Karl X Gustav, Stockholm, 2 Mark utan årtal (1654) - Ett lysterrikt, hårt slaget exemplar med höga kanter. Härligt distinkt porträtt. Underbar blåguldskimrande originalton
Karl X Gustav, Stockholm, 2 Mark utan årtal (1654)
Ett lysterrikt, hårt slaget exemplar med höga kanter. Härligt distinkt porträtt. Underbar blåguldskimrande originalton. Sedvanligt lätt porositet i myntämnet. Mindre bild med CAROLUS i omskriften. Silver, 10.19g, 30mm, slät rand. Kvalitet cirka 1+/01. Sällsynt. Referens: SMB 8 (Sveriges myntbok av Delzanno).
Åtsida
Karl X Gustavs vänstervända bröstbild, klädd i rustning med tidstypiskt långt, lockigt hår. Runt porträttet löper omskriften: "CAROLUS GUSTAVUS REX".
(Översättning: Karl Gustav konung).
Frånsida
Det lilla svenska riksvapnet med tre öppna kronor, ställda två över en. Längst ned i fältet återfinns valörangivelsen "• II M :"Längst ned i fältet återfinns valörangivelsen "• II • M :" och myntmästaren MIchael Hacks symbol.
Karl X Gustav och trontillträdet 1654
Karl X Gustav föddes den 8 november 1622 på Nyköpingshus och var kung av Sverige från 1654 fram till sin tidiga död 1660. Detta sällsynta, odaterade 2-marksmynt är från just året för hans trontillträde, 1654, och markerar inledningen på en kort men oerhört intensiv krigarepok. Genom att överta kronan återinförde Karl X Gustav furstehuset Wittelsbach i Sverige, grundlade dess pfalziska gren som svensk kungaätt och blev den förste monarken under den karolinska eran.
Han var son till den tyske pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och prinsessan Katarina av Sverige (dotter till Karl IX). Föräldrarna hade tagit sin tillflykt till Sverige undan det trettioåriga kriget. Karl Gustav växte således upp i Sverige, och hans uppfostran övervakades bland annat av rikskanslern Axel Oxenstierna. Som son till en tysk far behöll han dock starka band till det tyska riket och hade tyska som sitt andra modersmål. Hans ställning var initialt mycket oklar; då hans far och familj misstroddes av drottning Kristinas förmyndarregering, i synnerhet av Oxenstierna, betraktades den unge pfalzgreven som en osäker blandning av svensk arvfurste och landsflyktig greveson.
Efter studier i hemmet och några månader vid Uppsala universitet genomförde han en utländsk bildningsresa och tillbringade mycket tid vid Ludvig XIII:s hov i Paris. Väl hemma i Sverige nekades han först att träda i svensk tjänst. Först sommaren 1642 fick han resa till den svenska hären i Tyskland, där han lärde sig krigskonst under Lennart Torstensons befäl och utmärkte sig i bland annat slaget vid Leipzig 1642 och Jankov 1645.
År 1645 återvände han till Sverige för att försöka vinna sin kusin drottning Kristinas kärlek. Efter flera års väntan avböjde hon till sist hans frieri sommaren 1647, varpå en förkrossad Karl Gustav yttrade till sin vän Lorentz von der Linde: "Jag är den eländigaste på jorden." Drottningen gav honom dock kompensation: han utnämndes till generalissimus i Tyskland och 1649 drev hon – trots högadelns motstånd – igenom att han utsågs till Sveriges tronföljare.
År 1654, samma år som detta mynt kom till, nådde utvecklingen sitt klimax. Den 6 juni abdikerade drottning Kristina i Uppsala, och Karl Gustav hyllades och kröntes samma dag. Före sin tronbestigning hade han fått en utomäktenskaplig son, Gustaf Carlson, med en rådmansdotter från Stockholm. Nu skyndade han sig dock att säkra ätten; redan i oktober 1654 gifte han sig med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp. Giftermålet hade enorm politisk betydelse, då den holsteinske hertigen var en given bundsförvant mot arvfienden Danmark.
Den nykrönte kungen stod nu inför gigantiska utmaningar. Stormakten behövde konsolideras inåt – bland annat genom 1655 års reduktion – och utåt. Karl X Gustavs lösning var militär. Redan 1655 ledde han Sverige i ett massivt krig mot Polen för att bevaka Östersjöintressen och föregripa ryssarna. Efter lysande inledande segrar, som vid Warszawa 1656, fastnade dock armén i ett nationellt polskt uppror. Kriget framkallade dessutom en all-europeisk koalition mot Sverige där både Ryssland, Österrike och Brandenburg vände sig emot honom.
När Danmark i juni 1657 anslöt sig och förklarade krig, utnyttjade Karl X Gustav detta för att dra sig ur det polska gungflyet. Han genomförde en makalös militär marsch från Polen upp genom Jylland, och i början av 1658 utförde armén tåget över Bält. Freden i Roskilde blev en av Sveriges största framgångar någonsin, då landet erhöll Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. Kungen nöjde sig dock inte utan inledde i augusti 1658 ett andra anfall för att helt utplåna Danmark, vilket dock misslyckades efter ett heroiskt danskt försvar av Köpenhamn.
I ett försök att hantera de hopande kriserna kallades ständerna till riksdag i Göteborg i slutet av 1659. Kort efter öppnandet i januari 1660 insjuknade kungen i en svår luftvägsinfektion som snabbt förvärrades. Trots läkarnas insatser med åderlåtning och örtmediciner stod det klart att slutet närmade sig. Den 11 februari gjorde kungen sin syndabekännelse, och söndagen den 12 februari tog han ett gripande farväl av drottningen och sin fyraårige son (Karl XI). Med orden "Gud vare mig nådelig!" avled Karl X Gustav natten till den 13 februari 1660, endast 37 år gammal. Hans begravning hölls under enorm prakt i Stockholm i november samma år. Detta odaterade 2-marksmynt utgör således ett lysande tidsdokument från inledningen av den stormiga sexårsperiod som kom att definiera Sveriges geografiska gränser än idag.
Ett lysterrikt, hårt slaget exemplar med höga kanter. Härligt distinkt porträtt. Underbar blåguldskimrande originalton. Sedvanligt lätt porositet i myntämnet. Mindre bild med CAROLUS i omskriften. Silver, 10.19g, 30mm, slät rand. Kvalitet cirka 1+/01. Sällsynt. Referens: SMB 8 (Sveriges myntbok av Delzanno).
Åtsida
Karl X Gustavs vänstervända bröstbild, klädd i rustning med tidstypiskt långt, lockigt hår. Runt porträttet löper omskriften: "CAROLUS GUSTAVUS REX".
(Översättning: Karl Gustav konung).
Frånsida
Det lilla svenska riksvapnet med tre öppna kronor, ställda två över en. Längst ned i fältet återfinns valörangivelsen "• II M :"Längst ned i fältet återfinns valörangivelsen "• II • M :" och myntmästaren MIchael Hacks symbol.
Karl X Gustav och trontillträdet 1654
Karl X Gustav föddes den 8 november 1622 på Nyköpingshus och var kung av Sverige från 1654 fram till sin tidiga död 1660. Detta sällsynta, odaterade 2-marksmynt är från just året för hans trontillträde, 1654, och markerar inledningen på en kort men oerhört intensiv krigarepok. Genom att överta kronan återinförde Karl X Gustav furstehuset Wittelsbach i Sverige, grundlade dess pfalziska gren som svensk kungaätt och blev den förste monarken under den karolinska eran.
Han var son till den tyske pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och prinsessan Katarina av Sverige (dotter till Karl IX). Föräldrarna hade tagit sin tillflykt till Sverige undan det trettioåriga kriget. Karl Gustav växte således upp i Sverige, och hans uppfostran övervakades bland annat av rikskanslern Axel Oxenstierna. Som son till en tysk far behöll han dock starka band till det tyska riket och hade tyska som sitt andra modersmål. Hans ställning var initialt mycket oklar; då hans far och familj misstroddes av drottning Kristinas förmyndarregering, i synnerhet av Oxenstierna, betraktades den unge pfalzgreven som en osäker blandning av svensk arvfurste och landsflyktig greveson.
Efter studier i hemmet och några månader vid Uppsala universitet genomförde han en utländsk bildningsresa och tillbringade mycket tid vid Ludvig XIII:s hov i Paris. Väl hemma i Sverige nekades han först att träda i svensk tjänst. Först sommaren 1642 fick han resa till den svenska hären i Tyskland, där han lärde sig krigskonst under Lennart Torstensons befäl och utmärkte sig i bland annat slaget vid Leipzig 1642 och Jankov 1645.
År 1645 återvände han till Sverige för att försöka vinna sin kusin drottning Kristinas kärlek. Efter flera års väntan avböjde hon till sist hans frieri sommaren 1647, varpå en förkrossad Karl Gustav yttrade till sin vän Lorentz von der Linde: "Jag är den eländigaste på jorden." Drottningen gav honom dock kompensation: han utnämndes till generalissimus i Tyskland och 1649 drev hon – trots högadelns motstånd – igenom att han utsågs till Sveriges tronföljare.
År 1654, samma år som detta mynt kom till, nådde utvecklingen sitt klimax. Den 6 juni abdikerade drottning Kristina i Uppsala, och Karl Gustav hyllades och kröntes samma dag. Före sin tronbestigning hade han fått en utomäktenskaplig son, Gustaf Carlson, med en rådmansdotter från Stockholm. Nu skyndade han sig dock att säkra ätten; redan i oktober 1654 gifte han sig med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp. Giftermålet hade enorm politisk betydelse, då den holsteinske hertigen var en given bundsförvant mot arvfienden Danmark.
Den nykrönte kungen stod nu inför gigantiska utmaningar. Stormakten behövde konsolideras inåt – bland annat genom 1655 års reduktion – och utåt. Karl X Gustavs lösning var militär. Redan 1655 ledde han Sverige i ett massivt krig mot Polen för att bevaka Östersjöintressen och föregripa ryssarna. Efter lysande inledande segrar, som vid Warszawa 1656, fastnade dock armén i ett nationellt polskt uppror. Kriget framkallade dessutom en all-europeisk koalition mot Sverige där både Ryssland, Österrike och Brandenburg vände sig emot honom.
När Danmark i juni 1657 anslöt sig och förklarade krig, utnyttjade Karl X Gustav detta för att dra sig ur det polska gungflyet. Han genomförde en makalös militär marsch från Polen upp genom Jylland, och i början av 1658 utförde armén tåget över Bält. Freden i Roskilde blev en av Sveriges största framgångar någonsin, då landet erhöll Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. Kungen nöjde sig dock inte utan inledde i augusti 1658 ett andra anfall för att helt utplåna Danmark, vilket dock misslyckades efter ett heroiskt danskt försvar av Köpenhamn.
I ett försök att hantera de hopande kriserna kallades ständerna till riksdag i Göteborg i slutet av 1659. Kort efter öppnandet i januari 1660 insjuknade kungen i en svår luftvägsinfektion som snabbt förvärrades. Trots läkarnas insatser med åderlåtning och örtmediciner stod det klart att slutet närmade sig. Den 11 februari gjorde kungen sin syndabekännelse, och söndagen den 12 februari tog han ett gripande farväl av drottningen och sin fyraårige son (Karl XI). Med orden "Gud vare mig nådelig!" avled Karl X Gustav natten till den 13 februari 1660, endast 37 år gammal. Hans begravning hölls under enorm prakt i Stockholm i november samma år. Detta odaterade 2-marksmynt utgör således ett lysande tidsdokument från inledningen av den stormiga sexårsperiod som kom att definiera Sveriges geografiska gränser än idag.