitet han hjälpte till att skapa.
Enväldets arkitekt
Gyllenborg var inte bara en teknokrat utan en övertygad förespråkare för det kungliga enväldet. Vid 1693 års riksdag, där han fungerade som lantmarskalk, tog han initiativet till den suveränitetsförklaring som formellt befäste kungens absoluta makt. Som belöning för sin obrottsliga lojalitet och sin enorma arbetsförmåga utnämndes han till landshövding och sedermera kungligt råd. Hans betydelse för regimen underströks av att konungen gav honom i uppdrag att skriva rikets historia – en berättelse om hur Sverige rest sig ur ”slätt tillstånd” till förbättring.
Svenska Akademiens hyllning
År 1816, drygt hundra år efter Gyllenborgs död, valde Svenska Akademien att hedra hans minne med denna sällsynta silvermedalj. Gravören Carl Enhörning har i porträttet fångat den karolinska tidens strama auktoritet. Medaljen står som ett monument över en ämbetsmannagärning präglad av vad inskriften kallar ”arbetsamhet, klokhet och redlighet” – dygder som utgjorde ryggraden i den svenska stormaktens förvaltning under dess sista blomstringstid.
Silver, 12,46 g, 32 mm. Graverad av Carl Enhörning år 1816 på uppdrag av Svenska Akademien. Kvalitet 1+/01. Referenser: Hyckert I:66:3, Bo Svensén sid. 62. Raritetsbeteckning enligt Hyckert: RR (Extremt sällsynt).
Åtsida
Jacob Gyllenborgs högervända bröstbild med tidstypisk stor allongeperuk och mantel. Under bilden återfinns gravörens initialer: ”C. E.” (Carl Enhörning). I omskriften läses: ”JACOBUS GYLLENBORG COMES SENATOR R(egis)” (Jacob Gyllenborg, greve, kungligt råd).
Frånsida
En allegorisk framställning av Sverige i gestalt av en kvinna, stående med ena armen stödd mot en trekrönt sköld. Hon håller ett ymnighetshorn på vänstra armen och en Mercuriistav i den högra, sinnebilder för allmän sällhet och handel. I omskriften: ”CUI VITAM IMPENDIT” (Åt vilken han egnade sin lefnad). I avskärningen (exerguen): ”LABORE CONSILIO INTEGRITATE CIVIBUS EXEMPL(um) OB(iit) 1701” (Genom arbetsamhet, klokhet och redlighet ett föredöme för medborgare, dog 1701).
Reduktionsverkets direktor och det karolinska enväldet - Den skicklige kameralisten
Jacob Gyllenborg inledde sin bana efter grundliga studier och utländska resor och visade tidigt en exceptionell begåvning för räkenskaper och förvaltning. Under 1670-talet anförtroddes han svåra kommissionsuppdrag som syftade till att bringa ordning i kronans inkomster och utreda missförhållanden i provinserna. Hans noggrannhet och förmåga att leverera resultat för den beträngda statskassan ledde till att han adlades 1680, just som Karl XI:s stora reformer tog sin början.
Reduktionen och maktens centrum
Gyllenborg kom att spela en huvudroll i Karl XI:s mest genomgripande projekt: den stora reduktionen och förmyndarräfsten. Som åklagare i den stora kommissionen drev han kronans talan mot de tidigare förmyndarna med en kraft som vann konungens fulla förtroende. Från 1687 var han direktor för reduktionsdeputationen och därmed högste chef för det verk som återtog adelns donationsgods till kronan. Hans insatser för statens finanser symboliseras på medaljens frånsida av ymnighetshornet och Mercuriistaven, vilka representerar den ekonomiska stabilitet han hjälpte till att skapa.
Enväldets arkitekt
Gyllenborg var inte bara en teknokrat utan en övertygad förespråkare för det kungliga enväldet. Vid 1693 års riksdag, där han fungerade som lantmarskalk, tog han initiativet till den suveränitetsförklaring som formellt befäste kungens absoluta makt. Som belöning för sin obrottsliga lojalitet och sin enorma arbetsförmåga utnämndes han till landshövding och sedermera kungligt råd. Hans betydelse för regimen underströks av att konungen gav honom i uppdrag att skriva rikets historia – en berättelse om hur Sverige rest sig ur ”slätt tillstånd” till förbättring.
Svenska Akademiens hyllning
År 1816, drygt hundra år efter Gyllenborgs död, valde Svenska Akademien att hedra hans minne med denna sällsynta silvermedalj. Gravören Carl Enhörning har i porträttet fångat den karolinska tidens strama auktoritet. Medaljen står som ett monument över en ämbetsmannagärning präglad av vad inskriften kallar ”arbetsamhet, klokhet och redlighet” – dygder som utgjorde ryggraden i den svenska stormaktens förvaltning under dess sista blomstringstid.