Karl Knutsson Bonde (1448-1457, 1464-1465, 1467-1470) - Ett ovanligt välbevarat och attraktivt exemplar - ÅBO. Örtug med Bondevapnet på stort kors

Karl Knutsson Bonde (1448-1457, 1464-1465, 1467-1470)
Ett ovanligt välbevarat och attraktivt exemplar av silverörtug från Åbo. 1,32 g. Med Bondevapnet på stort kors. Över båten krönt A. Trekronorssköld på stort kors. KAROLVS REX S G / HONETA ABOENS. Stjärnor i sköldarna. Referenser: SMB 353, LL 6, Opas 6.2, Selinheimo 9, Rbg 5d, Frösell –. Ex Ahlström auktion 19, nr 77. Kvalitet 1+/01.

Åtsida
I sköld på stort kors syns Bondesläktens vapen: en båt med en krönt A ovanför. Skölden flankeras av stjärnor. Omskriften är uppdelad av korsets armar: ”KAROLVS REX S G”.

Frånsida
I sköld på stort kors återges trekronorsskölden. Även här förekommer stjärnor. Omskriften lyder: ”HONETA ABOENS”.Kungen som präglade sitt namn i Åbo

Detta välbevarade exemplar av Karl Knutsson Bondes örtug från Åbo bär både släktens båtvapen och det svenska riksvapnets tre kronor. Inskriften ”KAROLVS REX S G” markerar honom som svears och göters konung – den förste som angav detta på sina mynt – medan ”HONETA ABOENS” bekräftar präglingsorten. Myntet är ett konkret minne från en tid då Finland utgjorde en viktig del av den svenska kungens maktbas.Från Fågelvik till tre kungadömen

Karl Knutsson föddes omkring 1408 eller 1409 som son till riddaren Knut Tordsson Bonde och Margareta Karlsdotter av Sparre av Tofta. Efter faderns tidiga död uppfostrades han hos styvfadern Sten Turesson (Bielke). Han ärvde godset Fågelvik i Tjust och blev en förmögen frälseman. Under Engelbrektsupproret 1434 steg han snabbt i graderna, blev marsk och senare riksföreståndare 1438–1440. Efter Kristofer av Bayerns död 1448 valdes han till svensk kung, kröntes i Uppsala och hyllades även kortvarigt som kung i Norge. Hans tre regeringsperioder (1448–1457, 1464–1465 och 1467–1470) präglades av ständiga maktkamper mot unionskungarna och inhemska motståndare.

Finland som maktbas och myntverk
Karl Knutsson hade starka intressen i Finland. Under Kristofer av Bayerns tid hade han stora förläningar där och var hövitsman på Viborg. Myntningen i Åbo blev betydelsefull under hans regering. Örtugarna med Bondes båtvapen och de tre kronorna präglades i betydande mängd, särskilt under den första regeringsperioden, och cirkulerade både i Finland och i övriga delar av riket. Stjärnorna i sköldarna hör till de bitecken som hjälper numismatiker att datera de olika typerna. Åbomyntningen under Karl Knutsson är idag den bäst dokumenterade av hans myntningar och visar på en organiserad produktion i rikets östra delar.

Ett oroligt eftermäle
Karl Knutsson dog den 15 maj 1470 på Stockholms slott och begravdes i Riddarholmskyrkan. Hans liv sammanfattas ofta med den vers han själv tillskrivs: ”När jag var herre till Fågelvik då var jag både mäktig och rik, men sedan jag blev konung i Sveriges land så vart jag en arm och olycklig man.” Trots de upprepade avsättningarna och striderna bidrog han till att forma bilden av en svensk kungamakt skild från Kalmarunionen. Det lilla silvermyntet från Åbo, med dess tydliga vapen och inskrifter, bevarar ett konkret spår av den period då han försökte befästa sin ställning i både Sverige och Finland.