Karl XI, 2 Mark 1662 - Ett tilltalande exemplar av denna tidiga och sällsynta typ - Dyslexi, disciplin och den enväldige Gråkappan - En bräcklig barndom i skuggan av riksrådet
Karl XI (1655–1697) - 2 Mark 1662
Ett tilltalande exemplar av denna tidiga och sällsynta typ. Myntet har en hel del bevarad vacker präglingsglans. Obetydliga plantsfel och mindre märken. Kvalitet god 1++, 9.23g, 31mm. SMB 66 (Sveriges myntbok av Delzanno), (#950)
Åtsida
Konungens lagerkransade vänstervända bröstbild. Omskrift: "CAROLUS REX SVECIÆ", vilket översätts till "Karl, Sveriges Konung". Porträttet visar den unge monarken i en klassisk antikiserande profil, präglad av den tidens ideal för kunglig representation, trots att han vid myntets tillkomst ännu befann sig under förmyndarstyre.
Dyslexi, disciplin och den enväldige Gråkappan - En bräcklig barndom i skuggan av riksrådet
När 2-marksmyntet år 1662 lämnade Göran Wagners verkstad, var Karl XI blott sju år gammal och föremål för en intensiv men problematisk uppfostran. Han hade tillträtt tronen som fyraåring vid faderns plötsliga död, och den tidiga präglingen av hans regentskap sköttes av en förmyndarregering präglad av riksrådets stora herrar. Bakom myntets stolta profil dolde sig en pojke med bräcklig hälsa och betydande lässvårigheter. Genom historiska anekdoter och läraren Emund Gripenhielms rapporter framträder bilden av en elev som led av ordblindhet, eller dyslexi; han kastade om bokstäverna och började ofta läsa ord bakifrån. Denna svårighet med det skrivna ordet skulle tvinga honom att genom hela livet förlita sig på muntliga föredragningar och utveckla ett fenomenalt sinne för detaljer och minne.
Segra eller dö: Det skånska krigets elddop
Den unge kungen, som en gång varit "förlägen och rädd för allt", fann sin röst och sin auktoritet på slagfältet. Vid trontillträdet 1672 var Sverige nära ruinens brant på grund av förmyndarnas misshushållning, och det följande skånska kriget blev Karl XI:s verkliga elddop. Hans militära ledarskap bars upp av en desperat offensivanda – en "segra eller dö"-mentalitet som kulminerade i det blodiga slaget vid Lund 1676. Det var här han lärde sig att lita på sig själv snarare än på de högmodiga riksråden. Myntets enkla tre kronor skulle under hans tid komma att representera en stat som genomgick en total strukturell förvandling, där adelsväldet bröts till förmån för ett kungligt envälde som vilade på en effektiv byråkrati och det nya indelningsverket.
Reduktionen och indelningsverkets arkitekt
Omvälvningen vid 1680 års riksdag förändrade Sverige i grunden. Karl XI genomdrev reduktionen – återtagandet av de adliga godsen till kronan – vilket gav staten de finansiella medlen att bygga upp den karolinska armén och flottan. Som regent var han outtröttlig, en "fiskalisk lidelse" drev honom att mönstra varje soldat och inspektera varje detalj. Han blev "Gråkappan", den resande monarken som i enkel dräkt dök upp oväntat på gästgivargårdar för att kontrollera att lag och ordning efterlevdes. Trots sin yttre hårdhet och misstänksamhet mot aristokratin, var han en djupt religiös och pliktmedveten man som vördade sin familj och sökte skapa ett enhetligt och kyrkofromt folk.
Arvet efter en pragmatisk envåldshärskare
Karl XI:s död 1697 i magcancer markerade slutet på en era av konsolidering. Han lämnade efter sig ett rike med ordnade finanser, en stark ämbetsmannakår och en formidabel krigsmakt – ett arv som hans son Karl XII snabbt skulle få pröva i fält. Från det tidiga 2-marksmyntets år 1662 till hans sista dagar, sträckte sig en utveckling från en osäker förmyndarkung till en av Sveriges mest effektiva envåldshärskare. Han var inte en nyskapande teoretiker, utan en pragmatisk fullbordare som byggde sin makt på laglig grund och folkets förtroende. Myntets enkla men stolta framtoning förblir ett vittnesbörd om början på den karolinska storhetstiden, född ur kriser och formad av en man som trotsade sina egna begränsningar för rikets bästa.
Ett tilltalande exemplar av denna tidiga och sällsynta typ. Myntet har en hel del bevarad vacker präglingsglans. Obetydliga plantsfel och mindre märken. Kvalitet god 1++, 9.23g, 31mm. SMB 66 (Sveriges myntbok av Delzanno), (#950)
Åtsida
Konungens lagerkransade vänstervända bröstbild. Omskrift: "CAROLUS REX SVECIÆ", vilket översätts till "Karl, Sveriges Konung". Porträttet visar den unge monarken i en klassisk antikiserande profil, präglad av den tidens ideal för kunglig representation, trots att han vid myntets tillkomst ännu befann sig under förmyndarstyre.
Frånsida
Sveriges tre kronor, årtal 1662, valörangivelse II M, Myntmästaren Göran Wagners initialer GW (verksam 1658-1664). Motivet är enkelt och tydligt, centrerat kring rikssymbolerna som flankeras av årtalet. Valörbeteckningen "II M" står för 2 Mark,
Dyslexi, disciplin och den enväldige Gråkappan - En bräcklig barndom i skuggan av riksrådet
När 2-marksmyntet år 1662 lämnade Göran Wagners verkstad, var Karl XI blott sju år gammal och föremål för en intensiv men problematisk uppfostran. Han hade tillträtt tronen som fyraåring vid faderns plötsliga död, och den tidiga präglingen av hans regentskap sköttes av en förmyndarregering präglad av riksrådets stora herrar. Bakom myntets stolta profil dolde sig en pojke med bräcklig hälsa och betydande lässvårigheter. Genom historiska anekdoter och läraren Emund Gripenhielms rapporter framträder bilden av en elev som led av ordblindhet, eller dyslexi; han kastade om bokstäverna och började ofta läsa ord bakifrån. Denna svårighet med det skrivna ordet skulle tvinga honom att genom hela livet förlita sig på muntliga föredragningar och utveckla ett fenomenalt sinne för detaljer och minne.
Segra eller dö: Det skånska krigets elddop
Den unge kungen, som en gång varit "förlägen och rädd för allt", fann sin röst och sin auktoritet på slagfältet. Vid trontillträdet 1672 var Sverige nära ruinens brant på grund av förmyndarnas misshushållning, och det följande skånska kriget blev Karl XI:s verkliga elddop. Hans militära ledarskap bars upp av en desperat offensivanda – en "segra eller dö"-mentalitet som kulminerade i det blodiga slaget vid Lund 1676. Det var här han lärde sig att lita på sig själv snarare än på de högmodiga riksråden. Myntets enkla tre kronor skulle under hans tid komma att representera en stat som genomgick en total strukturell förvandling, där adelsväldet bröts till förmån för ett kungligt envälde som vilade på en effektiv byråkrati och det nya indelningsverket.
Reduktionen och indelningsverkets arkitekt
Omvälvningen vid 1680 års riksdag förändrade Sverige i grunden. Karl XI genomdrev reduktionen – återtagandet av de adliga godsen till kronan – vilket gav staten de finansiella medlen att bygga upp den karolinska armén och flottan. Som regent var han outtröttlig, en "fiskalisk lidelse" drev honom att mönstra varje soldat och inspektera varje detalj. Han blev "Gråkappan", den resande monarken som i enkel dräkt dök upp oväntat på gästgivargårdar för att kontrollera att lag och ordning efterlevdes. Trots sin yttre hårdhet och misstänksamhet mot aristokratin, var han en djupt religiös och pliktmedveten man som vördade sin familj och sökte skapa ett enhetligt och kyrkofromt folk.
Arvet efter en pragmatisk envåldshärskare
Karl XI:s död 1697 i magcancer markerade slutet på en era av konsolidering. Han lämnade efter sig ett rike med ordnade finanser, en stark ämbetsmannakår och en formidabel krigsmakt – ett arv som hans son Karl XII snabbt skulle få pröva i fält. Från det tidiga 2-marksmyntets år 1662 till hans sista dagar, sträckte sig en utveckling från en osäker förmyndarkung till en av Sveriges mest effektiva envåldshärskare. Han var inte en nyskapande teoretiker, utan en pragmatisk fullbordare som byggde sin makt på laglig grund och folkets förtroende. Myntets enkla men stolta framtoning förblir ett vittnesbörd om början på den karolinska storhetstiden, född ur kriser och formad av en man som trotsade sina egna begränsningar för rikets bästa.