Johan Robert Benckert 1846-1938 av Erik Lindberg 1913 - Chef för Bankinspektionen
Johan Robert Benckert 1846-1938
Stor silvermedalj i originaletui, 121.19g, 60mm, UE 125, Hyckert 2:239. Graverad av Erik Lindberg. Präglad på myntverket 1913 på uppdrag av svenska bankföreningen, då Benckert avgick från bankinspektörsbefattningen. Ett exemplar i guld tilldelades Benckert (unik), dessutom präglades medaljer i silver och brons som utdelades till personalen som julklappar.
Åtsida
Benckert vänstervända bröstbild, i fältet framför bilden gravörens namn och årtalet för utgivandet: "E. LINDBERG / 1913". I omskriften: "BANKINSPEKTÖREN. ROBERT. BENCKERT"
Frånsida
En framåtvänd stående kvinna, symboliserande rättvisa, ekonomisk stabilitet och vaksamhet. Hon står med sin vänstra arm stödd mot en avsats, på vilken inskriptionen lyder: "AF SVENSKA BANKFÖRENINGEN MED TACKSAMHET OCH VÖRDNAD", fördelat på åtta rader. I sin vänstra hand håller hon en merkuriestav, en symbol för handel, ekonomi och kommunikation. Kvinnans högra hand är knuten och vilar bestämt på en lagbok som ligger på ett bord, ovanpå ett dokument. Detta kan tolkas som en representation av lag och ordning inom den ekonomiska sektorn. Bakom lagboken syns flera symboler för rikedom och ekonomiskt ansvar: en kassakista, ett ymnighetshorn och en penningpung. Kassakistan och penningpungen betonar säkerhet och förvaltning av resurser, medan ymnighetshornet, en klassisk symbol för överflöd, signalerar välstånd och framgång. Längs bildens sida står texten: "VAKSAMHET OVÄLD 1888–1913 19. MARS", fördelat på fyra rader, där ordet oväld i modern svenska ska tolkas som opartiskhet.
Robert Herman Benckert
Född 11 februari 1846 i Stockholm och avliden 9 januari 1938, Robert Benckert var en framstående svensk ämbetsman med en lång och varierad karriär inom bank- och finansväsendet samt offentlig förvaltning.
Benckert avlade kameralexamen vid Uppsala universitet 1864 och hovrättsexamen 1867. Han blev vice häradshövding 1872 och inledde sin karriär som sekreterare och ombudsman vid Stockholms Enskilda Bank, där han tjänstgjorde mellan 1873 och 1888. Under samma period, från 1874 till 1888, var han auditör vid flottan. Åren 1875–1889 tjänstgjorde han som sekreterare vid Stockholms handels- och sjöfartsnämnd, och mellan 1881 och 1906 var han sekreterare och ombudsman vid Stockholms stads brandförsäkringskontor.
År 1888 utnämndes Benckert till bankinspektör och chef för bankbyrån vid Finansdepartementet, och två år senare blev han kansliråd. Han tjänstgjorde som chef för Bankinspektionen mellan 1906 och 1913 samt var direktionsledamot och ombudsman vid Stockholms Hypotekskassa.
Benckert bidrog aktivt i flera statliga kommittéer. Han deltog i:
- Kommittén för jordbruksfastighetskredit (1889)
- Banklagstiftningskommittén (1890)
- Sparbankskommittén (1891)
- Kommittén om Riksbankens sedelutgivningsrätt (1900)
- Kommittén för solidariska bankbolag (1902)
Han var dessutom ordförande i sparbankskommittén (1910) och kommunallånekommittén (1912). För sina insatser erhöll Benckert flera utmärkelser:
- Riddare av Vasaorden (1888)
- Riddare av Nordstjärneorden (1892)
- Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden (1903)
- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden (1910)
Robert Benckert var bror till snickarmästaren Carl Herman Benckert Jr och far till arkitekten Elis Benckert och juristen Karl Benckert. Hans liv präglades av en stark känsla för samhällstjänst och ekonomisk utveckling, vilket gjorde honom till en central figur i svensk förvaltning under sin tid.