Karl XI - SIlvermedalj 1683 av Arvid Karlsteen till minne av sonen Gustav födelse - EXTREMT SÄLLSYNT - Det karolinska enväldet och en tryggad dynasti
Karl XI (1660–1697) – Till minne av prins Gustavs födelse 1683
En synnerligen sällsynt och pampig silvermedalj graverad av Arvid Karlsteen 1683 till minne av kungaparet Karl XI och Ulrika Eleonora den äldres son Gustavs födelse. Silver, 50,81 g, 54,26 mm. Kvalitet 1+, med mindre märken av hantering. Referenser: SKM 144c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 100. Extremt sällsynt.
Motivet visar det nyfödda barnet, prins Gustav, liggande naket på ett draperat tyg med den ena handen utsträckt uppåt. Ovanför honom strålar en sol med ett ansikte ner ur skyn, omgiven av moln. I omskriften längs den övre kanten läses: "A CAROLO ET VLRICA GVSTAVUS" (Gustav, född av Karl och Ulrika). I avskärningen nedtill står texten på två rader: "NATVS STOCKHOLMIAE / D. 4. IVNII 1683" (Född i Stockholm den 4 juni 1683).
Motivet domineras av en kraftfull hand som sträcker sig ut ur ett moln för att hålla en upprättstående stav, runt vilken en slingerväxt lindar sig. På själva staven är orden "GVDS STAV" (staf) graverade. Staven vilar stadigt på toppen av riksgloben (riksäpplet) som pryds av tre kronor. Omskriften längs ytterkanten lyder: "HINC DECVS ET ROBVR", vilket översätts till "Härav ära och styrka".
Prins Gustav föddes den 4 juni 1683 och var det tredje barnet, tillika den andre sonen, i äktenskapet mellan konung Karl XI och den danska prinsessan Ulrika Eleonora den äldre. Efter storasystern Hedvig Sofias födelse 1681 och tronföljaren Karls (sedermera Karl XII) födelse 1682, innebar Gustavs ankomst en enorm glädje och lättnad för det svenska hovet. Att ha säkrat ännu en manlig arvinge, en "reserv" till tronen, var av yttersta vikt för den unga karolinska ättens legitimitet och det svenska stormaktsväldets framtida stabilitet. Det var för att manifestera denna monumentala dynastiska framgång som Arvid Karlsteen fick i uppdrag att gravera denna storslagna medalj.
Medaljens rika och uttrycksfulla symbolik speglar direkt den stormaktstida politiska och religiösa föreställningsvärlden, i synnerhet den då högaktuella idén om det gudomliga enväldet (konungadömet av Guds nåde). Åtsidans motiv där den himmelska solen vakar över prinsen, kombinerat med frånsidans hand ur skyn som fattar ett fast grepp om "Guds stav" över riksäpplet, lämnar inga tvivel om budskapet: Den svenska tronens makt och styrka utgår direkt från Gud. Det är den gudomliga försynen som vakar över det karolinska husets fortlevnad, och genom den nyfödde prinsen tillförs riket – precis som omskriften förkunnar – ytterligare ära och styrka.
Rent konstnärligt är medaljen ett tidigt och magnifikt bevis på Arvid Karlsteens oöverträffade mästerskap. Han hade några år tidigare återvänt från sina långa studieresor ute i Europa, utnämnts till kunglig myntgravör, och kom snart att positionera sig som den svenska barockens absolut främste medaljkonstnär. Den djupa reliefen och detaljrikedomen i både draperier och moln är karakteristiska för hans skicklighet.
Lille prins Gustavs levnadsöde blev emellertid, liksom för så många andra barn under 1600-talet, tragiskt kort. Att födas in i den högsta aristokratin erbjöd inget säkert skydd mot tidens barnsjukdomar. I april 1685, innan han hunnit fylla två år, insjuknade och avled han. Trots hans alltför korta liv lever minnet av den nationella glädjen kring hans födelse kvar genom denna numera extremt sällsynta och kulturhistoriskt ovärderliga silvermedalj.
En synnerligen sällsynt och pampig silvermedalj graverad av Arvid Karlsteen 1683 till minne av kungaparet Karl XI och Ulrika Eleonora den äldres son Gustavs födelse. Silver, 50,81 g, 54,26 mm. Kvalitet 1+, med mindre märken av hantering. Referenser: SKM 144c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 100. Extremt sällsynt.
Motivet visar det nyfödda barnet, prins Gustav, liggande naket på ett draperat tyg med den ena handen utsträckt uppåt. Ovanför honom strålar en sol med ett ansikte ner ur skyn, omgiven av moln. I omskriften längs den övre kanten läses: "A CAROLO ET VLRICA GVSTAVUS" (Gustav, född av Karl och Ulrika). I avskärningen nedtill står texten på två rader: "NATVS STOCKHOLMIAE / D. 4. IVNII 1683" (Född i Stockholm den 4 juni 1683).
Motivet domineras av en kraftfull hand som sträcker sig ut ur ett moln för att hålla en upprättstående stav, runt vilken en slingerväxt lindar sig. På själva staven är orden "GVDS STAV" (staf) graverade. Staven vilar stadigt på toppen av riksgloben (riksäpplet) som pryds av tre kronor. Omskriften längs ytterkanten lyder: "HINC DECVS ET ROBVR", vilket översätts till "Härav ära och styrka".
Prins Gustav föddes den 4 juni 1683 och var det tredje barnet, tillika den andre sonen, i äktenskapet mellan konung Karl XI och den danska prinsessan Ulrika Eleonora den äldre. Efter storasystern Hedvig Sofias födelse 1681 och tronföljaren Karls (sedermera Karl XII) födelse 1682, innebar Gustavs ankomst en enorm glädje och lättnad för det svenska hovet. Att ha säkrat ännu en manlig arvinge, en "reserv" till tronen, var av yttersta vikt för den unga karolinska ättens legitimitet och det svenska stormaktsväldets framtida stabilitet. Det var för att manifestera denna monumentala dynastiska framgång som Arvid Karlsteen fick i uppdrag att gravera denna storslagna medalj.
Medaljens rika och uttrycksfulla symbolik speglar direkt den stormaktstida politiska och religiösa föreställningsvärlden, i synnerhet den då högaktuella idén om det gudomliga enväldet (konungadömet av Guds nåde). Åtsidans motiv där den himmelska solen vakar över prinsen, kombinerat med frånsidans hand ur skyn som fattar ett fast grepp om "Guds stav" över riksäpplet, lämnar inga tvivel om budskapet: Den svenska tronens makt och styrka utgår direkt från Gud. Det är den gudomliga försynen som vakar över det karolinska husets fortlevnad, och genom den nyfödde prinsen tillförs riket – precis som omskriften förkunnar – ytterligare ära och styrka.
Rent konstnärligt är medaljen ett tidigt och magnifikt bevis på Arvid Karlsteens oöverträffade mästerskap. Han hade några år tidigare återvänt från sina långa studieresor ute i Europa, utnämnts till kunglig myntgravör, och kom snart att positionera sig som den svenska barockens absolut främste medaljkonstnär. Den djupa reliefen och detaljrikedomen i både draperier och moln är karakteristiska för hans skicklighet.
Lille prins Gustavs levnadsöde blev emellertid, liksom för så många andra barn under 1600-talet, tragiskt kort. Att födas in i den högsta aristokratin erbjöd inget säkert skydd mot tidens barnsjukdomar. I april 1685, innan han hunnit fylla två år, insjuknade och avled han. Trots hans alltför korta liv lever minnet av den nationella glädjen kring hans födelse kvar genom denna numera extremt sällsynta och kulturhistoriskt ovärderliga silvermedalj.