Karl XI, Avesta, 1 Öre SM 1686 - Ett underbart välpräglat exemplar med perfekta ytor och nästan perfekt centrering.

7 500 kr

Karl XI, Avesta, 1 Öre SM 1686
Ett underbart välpräglat exemplar med perfekta ytor och nästan perfekt centrering. Koppar, 41,85 g, 45 mm, slät rand. Kvalitet 01. Referens: SMB 559 (Sveriges myntbok av Delzanno). 



Åtsida
en stor, detaljrik öppen kunglig krona som vilar över en sköld. Inuti skölden avbildas folkungalejonet (Göta lejon) stegrande åt vänster. Överst i fältet återfinns bokstäverna "C • R • S" (Carolus Rex Sueciae – Karl Sveriges konung). Årtalet är delat på var sin sida om skölden med "16" till vänster och "86" till höger. Hela motivet inramas av en dekorativ repstavslist.



Frånsida
Två korslagda dalarpilar, vilket utgör myntorten Avestas märke. Ovanför pilarna vilar en öppen krona och nedanför dem en femuddig stjärna. Valören anges på sidorna om de korslagda pilarna med "1 ÖR •" till vänster och "• S : M" (Silvermynt) till höger. Även frånsidan omsluts av den utmärkande repstavslisten längs kanten.



HISTORISK BAKGRUND
När detta exceptionellt välbevarade kopparmynt präglades i Avesta 1686, befann sig Sverige i den längsta fredsperioden under landets epok som stormakt. Efter det utdragna och blodiga skånska kriget (1675–1679) hade Karl XI vigt sin regeringstid åt att förhindra nya konflikter, återskapa landets finansiella stabilitet och bygga upp ett starkt, centraliserat rike. Kungen, som av eftervärlden ibland kallats för "Gråkappan" på grund av berättelser om hur han samvetsgrant (och enligt myten iklädd en enkel grå kappa) red runt och inspekterade sitt rike, styrde nu Sverige som enväldig monark. Genom den massiva reduktionen som inleddes 1680 drogs högadelns gods tillbaka till kronan. Detta sanerade de usla statsfinanserna, minskade dramatiskt adelns makt och finansierade det nya indelningsverket med dess stående, offensivt tränade karolinska armé.


Just året 1686 var ett direkt epokgörande år för den svenska statsförvaltningen och lagstiftningen. Karl XI:s enrådiga, men effektiva, byråkrati manifesterades detta år i två historiska pusselbitar som lade fundamentet för framtidens Sverige. Dels erhöll den svenska kyrkan en fast och välorganiserad struktur, och dess förhållande till det världsliga samhället och statsmakten fastslogs genom 1686 års kyrkolag, en lagstiftning som i sina huvuddrag kom att gälla ända in i början av 1900-talet. Dels tog den genomgripande och länge eftersatta reformeringen av det svenska rättssystemet ett enormt kliv framåt när kungen 1686 tillsatte den stora lagkommissionen, vars mångåriga och noggranna arbete skulle decennier senare utmynna i 1734 års lag. Detta ståtliga 1-öresmynt är således en handgriplig kvarleva från ett år då Karl XI befäste grundvalarna i den karolinska ämbetsmannastaten, lagskipningen upphjälptes och riket, i skydd av freden, lät sitt materiella välstånd och sin inre ordning blomstra.