Johan Tobias Sergel (1740-1814). Sveriges främste bildhuggare av Enegren 1815 - Ett underbart toppexemplar

Johan Tobias Sergel (1740-1814). Bildhuggare, hovintendent, riddare av Nordstjärneorden
Ett underbart exemplar med full präglingsglans. Slagen för Svenska akademien 1815. Av Gustaf Adolf Enegren. Brons. 31 mm. 12.05 g. Svensén 60. Hy 2.34.1. Kvalitet 01/0

Åtsida
Sergels högervända bröstbild, gravörens initialer: "GAE" i halsavskärningen. I omskriften: "JOH TOB SERGELL AED REG PRAEF EQ DE ST P", översättes till: "Johannes Tobias Sergell, överintendent för kungliga byggnaderna och riddare av polstjärneorden."

Frånsida
Pygmalion huggande på en bildstod. I omskriften: "NEC DEXTRAE DEUS ABFUIT" som översätts till: "'Snillets Gud övergav aldrig hans hand". I avskärningen på tre rader: "SUMMORUM AEMULO SCULPTOR DENATO MDCCCXIV", vilket översätts till: "'Åt den störste bildhuggares medtävlare, vilken avled 1814".

Mer om Sergel
Johan Tobias Sergel, född 28 augusti 1740 i Stockholm och död 26 februari 1814 i samma stad, var en svensk skulptör, målare och tecknare. Han är stamfader till ätten Sergel, far till Gustaf Sergel och farfars far till Birger Sergel.

Johan Tobias Sergel var son till det tyska konstnärsparet Christoffer Sergell och Elisabet Swyrner, som hade flyttat till Sverige året innan han föddes. Hans far var hovbrodör, liksom hans systrar, brodöserna Anna Sibylla Sergell (en annan variant av namnet är Anna Brita Sergell) och Maria Sofia Sergell.

Sergels talanger upptäcktes tidigt, och han fick undervisning av Jean Eric Rehn och Jacques Adrien Masreliez. År 1757 började han som elev hos den från Frankrike inkallade Pierre Hubert L'Archevêque, som modellerade Gustav II Adolfs staty i Stockholm. Han assisterade även denne vid utförandet av två statyer för det kungliga slottet. En annan betydelsefull händelse i hans tidiga utveckling var mötet med gravören Per Floding, som introducerade honom för den nyantika stilen.