Karl Petrén (1868–1927) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1955 - Klinisk neurologi och nervbanornas kartläggare
Karl Petrén (1868–1927) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1955
Silver, 15.21g, 31mm. Kvalitet 01. Randprägling: "MJV SILVER 1955". Referenser: Ulla Ehrensvärd 467, KVA 216. Medaljen är präglad i en upplaga om 400 exemplar, jämte två referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av professorn Karl Petrén. Porträttet är realistiskt modellerat och visar honom med kortklippt hår och klädd i en rock med uppfälld krage. I den nedre avskärningen syns gravören Erik Lindbergs diskreta monogram. Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "KARL· PETRÉN· MED· PROFESSOR· LUND· N· MDCCCLXVIII· OB· MCMXXVII". Det latinska originalets förkortningar utläses Karl Petrén Medicinae Professor Lundensis. Natus 1868 Obiit 1927. På svenska översätts detta till: Karl Petrén, professor i medicin i Lund, född 1868, död 1927.
Frånsida
Ett djupt symboliskt motiv som visar en lagerkransad kvinnlig gestalt, representerande läkekonsten, stående vid en sjuksäng där hon uppmärksamt känner på den manlige patientens puls. Längs den övre och vänstra kanten löper omskriften: "OBSERVATIO· AEGRORUM· PRIMA· LEX· MEDICINAE". I fältet till höger, ovanför fotändan av sängen, står dedikationen i fyra rader: "SOCIO / MERITISS· / R· AC· SCIENT· / SUEC·". I avskärningen nedtill anges präglingsåret med romerska siffror: "MCMLV". Det latinska originalet utläses Observatio aegrorum prima lex medicinae. Socio meritissimo Regia Academia Scientiarum Suecana MCMLV. Texten översätts till: Observation av de sjuka är medicinens första bud. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1955.
Klinisk neurologi och nervbanornas kartläggare
Karl Petrén inledde sin medicinska bana vid Lunds universitet 1885. Det var fysiologen Magnus Blix som väckte hans låga för forskningen, och efter tidiga fysiologiska studier övergick Petrén snart till den kliniska neurologin. Under formativa år ute i Europa studerade han invärtesmedicin och neurologi för storheter som Jules Déjerine i Paris och Bernhard Naunyn i Strasbourg. Som forskare ägnade han sig åt perifera nervsjukdomar, magsår och lungtuberkulos, men hans kanske mest bestående neurologiska insats var kartläggningen av nervbanorna i ryggmärgen. Han klargjorde för första gången hur banorna för smärta, temperatur och beröring var fördelade. Efter en sejour som professor i Uppsala (1902–1910) återvände han till Lund där han kom att verka livet ut.
"Späck och gurka" – striden mot diabetes
Idag är Karl Petrén kanske allra mest känd för sitt banbrytande arbete med ämnesomsättningssjukdomar, i synnerhet diabetes mellitus och den livshotande syraförgiftning som ofta följde i svåra fall. Långt innan insulinet fanns tillgängligt, utvecklade han den så kallade Petrénkosten. Han fann att man genom extrem inskränkning av kolhydrater, kombinerat med svältdagar och en diet dominerad av fett och grönsaker (samt en sänkning av proteinintaget), kunde häva syraförgiftningen. I folkmun kom denna ytterst ensidiga, men livräddande, diet att kallas för "späck och gurka". År 1923 gav han ut det monumentala verket Diabetes-studier. Boken, som i slutet nämner det nyupptäckta insulinet från 1921, står idag som ett ovärderligt medicinhistoriskt tidsdokument över hur sjukdomen hanterades precis på tröskeln till den moderna insulineran.
En brobyggare i Norden
Utöver sin kliniska gärning var Petrén en passionerad förespråkare för gränsöverskridande vetenskapligt samarbete. Särskilt varmt om hjärtat låg det nordiska samarbetet, som hade fått sig en allvarlig törn i samband med unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905. Petrén arbetade outtröttligt för att återknyta de vetenskapliga banden mellan grannländerna. Tillsammans med norska och danska kollegor gav han ut den första genungemensamma nordiska läroboken i internmedicin och var starkt drivande i grundandet av tidskriften Acta Psychiatrica et Neurologica.
När Erik Lindberg skapade Vetenskapsakademiens minnesmedalj 1955, valde han inskriptionen "Observation av de sjuka är medicinens första bud". Det är svårt att tänka sig en mer passande sammanfattning av Karl Petréns livsgärning. Vare sig det handlade om att noggrant kartlägga neurologiska smärtsignaler eller att systematiskt observera hur en diet på späck och grönsaker påverkade dödligt sjuka diabetespatienter, var det just den outtröttliga, vakna observationen vid sjuksängen som gjorde honom till en av sin tids absolut främsta läkare.
Silver, 15.21g, 31mm. Kvalitet 01. Randprägling: "MJV SILVER 1955". Referenser: Ulla Ehrensvärd 467, KVA 216. Medaljen är präglad i en upplaga om 400 exemplar, jämte två referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av professorn Karl Petrén. Porträttet är realistiskt modellerat och visar honom med kortklippt hår och klädd i en rock med uppfälld krage. I den nedre avskärningen syns gravören Erik Lindbergs diskreta monogram. Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "KARL· PETRÉN· MED· PROFESSOR· LUND· N· MDCCCLXVIII· OB· MCMXXVII". Det latinska originalets förkortningar utläses Karl Petrén Medicinae Professor Lundensis. Natus 1868 Obiit 1927. På svenska översätts detta till: Karl Petrén, professor i medicin i Lund, född 1868, död 1927.
Frånsida
Ett djupt symboliskt motiv som visar en lagerkransad kvinnlig gestalt, representerande läkekonsten, stående vid en sjuksäng där hon uppmärksamt känner på den manlige patientens puls. Längs den övre och vänstra kanten löper omskriften: "OBSERVATIO· AEGRORUM· PRIMA· LEX· MEDICINAE". I fältet till höger, ovanför fotändan av sängen, står dedikationen i fyra rader: "SOCIO / MERITISS· / R· AC· SCIENT· / SUEC·". I avskärningen nedtill anges präglingsåret med romerska siffror: "MCMLV". Det latinska originalet utläses Observatio aegrorum prima lex medicinae. Socio meritissimo Regia Academia Scientiarum Suecana MCMLV. Texten översätts till: Observation av de sjuka är medicinens första bud. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1955.
Klinisk neurologi och nervbanornas kartläggare
Karl Petrén inledde sin medicinska bana vid Lunds universitet 1885. Det var fysiologen Magnus Blix som väckte hans låga för forskningen, och efter tidiga fysiologiska studier övergick Petrén snart till den kliniska neurologin. Under formativa år ute i Europa studerade han invärtesmedicin och neurologi för storheter som Jules Déjerine i Paris och Bernhard Naunyn i Strasbourg. Som forskare ägnade han sig åt perifera nervsjukdomar, magsår och lungtuberkulos, men hans kanske mest bestående neurologiska insats var kartläggningen av nervbanorna i ryggmärgen. Han klargjorde för första gången hur banorna för smärta, temperatur och beröring var fördelade. Efter en sejour som professor i Uppsala (1902–1910) återvände han till Lund där han kom att verka livet ut.
"Späck och gurka" – striden mot diabetes
Idag är Karl Petrén kanske allra mest känd för sitt banbrytande arbete med ämnesomsättningssjukdomar, i synnerhet diabetes mellitus och den livshotande syraförgiftning som ofta följde i svåra fall. Långt innan insulinet fanns tillgängligt, utvecklade han den så kallade Petrénkosten. Han fann att man genom extrem inskränkning av kolhydrater, kombinerat med svältdagar och en diet dominerad av fett och grönsaker (samt en sänkning av proteinintaget), kunde häva syraförgiftningen. I folkmun kom denna ytterst ensidiga, men livräddande, diet att kallas för "späck och gurka". År 1923 gav han ut det monumentala verket Diabetes-studier. Boken, som i slutet nämner det nyupptäckta insulinet från 1921, står idag som ett ovärderligt medicinhistoriskt tidsdokument över hur sjukdomen hanterades precis på tröskeln till den moderna insulineran.
En brobyggare i Norden
Utöver sin kliniska gärning var Petrén en passionerad förespråkare för gränsöverskridande vetenskapligt samarbete. Särskilt varmt om hjärtat låg det nordiska samarbetet, som hade fått sig en allvarlig törn i samband med unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905. Petrén arbetade outtröttligt för att återknyta de vetenskapliga banden mellan grannländerna. Tillsammans med norska och danska kollegor gav han ut den första genungemensamma nordiska läroboken i internmedicin och var starkt drivande i grundandet av tidskriften Acta Psychiatrica et Neurologica.
När Erik Lindberg skapade Vetenskapsakademiens minnesmedalj 1955, valde han inskriptionen "Observation av de sjuka är medicinens första bud". Det är svårt att tänka sig en mer passande sammanfattning av Karl Petréns livsgärning. Vare sig det handlade om att noggrant kartlägga neurologiska smärtsignaler eller att systematiskt observera hur en diet på späck och grönsaker påverkade dödligt sjuka diabetespatienter, var det just den outtröttliga, vakna observationen vid sjuksängen som gjorde honom till en av sin tids absolut främsta läkare.