Johan Hisinger av Carl Gustaf Fehrman 1791 - Stödde Gustav III:s statskupp 1772

3 500 kr

Johan Hisinger (1727-1790) av Carl Gustaf Fehrman 1791
Johan Hisinger född i Stockholm den 31 januari 1727. Adlad 1770 (hette förut Hising). Vicenotarie i Bergskollegium; Brukspatron på Fagervik i Finland; Bergsråd; Riddare av Vasaordern. Död på Fagervik den 19 maj 1790. Ett vackert ocirkulerat bronsexemplar med fullt bevarad präglingsglans, 11.09g, 34mm, Utgiven av Svenska Akademien, präglad på Kungliga myntverket. Hyckert I:306:1, kvalitet 01/0. Åtsidan graverad av Fehrman, frånsidan densamma som Kungliga Patriotiska Sällskapets belöningsmedalj (GIII) från 1772, graverad av Gustaf Ljungberger. Ex. Samling Fehrman


Åtsida
Hisingers högervända bröstbild, med gravörens namn: "FEHRMAN" under bilden I omskriften: "IOH HISINGER BERGS RÅD RID AF VASAORD"


Frånsida
En grupp av symboler för handel, hantverk, bergs- och jordbruk (packås, kvicksilverstång, vävstol, skyttel, bok, kvast på sin stång, stångjärnshammare, plog) ordnad längs en strand. Till höger i bakgrunden syns den uppstigande, strålande solen bakom ett berg, medan det till vänster syns ett seglande skepp på havet. En enkel ornamentik bär upp avskiljningslinjen. Överst: "KL SV PATR SÄLLSK"


Johan Hising var son till Mikael Hising från släkten Hising och Margareta Frodbom, och via fadern tillhörde han Bureätten. Han började sina studier vid Uppsala universitet, där han blev inskriven redan vid tio års ålder. År 1747 blev han auskultant vid Bergskollegium för att skaffa sig de nödvändiga kunskaperna för att kunna ta över faderns bruksverksamhet. Han ägnade sig främst åt gruvdriftsmätningar och bergmästaresysslor och gjorde flera studieresor. År 1759 utnämndes han till assessor vid Bergskollegium och 1778 till bergsråd.

När fadern avled 1756 köpte Johan Hising upp sina kusiners andelar i Fagervik, Billnäs och Skogby, samt ärvde Ingemarshov. Han sålde dock senare Ingemarshov till Samuel Sandels. Två år senare bosatte han sig på Fagervik, där han genom förbättringar ökade brukets produktion och gjorde det till den största producenten av bleckplåt i Sverige. Han lät uppföra en slottsliknande huvudbyggnad och anlade stora trädgårdar. Efter att konjunkturen vände ägnade sig Hising åt svart plåt och stångjärn.

Johan Hising adlades 1770 och antog namnet Hisinger med nummer 2002. Åtta år senare blev han riddare av Vasaorden för sitt stöd till Gustav III:s statskupp som medlem i Hattpartiet. Hans brorson Jakob Vilhelm Hisinger adopterades 1780 in i adelsätten Hisinger. Den finska grenen av släkten immatrikulerades på finska riddarhuset 1818 med nummer 141, och en medlem av den grenen blev friherre 1819 med nummer 29.

Hisinger stödde Kungliga Akademien i Åbo med donationer och var intresserad av undervisning. Hans söner hade Henrik Gabriel Porthan och Carl Jonas Love Almqvist som informatorer, och hans son Mikael stod modell för Hugo Löwenstierna i Törnrosens bok.

Johan Hisingers första hustru var Magdalena Catharina Wittfoth från Åbo, och efter hennes död gifte han om sig med Elisabeth Krook. En dotter från första äktenskapet gifte sig först med Gustav III:s gunstling Johan Fredrik Aminoff, men skilde sig senare och gifte om sig med greve de Lancy. Sonen Michaël Hisinger blev rysk-finsk friherre och ryttmästare vid Adelsfanan.