Karl X Gustav, Medalj 1658 - Tåget över stora Bält - OCIRKULERAT PRAKTEXEMPLAR - MYCKET SÄLLSYNT av Arvid Karlsteen

Karl X Gustav, Medalj 1658 - Tåget över stora Bält - OCIRKULERAT PRAKTEXEMPLAR - MYCKET SÄLLSYNT
Ett fantastisk exemplar av en pampig bronsmedalj med stor historisk signifikans. Karl X Gustav i spetsen för den svenska hären tågade över det frusna havet vid Stora bält den 30 januari 1658 och besegrade den överraskade danska hären. Denna medalj representerar utan tvekan den viktigaste historiska händelsen i Sveriges historia! 

Om medaljen och dess sällsynthet
Ett ocirkulerat praktexemplar med fullt bevarad underbart skimrande präglingsglans, endast med mindre hanteringsmärken och obetydligt kabinettsslitage. Graverad av Arvid Karlsteen (1694/95). Hildebrand 27. Brons, kvalitet 01/0, 51.47g, 47mm. Ex Frimärkshusets auktion 2012-11-10. Under de senaste ca 20 åren har det utöver det här utbjudna praktexemplaret endast noterats två försäljningar i den internationella databasen Coin Archives Pro, som listar samtliga större auktionsföretags försäljningar (i ögonblicket är 6451 auktioner listade). Den senaste försäljningen skedde hos Fritz Rudolf Künker i Tyskland där medaljen klubbades ett exemplar i kvalitet 01 för 2800 Euro + provision, vilket omräknat blir ca 35.000 svenska kronor

Åtsida
Konungens högervända bröstbild med draperat harnesk, gravörens monogram i ärmavskärningen "AK". I omskriften: "CAR. GVST. D.G• SVE• GOT. VAND. REX."

Frånsida
Svenska härens tåg på isen över Stora Bält, i bakgrunden skymtar Danmark. I avskärningen årtalet 1658. I omskriften: "NATVRA HOC DEBVIT VNI / Seeland / funen". Texten i översättning: "Denna hjälp var naturen skyldig att ge en enda man."

Historisk bakgrund
I flera år hade Sverige förgäves stridit i Polen. Med sitt angrepp 1655 hade Karl X Gustav strävat efter att krossa Polen och få den polske kungen (som tillhörde Vasaättens polska gren) att avsäga sig alla anspråk på den svenska kronan, givetvis dessutom att komma över rikliga landområdenatt infoga i Sveriges stormaktsvälde. Trots många viktiga taktiska segrar, däribland erövringen av Warszawa, gick kriget trögt och inget avgörande kunde ske. I juli 1657 utnyttjade ärkerivalen Danmark situationen och förklarade krig mot Sverige och anföll. Den danska  revanschlystnaden var stor, efter den förhatliga freden i Brömsebro 1645, då man varit tvungen att avträda stora landområden till Sverige. 

Karl X Gustav tog då oväntat tillfället i akt och utnyttjade den danska krigsförklaringen för avbryta det icke framgångsrika kriget i Polen.Han marscherade i ilfart med den svenska hären genom norra Tyskland och redan den 25 augusti stod svenska trupper utanför den starka danska fästningen Frederiksrodde på södra Jyllands östkust. Redan den 24 oktober föll Frederiksrodde oväntat. Fästningen med en del av den danska arméns bästa förband gav upp och därmed försvann skyddet för de danska öarna. Det var en total katastrof för Danmark. Ännu var dock Fredrik III:s kärnområden skyddade av vatten i Lilla och Stora Bält och den svenska armen hade ingen möjlighet att gå över sunden i strid med den danska flottan. Från mitten av januari 1658 tilltog kylan alltmer och sunden frös till is. Nu bestämde sig Karl X Gustav att satsa allt på ett enormt vågspel, att marchera med hären över isen. Den 30 januari gick svenska armen över isen och det danska försvaret på Fyn bröts snabbt upp och armen kapitulerade, Odense och Nyborg intogs utan motstånd. Den 5 februari fortsatte frammarschen med "tåget över stora bält", dock med sydlig rutt och erövrande av den danska garnisionen i Nakskov på Lolland. Den 8 februari gick den svenska hären över till Falster och den 11 februari steg man iland på Själland. Den 13 februari erövrade svenskarna Köge och två dagar senare stod de främsta svenska styrkorna i Torslunda Magle, bara ett par mil från den danska huvudstaden Köpenhamn. Fredsförhandlingar hade inletts några dagar tidigare och svenskarnas krav var stenhårda, slutligen, den 26 februari i Roskilde, låg fredstraktaten klar. Huvuddragen i freden var extremt hårda: Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län blev svenska. Det danska riket var svårt stympat: en tredjedel av det egentliga Danmark hade övergått i svensk ägo.