Karl X Gustav (1654–1660), Stockholm, 2 Mark utan årtal (1654) - Ett tilltalande, jämnt och fint slitet exemplar av den mycket sällsynta varianten med blomma på bröstet av harnesket
Karl X Gustav (1654–1660), Stockholm, 2 Mark utan årtal (1654) RR
Ett tilltalande, jämnt och fint slitet exemplar av den mycket sällsynta varianten med blomma på bröstet av harnesket. Kvalitet 1/1+. Silver, 10.1 g, 31 mm, slät rand. RR. Referenser: SMB 10 (Sveriges myntbok av Delzanno). Myntmästarmärke i form av glödhakar (Mikael Hack, verksam 1652–1658).
Åtsida
Vänsterriktat bröstporträtt av konung Karl X Gustav med axellångt hår. Monarken avbildas iförd harnesk med vikta axelstycken och en liten stjärnliknande blomma ingraverad mitt på harneskets bröstkant. Längs kanten löper omskriften i latinsk majuskelstil: "CAROLUS GUSTAVUS REX" (Karl Gustav, konung).
Frånsida
I fältet tre öppna kronor ställda två över en. Nedtill återfinns valörbeteckningen "II · M ·" (2 Mark) omgivande myntmästarmärket med glödhakar (Mikael Hack).
Tronskiftet 1654 och den nya dynastin
Året 1654 markerar en av de mest dramatiska och omvälvande vändpunkterna i den svenska stormaktstidens historia. Efter års tvekan och tilltagande politiska spänningar med rådet och ständerna meddelade drottning Kristina slutgiltigt sin avsägelse av Sveriges krona. Den 6 juni 1654 abdikerade hon officiellt vid riksdagen i Uppsala, och samma dag kröntes hennes kusin, pfalzgreven Karl Gustav av Zweibrücken-Kleeberg, till konung Karl X Gustav i Uppsala domkyrka.
Med tronskiftet etablerades den pfalziska dynastin på den svenska tronen. Den nye monarken ställdes omedelbart inför enorma utmaningar: statskassan var dränerad efter drottning Kristinas frikostiga godsförläningar till adeln, och rikets militära resursbehov krävde en snabb stabilisering av såväl statsfinanserna som penningväsendet.
Myntningen vid Kungliga Myntet i Stockholm
Samma år som Karl X Gustav tillträdde tronen inleddes präglingen av nya mynt med den nye konungens namn och bild vid Kungliga Myntet i Stockholm. Präglingen leddes vid denna tid av myntmästaren Mikael Hack (verksam 1652–1658), vars personliga signatur – glödhakarna – återfinns på frånsidan under de tre kronorna.
Typen präglades utan årtal under regentens första tid vid makten 1654. Den sällsynta varianten med en graverad blomma på konungens bröstharnesk utgör en mycket specifik stampdetalj, sannolikt utförd av stampgravören för att markera en särskild stampupplaga eller som en dekorativ accent i barockens ikonografi. Att slå 2-markstycken i silver var av högsta vikt för att snabbt få ut gångbart betalningsmedel med den nye monarkens bild i den inhemska handeln.
Krigarkungen och det korta regementet
Karl X Gustavs regeringstid kom att bli mycket kort – endast sex år – men utomordentligt intensiv. Känd som en av Sveriges främsta krigarkungar kastade han snabbt in riket i det polska kriget 1655, vilket i sin tur ledde till kriget mot Danmark och den berömda marschen över Bält 1658. Genom freden i Roskilde 1658 nådde det svenska stormaktsväldet sin största territoriala utsträckning någonsin, då Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län tillföll Sverige.
När Karl X Gustav plötsligt insjuknade och avled i feber under riksdagen i Göteborg i februari 1660 var hans son och efterträdare Karl XI endast fyra år gammal. De outnyttjade silvermynten från tillträdesåret 1654, såsom detta 2-markstycke, står därför som några av de mest laddade numismatiska vittnesbörden från upptakten till krigarkungens korta men ödesdigra bana.
Ett tilltalande, jämnt och fint slitet exemplar av den mycket sällsynta varianten med blomma på bröstet av harnesket. Kvalitet 1/1+. Silver, 10.1 g, 31 mm, slät rand. RR. Referenser: SMB 10 (Sveriges myntbok av Delzanno). Myntmästarmärke i form av glödhakar (Mikael Hack, verksam 1652–1658).
Åtsida
Vänsterriktat bröstporträtt av konung Karl X Gustav med axellångt hår. Monarken avbildas iförd harnesk med vikta axelstycken och en liten stjärnliknande blomma ingraverad mitt på harneskets bröstkant. Längs kanten löper omskriften i latinsk majuskelstil: "CAROLUS GUSTAVUS REX" (Karl Gustav, konung).
Frånsida
I fältet tre öppna kronor ställda två över en. Nedtill återfinns valörbeteckningen "II · M ·" (2 Mark) omgivande myntmästarmärket med glödhakar (Mikael Hack).
Tronskiftet 1654 och den nya dynastin
Året 1654 markerar en av de mest dramatiska och omvälvande vändpunkterna i den svenska stormaktstidens historia. Efter års tvekan och tilltagande politiska spänningar med rådet och ständerna meddelade drottning Kristina slutgiltigt sin avsägelse av Sveriges krona. Den 6 juni 1654 abdikerade hon officiellt vid riksdagen i Uppsala, och samma dag kröntes hennes kusin, pfalzgreven Karl Gustav av Zweibrücken-Kleeberg, till konung Karl X Gustav i Uppsala domkyrka.
Med tronskiftet etablerades den pfalziska dynastin på den svenska tronen. Den nye monarken ställdes omedelbart inför enorma utmaningar: statskassan var dränerad efter drottning Kristinas frikostiga godsförläningar till adeln, och rikets militära resursbehov krävde en snabb stabilisering av såväl statsfinanserna som penningväsendet.
Myntningen vid Kungliga Myntet i Stockholm
Samma år som Karl X Gustav tillträdde tronen inleddes präglingen av nya mynt med den nye konungens namn och bild vid Kungliga Myntet i Stockholm. Präglingen leddes vid denna tid av myntmästaren Mikael Hack (verksam 1652–1658), vars personliga signatur – glödhakarna – återfinns på frånsidan under de tre kronorna.
Typen präglades utan årtal under regentens första tid vid makten 1654. Den sällsynta varianten med en graverad blomma på konungens bröstharnesk utgör en mycket specifik stampdetalj, sannolikt utförd av stampgravören för att markera en särskild stampupplaga eller som en dekorativ accent i barockens ikonografi. Att slå 2-markstycken i silver var av högsta vikt för att snabbt få ut gångbart betalningsmedel med den nye monarkens bild i den inhemska handeln.
Krigarkungen och det korta regementet
Karl X Gustavs regeringstid kom att bli mycket kort – endast sex år – men utomordentligt intensiv. Känd som en av Sveriges främsta krigarkungar kastade han snabbt in riket i det polska kriget 1655, vilket i sin tur ledde till kriget mot Danmark och den berömda marschen över Bält 1658. Genom freden i Roskilde 1658 nådde det svenska stormaktsväldet sin största territoriala utsträckning någonsin, då Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län tillföll Sverige.
När Karl X Gustav plötsligt insjuknade och avled i feber under riksdagen i Göteborg i februari 1660 var hans son och efterträdare Karl XI endast fyra år gammal. De outnyttjade silvermynten från tillträdesåret 1654, såsom detta 2-markstycke, står därför som några av de mest laddade numismatiska vittnesbörden från upptakten till krigarkungens korta men ödesdigra bana.