Karl XI, Riga, Praktfull taler 1660 med full lyster
Denna praktfulla Taler präglad i Riga år 1660, under den svenska stormaktstidens zenit. Myntet utgör ett betydande numismatiskt dokument över de svenska Östersjöprovinserna
Åtsidan pryds av ett bröstporträtt i profil av den unge konung Karl XI, vänd åt höger. Kungen, som vid denna tid endast var fem år gammal, framställs ändå med monarkisk värdighet, iklädd harnesk och mantel samt med långt, svallande hår. Porträttet är en intressant blandning av barnsliga drag och officiell, majestätisk ikonografi. Omskriften lyder: "CAROLUS D:G: SVECO: GOTHO: VANDALO: REX" (Karl, med Guds nåde, Svears, Göters och Venders Konung).
Frånsidan domineras av staden Rigas vapensköld, vackert graverad med dess karakteristiska stadsport flankerad av två torn. I portöppningen syns ett lejonhuvud, och ovanför porten svävar två korslagda nycklar samt ett kors. Vad som gör just denna prägling unik är de tillagda kungliga kronorna – en över lejonets huvud och en ovanför de korslagda nycklarna – vilka markerar den så kallade "vapenförbättringen". En hand som sträcks ut ur ett moln håller den övre kronan, vilket symboliserar gudomligt eller kungligt beskydd. Den latinska omskriften är ett direkt politiskt budskap: "CIVITATIS SUÆ RIGENSIS FIDEM CORONAVIT" (Han krönte sin stad Rigas trohet). Årtalet 1660 är uppdelat på ömse sidor om tornen.
År 1660 var ett ödesår i Sveriges historia. Karl X Gustav hade avlidit, och en förmyndarregering trädde in för den fyraårige Karl XI. Samtidigt slöts freden i Oliva, vilket markerade slutet på de utdragna krigen mot Polen. Mitt i denna tid av förändring står detta mynt som ett monument över en stads orubbliga lojalitet.
Riga, "Östersjöns pärla" och den svenska stormaktens viktigaste handelsstad näst efter Stockholm, hade prövats hårt. Under kriget mot Polen och de ryska belägringarna hade borgerskapet visat en tapperhet som imponerade på kronan i Stockholm. Som ett tack för denna lojalitet beslutade Karl XI:s förmyndarregering att tilldela staden en "vapenförbättring".
Detta mynt är den fysiska manifestationen av den belöningen. Inskriften Civitatis Suae Rigensis Fidem Coronavit – "Han krönte sin stad Rigas trohet" – är inte bara vacker retorik; den syftar konkret på de svenska kungakronor som nu lades till i stadsvapnet. Lejonet i porten, som tidigare varit barhuvat, kröntes nu med Sveriges krona, liksom nycklarna ovanför.
Myntet bär på en fascinerande kontrast: på åtsidan ser vi den lille gossen Karl XI, en kung som ännu inte kan föra eget befäl, och på frånsidan ser vi den befästa staden som stått pall mot stormaktens fiender. Silvret berättar historien om hur en handelsstad vid Daugava knöts hårdare till det svenska riket, inte genom tvång, utan genom erkänsla. Det är ett stycke baltisk-svensk historia, präglat i metall, som påminner om en tid då Riga var en av det svenska imperiets allra ädlaste juveler.
Osedvanligt vacker med full lyster och härligt stor plants (45mm), 27.86g, , Kvalitet 1+/01+, några mindre märken och sedvanligt lätt dubbelpräglad. Denna Taler finns i två varianter, där frånsidans torn har antingen en eller två vimplar. Det här utbjudna exemplaret har en vimpel. SMB 1035, SB 926
Åtsidan pryds av ett bröstporträtt i profil av den unge konung Karl XI, vänd åt höger. Kungen, som vid denna tid endast var fem år gammal, framställs ändå med monarkisk värdighet, iklädd harnesk och mantel samt med långt, svallande hår. Porträttet är en intressant blandning av barnsliga drag och officiell, majestätisk ikonografi. Omskriften lyder: "CAROLUS D:G: SVECO: GOTHO: VANDALO: REX" (Karl, med Guds nåde, Svears, Göters och Venders Konung).
Frånsidan domineras av staden Rigas vapensköld, vackert graverad med dess karakteristiska stadsport flankerad av två torn. I portöppningen syns ett lejonhuvud, och ovanför porten svävar två korslagda nycklar samt ett kors. Vad som gör just denna prägling unik är de tillagda kungliga kronorna – en över lejonets huvud och en ovanför de korslagda nycklarna – vilka markerar den så kallade "vapenförbättringen". En hand som sträcks ut ur ett moln håller den övre kronan, vilket symboliserar gudomligt eller kungligt beskydd. Den latinska omskriften är ett direkt politiskt budskap: "CIVITATIS SUÆ RIGENSIS FIDEM CORONAVIT" (Han krönte sin stad Rigas trohet). Årtalet 1660 är uppdelat på ömse sidor om tornen.
År 1660 var ett ödesår i Sveriges historia. Karl X Gustav hade avlidit, och en förmyndarregering trädde in för den fyraårige Karl XI. Samtidigt slöts freden i Oliva, vilket markerade slutet på de utdragna krigen mot Polen. Mitt i denna tid av förändring står detta mynt som ett monument över en stads orubbliga lojalitet.
Riga, "Östersjöns pärla" och den svenska stormaktens viktigaste handelsstad näst efter Stockholm, hade prövats hårt. Under kriget mot Polen och de ryska belägringarna hade borgerskapet visat en tapperhet som imponerade på kronan i Stockholm. Som ett tack för denna lojalitet beslutade Karl XI:s förmyndarregering att tilldela staden en "vapenförbättring".
Detta mynt är den fysiska manifestationen av den belöningen. Inskriften Civitatis Suae Rigensis Fidem Coronavit – "Han krönte sin stad Rigas trohet" – är inte bara vacker retorik; den syftar konkret på de svenska kungakronor som nu lades till i stadsvapnet. Lejonet i porten, som tidigare varit barhuvat, kröntes nu med Sveriges krona, liksom nycklarna ovanför.
Myntet bär på en fascinerande kontrast: på åtsidan ser vi den lille gossen Karl XI, en kung som ännu inte kan föra eget befäl, och på frånsidan ser vi den befästa staden som stått pall mot stormaktens fiender. Silvret berättar historien om hur en handelsstad vid Daugava knöts hårdare till det svenska riket, inte genom tvång, utan genom erkänsla. Det är ett stycke baltisk-svensk historia, präglat i metall, som påminner om en tid då Riga var en av det svenska imperiets allra ädlaste juveler.