Johan III tillträder regeringen 1568 - graverad av Arvid Karlsteen cirka 1698 - Härlig silvermedalj
Johan III tillträder regeringen 1568 - graverad av Arvid Karlsteen
En mycket vacker och tilltalande minnesmedalj graverad av Arvid Karlsteen ca 1698. Silver, 55g, 52mm, kvalitet ca 01, vackert blåskimrande patina. SKM 3a (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 3 (#212)
Åtsida
Johan III:s högervända bröstbild samt omskriften: "IOHANNES III, Dei Gratia REX SVECIAE", som översatt lyder=Johan III, med Guds nåde Sveriges konung. Längst ned gravörens signatur AK.
Frånsidan domineras av en stor, sluten kunglig krona placerad centralt i fältet. Kronan symboliserar den kungamakt Johan vann efter brodern Erik XIV:s avsättning. Omskriften är en direkt kommentar till händelserna 1568: INIVSTI CARCERIS IVSTVM PRAEMIVM Svensk översättning: En rättmätig belöning för ett orättmätigt fängslande. Inskriften syftar på Johans fängslande på Gripsholms slott (1563–1567) och tolkas här som att kronan var den gudomliga kompensationen för hans lidande.
Från Gripsholms fånge till Sveriges konung – kronans väg
När man betraktar Arvid Karlsteens medalj över Johan III slås man av det lugn och den värdighet som präglar konungens profil. Det är bilden av en renässansfurste, lärd och kultiverad. Men bakom den vackra silverreliefen döljer sig en av de mest dramatiska och blodiga maktkamperna i Sveriges historia. Medaljens baksida, med texten om "rättmätig belöning för orättmätigt fängslande", är inte bara en devis – det är Johans egen sanning om vägen till tronen.
Broderstriden
Johan föddes som äldste son i Gustav Vasas andra äktenskap. Tillsammans med halvbrodern Erik (XIV) fick han en gedigen humanistisk utbildning. Som hertig av Finland visade Johan tidigt prov på självständighet och byggde upp ett praktfullt hov på Åbo slott. Men syskonkärleken var skör. Eriks misstänksamhet växte i takt med Johans egna utrikespolitiska ambitioner, särskilt hans giftermål med den polska prinsessan Katarina Jagellonica och hans inblandning i Livland. Konflikten kulminerade 1563. Efter en belägring av Åbo slott tvingades Johan kapitulera. Han fördes som fånge till Gripsholm tillsammans med Katarina. Där, i fängelsets isolering, satt mannen som senare skulle pryda denna medalj. Han studerade kyrkofäderna, medan hans bror Erik sjönk allt djupare ner i sinnessjukdom och tyranni.
Kuppen 1568
Vändpunkten kom 1567, då Erik i ett anfall av förvirring lät mörda ledande adelsmän i de s.k. Sturemorden. Johans fängelsevistelse lättades, och 1568 var tiden mogen. Tillsammans med sin yngre bror Karl (IX) inledde han ett uppror. Adeln, trött på Eriks nycker, slöt upp. Den 29 september 1568 tågade Johan in i Stockholm. Erik avsattes och fängslades i sin tur – en bitter ironi som medaljens inskrift om "orättmätigt fängslande" subtilt anspelar på.
Regenten och byggherren
Johan III ärvde han ett rike i krig och ekonomisk kris. Älvsborgs lösen och krigen mot Ryssland tärde hårt på resurserna. Men Johan var inte bara krigare; han var en estet. Han älskade arkitektur och lät bygga om slotten i Stockholm, Kalmar och Borgholm i modern renässansstil. Han vurmade för liturgin och försökte förena den svenska kyrkan med den katolska traditionen, något som skapade nya konflikter med det lutherska prästerskapet och brodern Karl.
Denna medalj, präglad långt efter hans död, fångar essensen av Johans självbild. Kronan på baksidan är inte bara en maktsymbol, utan ett bevis på upprättelse. För Johan var tronen inte stulen; den var priset han betalade med fyra år av sitt liv på Gripsholm.