Johan Carl Hedlinger (1691-1771) graverad av Daniel Fehrman 1745 då han efterträdde sin lärare Hedlinger på Myntverket - Synnerligen sällsynt

Johan Carl Hedlinger  (1691-1771) graverad av Daniel Fehrman 1745 då han efterträdde sin lärare Hedlinger på Myntverket - Synnerligen sällsynt
En underbar bronsmedalj av 1700-talets främsta gravör, Hedlinger, i vacker kvalitet med bra lyster och fina fält. Utöver det här utbjudna exemplaret ur familjen Fehrmans samling har jag endast kännedom om ytterligare en försäljning i silver och en i brons. Medaljen är sålunda synnerligen ovanlig, RRR. Hyckert I:233:17, 8.45g, 27mm, kvalitet 01.

Åtsida
Hedlingers högervända bild, under bilden gravörens namn: "DAN FEHRMAN".

Frånsida
Ett kustlandskap med klippor, lågland, vatten och i bakgrunden ett torn. Till höger på himlen en upplyst måne, till vänster strålar från den nedgående solen. I omskriften: "LUCEM LUCEM DAT SIDUS AMICUM" och i avskärningen: "IOH CAR HEDLINGER MAGISTER OPT" på tre rader. Den latinska texten kan översättas till: "Ljuset lyfter sina strålar och ger vännen johan carl hedlinger, den främsta mästaren"

Hedlinger föddes 1710 och fick sin första utbildning hos guldsmeden och myntmästaren Wilhelm Krauer i Sion, kantonen Valais. Efter att ha flyttat till Luzern med Krauer 1711 och deltagit i Toggenburgkriget 1712, fortsatte han sin utbildning och började gravera medaljer i Montbéliard från 1715. För att vidareutbilda sig reste han till Nancy 1716 och studerade under Saint Urbain, och året därpå till Paris. Efter att ha tillbringat ett år där erbjöds han av Georg Heinrich von Görtz, som då vistades i Paris för svenska statens räkning, att leda svenska Kungliga Myntverket. Hedlinger accepterade erbjudandet och utnämndes till kunglig medaljgravör.

Hedlinger utförde flera framstående arbeten i Stockholm, bland annat de så kallade Görtzska carolinerna från 1718, en riksdaler med lejonhuvuden (en nyhet), samt en stor medalj över Karl XII:s död. Därefter följde flera verk där han höjde den svenska medaljkonsten betydligt. År 1726 påbörjade han en resa till Italien via Tyskland, Republiken Förenade Nederländerna och Schweiz. I Rom utförde han medaljer över påven Benedictus XIII.

Efter att ha återvänt till Sverige påbörjade han arbetet med den svenska kungalängden, som han och Daniel Fehrman utförde. Han utförde även arbete för utlandet och reste för samma ändamål. År 1732 besökte han Köpenhamn och tillbringade 1735-37 en tid i Sankt Petersburg på uppdrag av kejsarinnan Anna Ivanovna. År 1739 reste han till Schweiz, där han gifte sig och återfick hälsan. 1742 besökte han Berlin och skapade ett porträtt av Fredrik I; 1743 bosatte han sig i Freiburg im Uechtland, men återvände våren 1744 till Sverige. År 1745 blev han medlem av svenska Vetenskapsakademien och utnämndes till hovintendent.

Mot slutet av 1745 lämnade han Sverige för sista gången och bosatte sig först i Freiburg och sedan i Schwyz, där han stannade till sin död. Hans hem i Schwyz förblev nästan oförändrat fram till 1890-talet, då hans medaljsamling såldes till Gottfried-Kellerstiftung i Zürich. Hedlinger är representerad vid Nationalmuseum i Stockholm med ett stort antal medaljer av hög kvalitet, inklusive verk över betydelsefulla personer och händelser i Sverige.