Karl X Gustavs tåg med svenska hären över Stora Bält i februari 1658 av Arvid Karlsteen 1658 och freden i Roskilde av Arvid Karlsteen

Konungens tåg med svenska hären över Stora Bält i februari 1658 av Arvid Karlsteen (1694/95) 1658 och freden i Roskilde av Arvid Karlsteen - Mycket sällsynt. Silver. 48g, 47mm, god 1+, En historiskt viktig medalj, Hildebrand 27, Stenström 92

Åtsida
Konungens högervända bröstbild med draperat harnesk, gravörens monogram "AK" i ärmavskärningen. I omskriften: "CAR. GVST. D.G• SVE• GOT.VAND.REX."

Frånsida
Svenska härens tåg på isen över Stora Bält, i bakgrunden skymtar Danmark. I avskärningen årtalet 1658. Överst texten: "NATVRA HOC DEBVIT VNI" och i motivet : "Seeland / funen" och i avskärningen: 1658.

Historisk bakgrund
I flera år hade Sverige förgäves stridit i Polen. Med sitt angrepp 1655 hade Karl X Gustav strävat efter att krossa Polen och få den polske kungen (som tillhörde Vasaättens polska gren) att avsäga sig alla anspråk på den svenska kronan, givetvis dessutom att komma över rikliga landområden att infoga i Sveriges stormaktsvälde. Trots många viktiga taktiska segrar, däribland erövringen av Warszawa, gick kriget trögt och inget avgörande kunde ske. I juli 1657 kände sig ärkerivalen Danmark militärt starkt nog igen och utnyttjade situationen, med den svenska hären i Polen, att förklara nytt krig mot Sverige och anföll därefter i södra Sverige. Den danska revanschlystnaden var stor, efter den förhatliga freden i Brömsebro 1645, då man varit tvungen att avträda stora landområden till Sverige. 

Karl X Gustav tar då oväntat tillfället i akt och utnyttjade den danska krigsförklaringen för avbryta det icke framgångsrika kriget i Polen. Han marscherade i ilfart med den svenska hären genom norra Tyskland och redan den 25 augusti stod svenska trupper utanför den starka danska fästningen Frederiksodde på södra Jyllands östkust. Redan den 24 oktober föll Frederiksodde oväntat. Fästningen med en del av den danska arméns bästa förband gav upp och därmed försvann skyddet för de danska öarna. Det var en totalkatastrof för Danmark. Ännu var dock Fredrik III:s kärnområden skyddade av vatten i Lilla och Stora Bält och den svenska armen hade ingen möjlighet att gå över sunden i strid med den danska flottan. Från mitten av januari 1658 tilltog kylan alltmer och sunden frös till is. Nu bestämde sig Karl X Gustav att satsa allt på ett enormt vågspel, att marchera med hären över isen. Den 30 januari gick svenska armen över isen och det danska försvaret på Fyn bröts snabbt upp och armen kapitulerade, Odense och Nyborg intogs utan  motstånd. Den 5 februari fortsatte frammarschen med "tåget över stora bält", dock med sydlig rutt och erövrande av den danska garnisionen i Nakskov på Lolland. Den 8 februari gick den svenska hären över till Falster och den 11 februari steg man iland på Själland. Den 13 februari erövrade svenskarna Köge och två dagar senare stod de främsta svenska styrkorna i Torslunda Magle, bara ett par mil från den danska huvudstaden Köpenhamn. Fredsförhandlingar hade inletts några dagar tidigare och svenskarnas krav var stenhårda, slutligen, den 26 februari i Roskilde, låg fredstraktaten klar. Huvuddragen i freden var extremt hårda: Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län blev svenska. Det danska riket var svårt stympat: en tredjedel av det egentliga Danmark hade övergått i svensk ägo och Norge hade inte bara förlorat Bohuslän utan dessutom skurits mitt itu genom att Trondheim övergått till Sverige.