Johan Brauner (1712–1773) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1941 - En samhällsreformator vid plogen
Johan Brauner (1712–1773) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1941
Silver, 15.48 g, 31mm. Kvalitet 01. Randprägling: "SILVER 1941". Referenser: Ulla Ehrensvärd 393, KVA 202. Medaljen är präglad i en upplaga om 250 exemplar i silver, jämte 2 referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling. 12 exemplar returnerades till Myntverket. Några exemplar är präglade i brons.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av jordbrukspionjären Johan Brauner. Han avbildas i tidstypisk 1700-talsdräkt med peruk samlad i en nackrosett, kravatt och uppknäppt väst. Omskriften längs medaljens ytterkant lyder: "JOHAN· BRAUNER· NAT· MDCCXII· OB· MDCCLXXIII". Gravören Erik Lindbergs monogram "EL" återfinns diskret nedtill i fältet till höger om bröstbilden. Det latinska originalets förkortningar utläses Natus 1712 Obiit 1773. På svenska översätts detta till: Johan Brauner, född 1712, död 1773.
Frånsida
Huvudmotivet är en detaljerad avbildning av en åder (en tidig typ av plog), placerad på ett underlag i fältets nedre halva. Denna plog fungerar som en direkt symbol för Brauners många praktiska innovationer inom det svenska jordbruket. Ovanför plogen står en tre-radig latinsk inskription: "DOCTRINA / ET· EXEMPLO / AGRICULTURAM / AMPLIFICAVIT". I den nedre avskärningen står dedikationen och årtalet fördelat på tre rader: "SOCIO· MERITISSIMO / R· ACAD· SCIENT· SUEC / MCMXLI". Den latinska texten översätts till: Genom insikt och föredöme förkovrade han lantbruket. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1941.
En samhällsreformator vid plogen
Teori möter praktik
Johan Brauner var i många avseenden den typiska upplysningsmänniskan. När han inledde sina studier vid Uppsala universitet 1729, kastade han sig över en uppsjö av ämnen. Men där andra stannade vid teoretiska resonemang, sökte Brauner ständigt den praktiska tillämpningen. Han inte bara studerade naturvetenskap; han lärde sig handgripligen smide och snickeri. Hans största passion kom att bli jordbruket. År 1732, blott tjugo år gammal, övertog han förvaltningen av Ultuna kungsladugård och Uppsala slottsträdgårdar. Han arrenderade snart dessa och förvärvade med tiden flera egna lantegendomar i Uppland.
Järnplogen och rationella metoder
I 1700-talets Sverige var jordbruksfrågor intimt förknippade med landets överlevnad och ekonomi. Brauner blev en ledande röst för införandet av rationella och vetenskapliga jordbruksmetoder. Under resor i England fann han inspiration som han sedan överförde till svenska förhållanden. Hans kanske mest handfasta bidrag – och det som är så briljant avbildat på medaljens frånsida – var att han lät konstruera en järnplog efter engelsk förebild. Denna plog möjliggjorde för första gången en djupare plöjning, vilket i sin tur ledde till en bättre förnyelse av det yttre jordlagret. Detta öppnade upp för att man kunde börja odla upp gamla, svårbearbetade ängar och betesmarker. Han beskrev denna innovation noggrant i Vetenskapsakademiens Handlingar 1749 i uppsatsen Åker-redskap av järn.
Brauner nöjde sig inte med nya redskap. Han var också en ivrig förespråkare för "cirkulationsbruk" (växelbruk) för att ersätta det utarmande gamla tvåsädesbruket, och han experimenterade med nya, exotiska nyttoväxter som sibiriskt lin. Han var dessutom en av Sveriges allra tidigaste pionjärer inom potatisodling.
Föredömet och folkbildaren
Medaljens inskription framhäver att han förkovrade lantbruket genom "insikt och föredöme" (Doctrina et exemplo). Detta var Brauners signum. Han betraktade sin verksamhet som ett genuint samhällsreformerande arbete. Han ville sprida upplysning till allmogen om rationella alternativ till de ineffektiva metoder de ärvt från sina fäder. Hans skrift Tankar och försök om åker och äng med dertil nödige redskap från 1752 blev omåttligt populär och trycktes i hela sex upplagor. Han engagerade sig därtill djupt för ett hållbart skogsbruk, vilket han uttryckte med starka känsloargument i Skogars bruk och missbruk (1761).
Under riksdagarna på 1740- och 50-talen var Brauner en politisk kraft som försökte övertyga statsmakten och samhällets inflytelserika skikt om att helhjärtat satsa på jordbruket, då det utgjorde "grunden till hela rikets välmåga". För detta hängivna engagemang, som såg vetenskapen som ett verktyg för att bokstavligen sätta mat på bordet åt folket, belönades han med kansliråds titel 1760.
Silver, 15.48 g, 31mm. Kvalitet 01. Randprägling: "SILVER 1941". Referenser: Ulla Ehrensvärd 393, KVA 202. Medaljen är präglad i en upplaga om 250 exemplar i silver, jämte 2 referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling. 12 exemplar returnerades till Myntverket. Några exemplar är präglade i brons.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av jordbrukspionjären Johan Brauner. Han avbildas i tidstypisk 1700-talsdräkt med peruk samlad i en nackrosett, kravatt och uppknäppt väst. Omskriften längs medaljens ytterkant lyder: "JOHAN· BRAUNER· NAT· MDCCXII· OB· MDCCLXXIII". Gravören Erik Lindbergs monogram "EL" återfinns diskret nedtill i fältet till höger om bröstbilden. Det latinska originalets förkortningar utläses Natus 1712 Obiit 1773. På svenska översätts detta till: Johan Brauner, född 1712, död 1773.
Frånsida
Huvudmotivet är en detaljerad avbildning av en åder (en tidig typ av plog), placerad på ett underlag i fältets nedre halva. Denna plog fungerar som en direkt symbol för Brauners många praktiska innovationer inom det svenska jordbruket. Ovanför plogen står en tre-radig latinsk inskription: "DOCTRINA / ET· EXEMPLO / AGRICULTURAM / AMPLIFICAVIT". I den nedre avskärningen står dedikationen och årtalet fördelat på tre rader: "SOCIO· MERITISSIMO / R· ACAD· SCIENT· SUEC / MCMXLI". Den latinska texten översätts till: Genom insikt och föredöme förkovrade han lantbruket. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1941.
En samhällsreformator vid plogen
Teori möter praktik
Johan Brauner var i många avseenden den typiska upplysningsmänniskan. När han inledde sina studier vid Uppsala universitet 1729, kastade han sig över en uppsjö av ämnen. Men där andra stannade vid teoretiska resonemang, sökte Brauner ständigt den praktiska tillämpningen. Han inte bara studerade naturvetenskap; han lärde sig handgripligen smide och snickeri. Hans största passion kom att bli jordbruket. År 1732, blott tjugo år gammal, övertog han förvaltningen av Ultuna kungsladugård och Uppsala slottsträdgårdar. Han arrenderade snart dessa och förvärvade med tiden flera egna lantegendomar i Uppland.
Järnplogen och rationella metoder
I 1700-talets Sverige var jordbruksfrågor intimt förknippade med landets överlevnad och ekonomi. Brauner blev en ledande röst för införandet av rationella och vetenskapliga jordbruksmetoder. Under resor i England fann han inspiration som han sedan överförde till svenska förhållanden. Hans kanske mest handfasta bidrag – och det som är så briljant avbildat på medaljens frånsida – var att han lät konstruera en järnplog efter engelsk förebild. Denna plog möjliggjorde för första gången en djupare plöjning, vilket i sin tur ledde till en bättre förnyelse av det yttre jordlagret. Detta öppnade upp för att man kunde börja odla upp gamla, svårbearbetade ängar och betesmarker. Han beskrev denna innovation noggrant i Vetenskapsakademiens Handlingar 1749 i uppsatsen Åker-redskap av järn.
Brauner nöjde sig inte med nya redskap. Han var också en ivrig förespråkare för "cirkulationsbruk" (växelbruk) för att ersätta det utarmande gamla tvåsädesbruket, och han experimenterade med nya, exotiska nyttoväxter som sibiriskt lin. Han var dessutom en av Sveriges allra tidigaste pionjärer inom potatisodling.
Föredömet och folkbildaren
Medaljens inskription framhäver att han förkovrade lantbruket genom "insikt och föredöme" (Doctrina et exemplo). Detta var Brauners signum. Han betraktade sin verksamhet som ett genuint samhällsreformerande arbete. Han ville sprida upplysning till allmogen om rationella alternativ till de ineffektiva metoder de ärvt från sina fäder. Hans skrift Tankar och försök om åker och äng med dertil nödige redskap från 1752 blev omåttligt populär och trycktes i hela sex upplagor. Han engagerade sig därtill djupt för ett hållbart skogsbruk, vilket han uttryckte med starka känsloargument i Skogars bruk och missbruk (1761).
Under riksdagarna på 1740- och 50-talen var Brauner en politisk kraft som försökte övertyga statsmakten och samhällets inflytelserika skikt om att helhjärtat satsa på jordbruket, då det utgjorde "grunden till hela rikets välmåga". För detta hängivna engagemang, som såg vetenskapen som ett verktyg för att bokstavligen sätta mat på bordet åt folket, belönades han med kansliråds titel 1760.