Jonas Samuel Bagge (1803–1870) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1905 - Mekanikens pionjär i Bergslagen
Jonas Samuel Bagge (1803–1870) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1905
Silver, 14.95 g, 31mm. Kvalitet 1+/01. Utan randprägling. Referenser: Ulla Ehrensvärd 43, KVA 166. Medaljen är präglad i en upplaga om 175 exemplar i silver, jämte 1 referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling samt några få exemplar i brons.
Åtsida
Bröstbild av professor Jonas Samuel Bagge, avbildad i en lätt trekvartsprofil vänd snett åt vänster. Han framställs som en äldre, tunnhårig herre med djupa anletsdrag, framträdande polisonger och iklädd en tidstypisk hög krage med kravatt. I det fria fältet på ömse sidor om porträttet står årtalen: "N·1803" till vänster och "O·1870" till höger. Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "JONAS· S· BAGGE· PROF· MECHANICES· FALUNENSIS·". Konstnärens monogram "EL" är diskret placerat nere till höger om bröstbilden. Det latinska originalet översätts till: Jonas Samuel Bagge, professor i mekanik i Falun, född 1803, död 1870.
Frånsida
Huvudmotivet är en vacker och detaljerad konstruktionsritning av ett underfallshjul (ett vattenhjul som drivs av rinnande vatten i dess nedre del). Ritningen ramas snyggt in av en form som för tankarna till ett upprullat pergament eller ett papper fäst med rullade hörn. Längs medaljens kant löper texten: "METALLIS· PATRIAE FRUCTUOSUM LABOREM· IMPENDIT". I den nedre avskärningen står dedikationen på tre rader: "SOCIO· MERITISSIMO / R· ACAD· SCIENT· SUEC / MCMV". Den latinska texten översätts till: Han ägnade fäderneslandets bergverk ett nyttigt och framgångsrikt arbete. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1905.
Mekanikens pionjär i Bergslagen
Från låglönad lärare till praktisk mästare
Jonas Samuel Bagges bana började i den akademiska världen som adjunkt och senare professor i fysik vid Teknologiska Institutet i Stockholm. Trots sitt enorma driv – han lärde sig till exempel själv maskin- och linjärritning enbart för att kunna undervisa sina elever i det – drevs han bort från huvudstaden på grund av en alltför blygsam avlöning. År 1838 erbjöds han istället professuren i praktisk mekanik vid Bergsskolan i Falun. Denna flytt kom att bli avgörande, inte bara för Bagge personligen, utan för hela den svenska bergshanteringens framtida modernisering.
Vattenhjulens och turbinernas tid
I Falun fann Bagge sin sanna kallelse. Under de trettio år han verkade vid skolan befann sig Sverige mitt i ett industriellt övergångsskede. Hans undervisning var djupt förankrad i den praktiska verkligheten i gruvorna; han ritade och utvecklade allt från krossverk och blåsmaskiner till komplicerade dammbyggnader. Hans allra största vetenskapliga passion var hydrauliken. Bagge ledde arbetet med att fasa ut den äldre generationens ineffektiva vattenhjul av trä för att istället ersätta dem med moderna, kraftfulla turbiner – ett arbete som även fick tungt ekonomiskt stöd av Jernkontoret. Medaljens frånsida, med dess eleganta ritning av ett vattenhjul, är en exceptionellt träffande hyllning till denna tekniska ingenjörskonst.
Striden om Bergsskolan
Bagge var en principfast man som brann för sin skola och dess ofrånkomliga koppling till den levande industrin. När myndigheterna i slutet av 1850-talet lyfte frågan om att flytta Bergsskolan från Falun till Stockholm för att införliva den med Teknologiska Institutet, motsatte han sig beslutet kraftfullt. Han argumenterade ihärdigt för att skolan var tvungen att ligga kvar i Bergslagen, nära malmen och de verkliga mekaniska utmaningarna. När flytten slutligen blev ett faktum år 1868, vägrade Bagge kompromissa och avgick från sin tjänst i ren protest. Han efterlämnade ett gigantiskt intellektuellt arv i Falun i form av 380 modeller och drygt 2 000 tekniska ritningar – en skatt som hjälpte till att forma den moderna svenska maskintekniken.
Silver, 14.95 g, 31mm. Kvalitet 1+/01. Utan randprägling. Referenser: Ulla Ehrensvärd 43, KVA 166. Medaljen är präglad i en upplaga om 175 exemplar i silver, jämte 1 referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling samt några få exemplar i brons.
Åtsida
Bröstbild av professor Jonas Samuel Bagge, avbildad i en lätt trekvartsprofil vänd snett åt vänster. Han framställs som en äldre, tunnhårig herre med djupa anletsdrag, framträdande polisonger och iklädd en tidstypisk hög krage med kravatt. I det fria fältet på ömse sidor om porträttet står årtalen: "N·1803" till vänster och "O·1870" till höger. Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "JONAS· S· BAGGE· PROF· MECHANICES· FALUNENSIS·". Konstnärens monogram "EL" är diskret placerat nere till höger om bröstbilden. Det latinska originalet översätts till: Jonas Samuel Bagge, professor i mekanik i Falun, född 1803, död 1870.
Frånsida
Huvudmotivet är en vacker och detaljerad konstruktionsritning av ett underfallshjul (ett vattenhjul som drivs av rinnande vatten i dess nedre del). Ritningen ramas snyggt in av en form som för tankarna till ett upprullat pergament eller ett papper fäst med rullade hörn. Längs medaljens kant löper texten: "METALLIS· PATRIAE FRUCTUOSUM LABOREM· IMPENDIT". I den nedre avskärningen står dedikationen på tre rader: "SOCIO· MERITISSIMO / R· ACAD· SCIENT· SUEC / MCMV". Den latinska texten översätts till: Han ägnade fäderneslandets bergverk ett nyttigt och framgångsrikt arbete. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1905.
Mekanikens pionjär i Bergslagen
Från låglönad lärare till praktisk mästare
Jonas Samuel Bagges bana började i den akademiska världen som adjunkt och senare professor i fysik vid Teknologiska Institutet i Stockholm. Trots sitt enorma driv – han lärde sig till exempel själv maskin- och linjärritning enbart för att kunna undervisa sina elever i det – drevs han bort från huvudstaden på grund av en alltför blygsam avlöning. År 1838 erbjöds han istället professuren i praktisk mekanik vid Bergsskolan i Falun. Denna flytt kom att bli avgörande, inte bara för Bagge personligen, utan för hela den svenska bergshanteringens framtida modernisering.
Vattenhjulens och turbinernas tid
I Falun fann Bagge sin sanna kallelse. Under de trettio år han verkade vid skolan befann sig Sverige mitt i ett industriellt övergångsskede. Hans undervisning var djupt förankrad i den praktiska verkligheten i gruvorna; han ritade och utvecklade allt från krossverk och blåsmaskiner till komplicerade dammbyggnader. Hans allra största vetenskapliga passion var hydrauliken. Bagge ledde arbetet med att fasa ut den äldre generationens ineffektiva vattenhjul av trä för att istället ersätta dem med moderna, kraftfulla turbiner – ett arbete som även fick tungt ekonomiskt stöd av Jernkontoret. Medaljens frånsida, med dess eleganta ritning av ett vattenhjul, är en exceptionellt träffande hyllning till denna tekniska ingenjörskonst.
Striden om Bergsskolan
Bagge var en principfast man som brann för sin skola och dess ofrånkomliga koppling till den levande industrin. När myndigheterna i slutet av 1850-talet lyfte frågan om att flytta Bergsskolan från Falun till Stockholm för att införliva den med Teknologiska Institutet, motsatte han sig beslutet kraftfullt. Han argumenterade ihärdigt för att skolan var tvungen att ligga kvar i Bergslagen, nära malmen och de verkliga mekaniska utmaningarna. När flytten slutligen blev ett faktum år 1868, vägrade Bagge kompromissa och avgick från sin tjänst i ren protest. Han efterlämnade ett gigantiskt intellektuellt arv i Falun i form av 380 modeller och drygt 2 000 tekniska ritningar – en skatt som hjälpte till att forma den moderna svenska maskintekniken.