Jöns Svanberg (1771–1851). Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) minnesmedalj 1856 - Stjärnmätaren från Torneå: Jöns Svanbergs resa genom gradmätning och matematik

695 kr

Jöns Svanberg (1771–1851). Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) minnesmedalj 1856
Silver, 12,73 g, 31 mm. Graverad av Lea Ahlborn för KVA år 1856. Kvalitet god 1+, hårt slagen med höga kanter och fin lyster. Referenser: KVA 116, Hyckert II:133, Brita Olsén sid. 126.
 

Åtsida
Jöns Svanbergs vänstervända bröstbild i profil. I omskriften läses hans titlar: ”J. SVANBERG TH. D. MATH. PROF. UPS. EQV. AUR.” (Jöns Svanberg, teologie doktor, professor i matematik i Uppsala, riddare av Nordstjärneorden). Nedtill i kanten återfinns biografiska data: ”NAT. 1771 DEN. 1851.” (Född 1771, död 1851).  

Frånsida
Jordklotets norra hälft sedd under en stjärnhimmel täckt av moln. Mellan molnen framträder Karlavagnen med polstjärnan. I omskriften läses devisen: ”UTRAMQUE PLAGAM SEDULO LUSTRANS.” (Flitigt undersökande båda zonerna). I avskärningen (exerguen) hyllningstexten: ”SOCIO MERITISSIMO R. ACAD. SC. SVEC. MDCCCLVI.”, vilket översätts till: ”Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1856”.




Stjärnmätaren från Torneå: Jöns Svanbergs resa genom gradmätning och matematik
 Jöns Svanberg föddes 1771 som bondson i Nederkalix och inledde sin skolgång i Torneå. Redan som sextonåring kom han till Uppsala universitet, där han snart togs under beskydd av framstående professorer som Fredrik Mallet och Zacharias Nordmark. Hans matematiska begåvning var uppenbar; efter endast två år vid universitetet anställdes han som amanuens vid observatoriet och blev docent i matematik vid 23 års ålder. Svanberg var även en pionjär inom idrott och var 1796 med och bildade Upsala Simsällskap – världens äldsta sammanslutning för sporten.


Lapplandsexpeditionen och jordens form
Svanbergs mest betydande internationella insats inleddes 1796 när han utsågs till vice sekreterare i Vetenskapsakademien. Han fick i uppdrag att leda en ny gradmätningsexpedition till Lappland för att kontrollera Maupertuis berömda mätningar från 1736, vilka då börjat ifrågasättas. Under åren 1801–1803 genomförde Svanberg och hans team mätningarna under svåra förhållanden. Resultatet, publicerat 1805, visade att jordens avplattning mot polerna var mindre än vad Maupertuis mätningar visat, vilket väckte stor internationell uppmärksamhet och gav honom ett prestigefyllt pris från Institutet i Paris.



Vetenskapens organisatör och lärare
År 1811 tillträdde Svanberg professuren i matematik i Uppsala, en tjänst han innehade i över 30 år. Han spelade en central roll i att modernisera den svenska längdmåttet och fastställde tillsammans med sin elev Fredric Rudberg de nya måtten genom pendelförsök vid Stockholms observatorium. Svanberg var en flitig publicist inom astronomi, fysik och mekanik, och hans arbete lade grunden för den analytiska metodens utveckling i Sverige.



Lea Ahlborns hyllning till meriterna
Vetenskapsakademiens minnesmedalj från 1856 är ett erkännande av en livsgärning som förenade teoretisk matematik med praktisk astronomi. Lea Ahlborn, som genom sin position som kunglig gravör skapat några av Sveriges främsta minnesmärken, har här förenat Svanbergs profil med symboler för hans utforskande av himlavalvet. Medaljen påminner oss om en tid då svensk vetenskap var ledande i kartläggningen av jordens form och universums lagar.