Johan Gustaf Richert (1857–1934) av Svante Nilsson för AB Vattenbyggnadsbyrån 1927 - Vattenbyggnadskonstens pionjär
Johan Gustaf Richert (1857–1934) av Svante Nilsson för AB Vattenbyggnadsbyrån 1927
Brons i hög relief, 74.72g, 56mm, randprägling: "C.C. SPORRONG&CO". Kvalitet 01. Referens: Numismatiska meddelanden XXIX (Axel Wahlstedt 1937), sid 239.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av Johan Gustaf Richert i profil, iförd civil dräkt med kavaj, skjorta och glasögon. Längs medaljens yttre kant löper omskriften "JOHAN GUSTAF RICHERT VATTENBYGGNADSBYRÅNS GRUNDARE ·". I bröstbildens nedre avskärning återfinns en fördjupad signatur. Porträttet förmedlar en saklig framtoning av den erfarne ingenjören.
Frånsida
Längs ytterkanten löper en bunden lagerranka som ramar in kompositionen. I det övre fältet avbildas en delfin som vilar på vågor och sprutar en vattenstråle. Därunder står en inskrift fördelad på fem rader: "HAN LEDDE MÄNNENS ARBETE / OCH ÄLFVARNES VÄLDIGA KRAFT / OCH KÄLLORNAS KLARA VATTEN / TILL ALLAS GAGN". I nederkanten flankeras Vattenbyggnadsbyråns firmamärke av årtalen "1902" och "1927". Firmamärket utgörs av en rund medaljong där bokstäverna ABVBB bildar ett monogram, infattat i en lagerkrans mellan smala, släta linjer.
Vattenbyggnadskonstens pionjär: Johan Gustaf Richert och grundandet av Vattenbyggnadsbyrån
Från stadsbyggnad till eget företag
Johan Gustaf Richert föddes 1857 och inledde sin ingenjörsbana under en period då de svenska städerna genomgick en modernisering. Efter examen från Kungliga Tekniska högskolan 1880 arbetade han vid byggnadskontoren i både Stockholm och Göteborg fram till 1897. År 1902 bildade han det egna företaget AB Vattenbyggnadsbyrån, där han tillträdde som direktör. Detta företag etablerades som en central aktör inom svensk vattenbyggnadskonst.
Konstgjort grundvatten och akademisk tyngd
Richert utvecklade metoder för tillverkning av så kallat konstgjort grundvatten, en teknik som framgångsrikt tillämpades vid Göteborgs stads vattenledningsverk. Denna innovation gav honom ett internationellt anseende i den tekniska världen. Hans expertis ledde till att han 1903 utnämndes till den allra första innehavaren av en professur i vattenbyggnadskonst vid Tekniska högskolan. Frånsidans centrala text, som belyser hans förmåga att leda "källornas klara vatten", utgör en direkt referens till denna ingenjörsgärning. Den sprutande delfinen förstärker vattentemat och symboliserar det tämjda elementet.
Ett brett samhällsengagemang
Utöver sitt företag engagerade sig Richert i samhällsutvecklingen på bred front. Han tjänstgjorde som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige mellan 1904 och 1910, och satt i Första kammaren under åren 1907 till 1909. Vidare deltog han i statliga utredningar, såsom vattenrättskommittén och kanalkommittén. Hans analytiska kompetens togs även i anspråk som överrevisor i Järnvägsstyrelsen och som ledamot i Malmslättskommissionen efter järnvägsolyckan 1912. Han var dessutom med och stiftade Svenska pansarbåtsföreningen samma år.
Ett jubileum i brons
När AB Vattenbyggnadsbyrån firade sitt tjugofemårsjubileum 1927, instiftades denna medalj för att hedra bolagets grundare. Jubileet uppmärksammades med en fest på Hasselbacken den 13 augusti, varvid Richert mottog ett exemplar slaget i guld. Richert kvarstod som styrelseordförande i bolaget fram till sin död 1934. Bronsmedaljen, med sin inramande lagerranka, bevarar minnet av en ingenjör som förenade teknisk vetenskap med praktisk samhällsnytta. Porträttet och texten sammanfattar ett livsverk som ledde vattnets kraft till allmänhetens gagn.
Brons i hög relief, 74.72g, 56mm, randprägling: "C.C. SPORRONG&CO". Kvalitet 01. Referens: Numismatiska meddelanden XXIX (Axel Wahlstedt 1937), sid 239.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av Johan Gustaf Richert i profil, iförd civil dräkt med kavaj, skjorta och glasögon. Längs medaljens yttre kant löper omskriften "JOHAN GUSTAF RICHERT VATTENBYGGNADSBYRÅNS GRUNDARE ·". I bröstbildens nedre avskärning återfinns en fördjupad signatur. Porträttet förmedlar en saklig framtoning av den erfarne ingenjören.
Frånsida
Längs ytterkanten löper en bunden lagerranka som ramar in kompositionen. I det övre fältet avbildas en delfin som vilar på vågor och sprutar en vattenstråle. Därunder står en inskrift fördelad på fem rader: "HAN LEDDE MÄNNENS ARBETE / OCH ÄLFVARNES VÄLDIGA KRAFT / OCH KÄLLORNAS KLARA VATTEN / TILL ALLAS GAGN". I nederkanten flankeras Vattenbyggnadsbyråns firmamärke av årtalen "1902" och "1927". Firmamärket utgörs av en rund medaljong där bokstäverna ABVBB bildar ett monogram, infattat i en lagerkrans mellan smala, släta linjer.
Vattenbyggnadskonstens pionjär: Johan Gustaf Richert och grundandet av Vattenbyggnadsbyrån
Från stadsbyggnad till eget företag
Johan Gustaf Richert föddes 1857 och inledde sin ingenjörsbana under en period då de svenska städerna genomgick en modernisering. Efter examen från Kungliga Tekniska högskolan 1880 arbetade han vid byggnadskontoren i både Stockholm och Göteborg fram till 1897. År 1902 bildade han det egna företaget AB Vattenbyggnadsbyrån, där han tillträdde som direktör. Detta företag etablerades som en central aktör inom svensk vattenbyggnadskonst.
Konstgjort grundvatten och akademisk tyngd
Richert utvecklade metoder för tillverkning av så kallat konstgjort grundvatten, en teknik som framgångsrikt tillämpades vid Göteborgs stads vattenledningsverk. Denna innovation gav honom ett internationellt anseende i den tekniska världen. Hans expertis ledde till att han 1903 utnämndes till den allra första innehavaren av en professur i vattenbyggnadskonst vid Tekniska högskolan. Frånsidans centrala text, som belyser hans förmåga att leda "källornas klara vatten", utgör en direkt referens till denna ingenjörsgärning. Den sprutande delfinen förstärker vattentemat och symboliserar det tämjda elementet.
Ett brett samhällsengagemang
Utöver sitt företag engagerade sig Richert i samhällsutvecklingen på bred front. Han tjänstgjorde som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige mellan 1904 och 1910, och satt i Första kammaren under åren 1907 till 1909. Vidare deltog han i statliga utredningar, såsom vattenrättskommittén och kanalkommittén. Hans analytiska kompetens togs även i anspråk som överrevisor i Järnvägsstyrelsen och som ledamot i Malmslättskommissionen efter järnvägsolyckan 1912. Han var dessutom med och stiftade Svenska pansarbåtsföreningen samma år.
Ett jubileum i brons
När AB Vattenbyggnadsbyrån firade sitt tjugofemårsjubileum 1927, instiftades denna medalj för att hedra bolagets grundare. Jubileet uppmärksammades med en fest på Hasselbacken den 13 augusti, varvid Richert mottog ett exemplar slaget i guld. Richert kvarstod som styrelseordförande i bolaget fram till sin död 1934. Bronsmedaljen, med sin inramande lagerranka, bevarar minnet av en ingenjör som förenade teknisk vetenskap med praktisk samhällsnytta. Porträttet och texten sammanfattar ett livsverk som ledde vattnets kraft till allmänhetens gagn.