Karl XI, Avesta, 2 Öre KM 1664 - Ett jämnt och attraktivt exemplar med viss kvarvarande lyster - Förmyndartiden och den åttaårige kungen
Karl XI, Avesta, 2 Öre KM 1664
Ett jämnt och attraktivt exemplar med viss kvarvarande lyster, präglad med något slitna stampar. Härligt chokladbrun. Valsverkspräglad i koppar. 33,25 g, 42 mm, slät rand. Kvalitet ca 1+. Referens: SMB 529 (Sveriges myntbok av Delzanno).
Åtsida
En stor, öppen kunglig krona som vilar över en sköld innehållande folkungalejonet stegrande åt vänster. Överst i fältet återfinns bokstäverna "C • R • S" (Carolus Rex Sueciae – Karl Sveriges konung). Årtalet är delat på var sin sida om skölden med "16" till vänster och "64" till höger. Motivet inramas längs kanten av en dekorativ repstavslist.
Frånsida
En öppen kunglig krona över en sköld med det lilla riksvapnet, tre öppna kronor ställda två över en. Valören anges på sidorna om skölden med "2 •" över "K :" till vänster, och "ÖR •" över "M :" till höger (vilket utläses 2 Öre Kopparmynt). Under skölden syns Markus Kocks myntmästarmärke. Även frånsidan omsluts av en repstavslist längs myntets ytterkant.
År 1664: Förmyndartiden och den nioårige kungen
När detta 2-öresmynt valsades fram i Avesta år 1664 styrdes det svenska riket av en förmyndarregering, och kung Karl XI var blott åtta år gammal. Han hade ärvt kronan redan i februari 1660, endast fyra år gammal, efter att hans far Karl X Gustav plötsligt insjuknat och avlidit under riksdagen i Göteborg.
Under år 1664 präglades den unge kungens vardag till stor del av rigorösa studier. Hans lärare, professor Emund Gripenhielm, hade i uppdrag att undervisa den blivande monarken i bland annat latin, tyska, historia, statsrätt, astronomi och krigskonst. Förmyndarregeringen övervakade noga kungens framsteg men upptäckte snart att han hade oerhört svårt att klara av den teoretiska undervisningen. Karl XI led av dyslexi, vilket gjorde att han kämpade kraftigt med att både läsa och skriva. Samtidigt beskrevs han som en blyg men godmodig pojke, djupt gudfruktig, som hade lätt för att lära sig saker utantill och visade stor fallenhet för fysiska färdigheter som fäktning och ridning.
Medan den unge kungen tränades inför sitt framtida värv, låg den faktiska makten hos en förmyndarregering ledd av änkedrottning Hedvig Eleonora tillsammans med rikets mäktigaste adelsmän – däribland rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie, riksdrots Per Brahe och riksmarsk Carl Gustaf Wrangel. Denna regering uppvisade dock iögonfallande svagheter, särskilt när det gällde att hantera statens ansträngda finanser efter de föregående årens krig. Den fjärdepartsräfst som man hade beslutat om redan 1655 bedrevs nu utan något som helst engagemang från makteliten, och den ekonomiska oredan tilläts gro.
Detta kopparmynt från 1664 är därmed ett fysiskt minne från en tid präglad av högaristokratiskt styre och ekonomisk oföretagsamhet. Det var just denna oordning, statens dåliga finanser och adelns obestridda dominans under hans omyndiga år som formade den unge Karl XI. Det lade den psykologiska och politiska grunden för det kraftfulla envälde och den skoningslösa reduktion han senare skulle genomdriva under 1680-talet – åtgärder som för all framtid krossade högadelns makt och räddade den svenska statskassan.
Ett jämnt och attraktivt exemplar med viss kvarvarande lyster, präglad med något slitna stampar. Härligt chokladbrun. Valsverkspräglad i koppar. 33,25 g, 42 mm, slät rand. Kvalitet ca 1+. Referens: SMB 529 (Sveriges myntbok av Delzanno).
Åtsida
En stor, öppen kunglig krona som vilar över en sköld innehållande folkungalejonet stegrande åt vänster. Överst i fältet återfinns bokstäverna "C • R • S" (Carolus Rex Sueciae – Karl Sveriges konung). Årtalet är delat på var sin sida om skölden med "16" till vänster och "64" till höger. Motivet inramas längs kanten av en dekorativ repstavslist.
Frånsida
En öppen kunglig krona över en sköld med det lilla riksvapnet, tre öppna kronor ställda två över en. Valören anges på sidorna om skölden med "2 •" över "K :" till vänster, och "ÖR •" över "M :" till höger (vilket utläses 2 Öre Kopparmynt). Under skölden syns Markus Kocks myntmästarmärke. Även frånsidan omsluts av en repstavslist längs myntets ytterkant.
År 1664: Förmyndartiden och den nioårige kungen
När detta 2-öresmynt valsades fram i Avesta år 1664 styrdes det svenska riket av en förmyndarregering, och kung Karl XI var blott åtta år gammal. Han hade ärvt kronan redan i februari 1660, endast fyra år gammal, efter att hans far Karl X Gustav plötsligt insjuknat och avlidit under riksdagen i Göteborg.
Under år 1664 präglades den unge kungens vardag till stor del av rigorösa studier. Hans lärare, professor Emund Gripenhielm, hade i uppdrag att undervisa den blivande monarken i bland annat latin, tyska, historia, statsrätt, astronomi och krigskonst. Förmyndarregeringen övervakade noga kungens framsteg men upptäckte snart att han hade oerhört svårt att klara av den teoretiska undervisningen. Karl XI led av dyslexi, vilket gjorde att han kämpade kraftigt med att både läsa och skriva. Samtidigt beskrevs han som en blyg men godmodig pojke, djupt gudfruktig, som hade lätt för att lära sig saker utantill och visade stor fallenhet för fysiska färdigheter som fäktning och ridning.
Medan den unge kungen tränades inför sitt framtida värv, låg den faktiska makten hos en förmyndarregering ledd av änkedrottning Hedvig Eleonora tillsammans med rikets mäktigaste adelsmän – däribland rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie, riksdrots Per Brahe och riksmarsk Carl Gustaf Wrangel. Denna regering uppvisade dock iögonfallande svagheter, särskilt när det gällde att hantera statens ansträngda finanser efter de föregående årens krig. Den fjärdepartsräfst som man hade beslutat om redan 1655 bedrevs nu utan något som helst engagemang från makteliten, och den ekonomiska oredan tilläts gro.
Detta kopparmynt från 1664 är därmed ett fysiskt minne från en tid präglad av högaristokratiskt styre och ekonomisk oföretagsamhet. Det var just denna oordning, statens dåliga finanser och adelns obestridda dominans under hans omyndiga år som formade den unge Karl XI. Det lade den psykologiska och politiska grunden för det kraftfulla envälde och den skoningslösa reduktion han senare skulle genomdriva under 1680-talet – åtgärder som för all framtid krossade högadelns makt och räddade den svenska statskassan.