Johan August Brinell (1849–1925) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1934 - Stålets uttolkare: Johan August Brinell och metallurgins renässans

Johan August Brinell (1849–1925) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1934
Tilltalande exemplar med lystrig glans. Silver, 14,74 g, 31 mm. Kvalitet 01. Randstämpling: "SILVER 1934". Referenser: KVA 195, Ulla Ehrensvärd 337. Upplaga: 200 exemplar + 1 referensexemplar till Kungliga myntkabinettet. Ledamot i KVA 1902.

Åtsida
Johan August Brinells vänstervända profilporträtt. Han framställs i mogen ålder med karaktäristisk mustasch och bär en samtida kavaj med fluga. Omskriften lyder: "J. A. BRINELL D[octo]R PH[ilosophiae] HON[oris] CAUSA ARTIS METALLICAE PERITUS.". Inskrift i fältet till höger: "NAT• MDCCCXLIX OB• MCMXXV". Utläsning: Johan August Brinell, filosofie hedersdoktor, väl bevandrad i den metallurgiska konsten, född 1849, död 1925.

Frånsida
Motivet föreställer Brinells första mekaniska hårdhetsprovningsapparat. Apparaten, som är placerad centralt, kröns av ett skeppsrattliknande hjul för att reglera trycket. Omskriften löper längs kanten och omger motivet, där även årtalet för medaljens prägling och Vetenskapsakademiens namn framgår. Omskriften lyder: "QUALITATES CHALYBIS ACIE INGENII INVESTIGAVIT. SOCIO MERITISSIMO R•ACAD•SCIENT•SUEC MCMXXXIV.". Utläsning: Han undersökte med sitt skarpa intellekt stålets egenskaper. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänstfulle ledamot år 1934.

Stålets uttolkare: Johan August Brinell och metallurgins renässans
När Erik Lindberg år 1934 skar stampen till denna minnesmedalj över Johan August Brinell, var det för att hylla en av den moderna materialvetenskapens sanna pionjärer. Medaljen, med sin lystriga silverglans, avbildar en man som genom enkel men snillrik observation revolutionerade metallurgin. Brinell var lantbrukarsonen som via teknisk utbildning i Borås blev världsberömd för sin förmåga att läsa metallens inre struktur.

Från Lesjöfors till Fagersta: Vetenskap i bruksmiljö
Johan August Brinell började sin bana vid Lesjöfors bruk under ledning av Gustaf Ekman, men det var vid Fagersta bruk som hans mest banbrytande forskning tog form. Som överingenjör där började han undersöka hur stålets egenskaper förändrades vid uppvärmning och avkylning. Han var den förste som satte stålets struktur och kolhalt i samband med fenomenet rekalescens, och han identifierade de två kritiska temperaturer som han kallade W och v. Det fascinerande med Brinells rön var att han utförde dem med enklast tänkbara utrustning; genom att med ögat skatta färgen och ljusstyrkan hos det glödgade järnet kunde han förutse dess framtida kvalitet.

Brinells kulprov: En global standard
Frånsidan på medaljen visar Brinells mest kända bidrag till teknikhistorien: den mekaniska hårdhetsprovningsapparaten. Metoden, som presenterades vid världsutställningen i Paris år 1900, gick ut på att driva in en stålkula i ett material under ett visst tryck. Genom att mäta intryckets diameter kunde materialets hårdhetstal beräknas. "Brinells kulprov" ersatte snabbt äldre, mindre exakta metoder och blev en världsstandard som används än idag. Medaljens omskrift, som talar om hur han med sitt "skarpa intellekt undersökte stålets egenskaper", är en träffande beskrivning av hans analytiska gåva.

Hedersdoktorn vid Jernkontoret
Brinells förtjänster ledde till att han år 1903 blev överingenjör vid Jernkontoret och år 1907 promoverades till hedersdoktor vid Uppsala universitet. Att han förevigades i omskriften som "väl bevandrad i den metallurgiska konsten" var ett erkännande av hans unika status som både praktiker och teoretiker. Kungliga Vetenskapsakademien, där han invaldes som ledamot 1902, valde att låta Erik Lindberg skapa denna medalj nio år efter hans bortgång, som ett tecken på den tacksamhetsskuld svensk industri stod i till hans gärning.

Eftermäle: En grundpelare för svensk industri
Johan August Brinell dog 1925, men hans arbete utgör fortfarande fundamentet för modern stålproduktion och materialprovning. Denna medalj bevarar bilden av en man som genom sitt livsverk gav svensk metallurgi internationell auktoritet. Genom Lindbergs mästerliga gravyr ser vi Brinell inte bara som en ingenjör, utan som en vetenskaplig uttolkare som gav röst åt stålet och belyser en tid då svensk innovationstkraft formade den globala utvecklingen.