Karl XI - Christian IV - Praktmedalj 1611 av Nicolaus Schwabe - Erövringen av Kalmar fästning

39 500 kr

Praktmedalj 1611 av Nicolaus Schwabe - Erövringen av Kalmar fästning
En historiskt och sällsynt signifikant praktpjäs som utgavs av den danska kungen efter erövrandet av Kalmar fästning i propagandistiskt syfte. Medaljen har burits av någon av kungens nära män som ett hederstecken och är som sedvanligt förgylld och fälten bearbetade. Åtsidan avbildar Kristina IV i full rustning med kommedörsstaven i ena handen och hjälm framför på ett bord. Frånsidan avbildar det erövrade Kalmar fästning med texten "CEDE - MAIORI / CALMAR" i fälten i omskriften datumen belägring och erövring av Kalmar fästning. Silver, 65.5g, 63.5mm, Kvalitet 1+, Galster 43

Historisk bakgruns (Källa Wikipedia)
Kalmarkriget och förlusten av Kalmar slott genom förräderi som avslutades med freden i Knäred och Älvsborgs lösen
Bakgrunden till den militära konflikten, som pågick mellan 1611-1613 var flera, dels var det den av Karl IX nyligen anlagda staden Göteborg en nagel i ögat på danskarna, dels det danska användadet av vapnet "tre kronor" men även skattefrågan kring hur samerna i det norsk-dansk-svenska landskapen skulle beskattas. I februari 1611 lyckades Kristian IV få ett beslut om krig mot Sverige och den 4 april utfärdades krigsförklaringen, som Karl IX mottog i Örebro.


Danskarna började den 3 maj 1611, under Kristian IV:s eget befäl, belägra Kalmar och tog den 27 maj staden med storm. Kalmar slott uppgavs 3 augusti utan strid av hövitsmannen Christer Somme. Christer Somme gick omedelbart efter kapitulationen i dansk tjänst och bosatte sig på slottet Rohlstorf i Kreis Segeberg i Holstein i nuvarande Tyskland, som han förlänats av Kristian IV. Karl IX stämplade kapitulationen som högförräderi och alla Sommes gods i Sverige, bland annat hans ärvda sätesgård Göberga och Skokloster, konfiskerades.


Den 11 juni hade Karl IX och kronprins Gustav Adolf anlänt till slottets undsättning. Öland och Borgholms slott föll i danskarnas händer, men återtogs 7 oktober av Gustaf Adolf, varefter krigsrörelserna i dessa trakter avstannade för året. År 1612 hände inget annat i konflikten än att Öland på nytt erövrades av danskarna. Kristian IV tågade i januari 1612 in i Västergötland till Skara, som brändes ned, samtidigt som en styrka under Gert Rantzau härjade i Småland. Den nyblivne kungen Gustaf II Adolf drog som motdrag in i Skåne och härjade där, varvid han bland annat brände ned köpstaden Vä. Danmark erövrade Älvsborgs fästning den 24 maj 1612. Under 1612 föll svenskarna också in i Halland och brände Varberg, där det något senare stod ett mindre slag på Köllereds hed med en anfallande dansk ryttarstyrka under Kristian IV, vilket svenskarna vann. Kriget avslutades med freden i Knäred 1613.


Freden i Knäred slöts den 20 januari 1613 mellan Danmark under Kristian IV av Danmark, som vid tiden bodde på slottet i Halmstad och Sverige under Gustav II Adolf som ett resultat av förhandlingar som inletts i december 1612 under engelsk medling. Freden innebar att båda rikena återställde de under kriget gjorda erövringarna (Sverige: Jämtland och Härjedalen; Danmark: Kalmar slott, Borgholms slott med Öland med flera. Som pant för det krigsskadestånd på 1 miljon riksdaler, som Sverige skulle betala Danmark inom 6 år behöll Danmark Älvsborg med städerna Nya och Gamla Lödöse.