Karl som riksföreståndare, Stockholm – 4 Öre 1602 - SÄLLSYNT - Riksföreståndaren och makten
Karl som riksföreståndare, Stockholm – 4 Öre 1602 - SÄLLSYNT
Ett klassiskt och sällsynt exemplar av denna tvåårstyp (präglad endast 1602 och 1603). Myntet har en bibehållen blå-guldskimrande bottenlyster. Silver, 4,83 g, 30 mm. Kvalitet cirka 1+. Referens: SMB 21a (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno).
Åtsida
Karl (IX), vid denna tidpunkt riksföreståndare, avbildad i en vänstervänd, rustningsklädd midjebild där han håller en häroldstav i ena handen. Under bilden vilar en krönt, tredelad vapensköld som innehåller: tre kronor, vasekärven respektive Folkungalejonet vilande på tre ginbalkar. Ginbalkar är inom heraldiken diagonala band som sträcker sig från det övre hörnet till det motsatta nedre hörnet; här representeras de av tre stiliserade linjer under lejonet. I fälten på sidorna om vapenskölden anges valören "4 ÖR". I omskriften löper texten: "CARO : D : G : HÆ PRIN : SVE" (Karl, med Guds nåde, arvprins av Sverige).
Frånsida
I centrum syns namnet "Jehova" skrivet med hebreiska tecken, omgivet av en strålande sol som symbol för gudomlig upplysning. I omskriften löper texten: "MONETA NOVA REG SVE 1602". Noterbart är de tidstypiska präglingsdetaljerna: den första årtalsettan är felvänd och siffran 2 är utformad som ett "Z".
Riksföreståndaren och makten
När detta silvermynt slogs 1602 befann sig Sverige i en period av djup inre turbulens efter avsättningen av kung Sigismund 1599. Hertig Karl, som nu styrde riket som riksföreståndare, hade ännu inte tagit sig kungatiteln – det dröjde till 1604 innan han formellt utropades till kung Karl IX. Myntet bär därför titeln "HÆ PRIN : SVE" (arvprins av Sverige), en titulatur som återspeglar den osäkra, men de facto absoluta maktställning han innehade under åren mellan 1599 och 1604.
En stridbar regent
Karl IX var en regent vars hela väg till makten hade gått genom konfrontation. Hans tid som riksföreståndare och blivande konung präglades av en skoningslös kamp mot rådsadeln, vars främsta företrädare han lät avrätta efter Linköpings blodbad för att säkra sin ställning. Religiöst var han djupt engagerad; som utpräglad protestant motverkade han aktivt sin bror Johan III:s och Sigismunds katolska tendenser, vilket kulminerade i besluten vid Uppsala möte 1593 om den lutherskt ortodoxa tron.
Myntets frånsida med namnet "Jehova" på hebreiska vittnar om den starka religiösa betoning som Karl IX lade vid sitt styre. Han ansåg sig vara insatt av Gud att skydda den rena läran, en övertygelse som präglade såväl hans inrikespolitiska räfster som hans utrikespolitiska ambitioner. När detta mynt präglades 1602 var han mitt uppe i krigiska strävanden mot Polen – ett krig som en del av den långa konflikten med Sigismund.
Sverige i krigets skugga
Vid tiden för myntets prägling bar riksföreståndaren bördan av att leda Sverige i en tid då landet var under konstant militärt tryck. Karl IX var en regent som levde i krigets skugga, och vid hans död 1611 var Sverige involverat i krig mot tre grannländer samtidigt: Polen, Ryssland och Danmark-Norge. Detta silvermynt från 1602 står som ett konkret historiskt dokument över en regent som med järnhand och stark gudstro tog kontroll över ett Sverige i upplösning, och som trots yttre hot och inre motstånd lade grunden till den stormakt som hans son, Gustav II Adolf, snart skulle föra ut på den europeiska arenan.
Ett klassiskt och sällsynt exemplar av denna tvåårstyp (präglad endast 1602 och 1603). Myntet har en bibehållen blå-guldskimrande bottenlyster. Silver, 4,83 g, 30 mm. Kvalitet cirka 1+. Referens: SMB 21a (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno).
Åtsida
Karl (IX), vid denna tidpunkt riksföreståndare, avbildad i en vänstervänd, rustningsklädd midjebild där han håller en häroldstav i ena handen. Under bilden vilar en krönt, tredelad vapensköld som innehåller: tre kronor, vasekärven respektive Folkungalejonet vilande på tre ginbalkar. Ginbalkar är inom heraldiken diagonala band som sträcker sig från det övre hörnet till det motsatta nedre hörnet; här representeras de av tre stiliserade linjer under lejonet. I fälten på sidorna om vapenskölden anges valören "4 ÖR". I omskriften löper texten: "CARO : D : G : HÆ PRIN : SVE" (Karl, med Guds nåde, arvprins av Sverige).
Frånsida
I centrum syns namnet "Jehova" skrivet med hebreiska tecken, omgivet av en strålande sol som symbol för gudomlig upplysning. I omskriften löper texten: "MONETA NOVA REG SVE 1602". Noterbart är de tidstypiska präglingsdetaljerna: den första årtalsettan är felvänd och siffran 2 är utformad som ett "Z".
Riksföreståndaren och makten
När detta silvermynt slogs 1602 befann sig Sverige i en period av djup inre turbulens efter avsättningen av kung Sigismund 1599. Hertig Karl, som nu styrde riket som riksföreståndare, hade ännu inte tagit sig kungatiteln – det dröjde till 1604 innan han formellt utropades till kung Karl IX. Myntet bär därför titeln "HÆ PRIN : SVE" (arvprins av Sverige), en titulatur som återspeglar den osäkra, men de facto absoluta maktställning han innehade under åren mellan 1599 och 1604.
En stridbar regent
Karl IX var en regent vars hela väg till makten hade gått genom konfrontation. Hans tid som riksföreståndare och blivande konung präglades av en skoningslös kamp mot rådsadeln, vars främsta företrädare han lät avrätta efter Linköpings blodbad för att säkra sin ställning. Religiöst var han djupt engagerad; som utpräglad protestant motverkade han aktivt sin bror Johan III:s och Sigismunds katolska tendenser, vilket kulminerade i besluten vid Uppsala möte 1593 om den lutherskt ortodoxa tron.
Myntets frånsida med namnet "Jehova" på hebreiska vittnar om den starka religiösa betoning som Karl IX lade vid sitt styre. Han ansåg sig vara insatt av Gud att skydda den rena läran, en övertygelse som präglade såväl hans inrikespolitiska räfster som hans utrikespolitiska ambitioner. När detta mynt präglades 1602 var han mitt uppe i krigiska strävanden mot Polen – ett krig som en del av den långa konflikten med Sigismund.
Sverige i krigets skugga
Vid tiden för myntets prägling bar riksföreståndaren bördan av att leda Sverige i en tid då landet var under konstant militärt tryck. Karl IX var en regent som levde i krigets skugga, och vid hans död 1611 var Sverige involverat i krig mot tre grannländer samtidigt: Polen, Ryssland och Danmark-Norge. Detta silvermynt från 1602 står som ett konkret historiskt dokument över en regent som med järnhand och stark gudstro tog kontroll över ett Sverige i upplösning, och som trots yttre hot och inre motstånd lade grunden till den stormakt som hans son, Gustav II Adolf, snart skulle föra ut på den europeiska arenan.