Karl XII och svenskarnas lysande seger över en mångdubbelt större rysk här vid Narva den 20 november 1700 av Carl Gustav Hartman - RRR i försilvrat tenn

Karl XII och svenskarnas lysande seger över en mångdubbelt större rysk här vid Narva den 20 november 1700  
Ryssland, Sachsen-Polen och Danmark förklarade Sverige samtidigt krig år 1700 och attackerade på tre fronter Sveriges gränser. Karl XII kastade sig ut i ett försvarskrig där det anfallande Danmark blev den första fienden att försvara sig emot. Fälttåget mot Danmark blev kort och framgångsrikt. I slutet av juli landsteg svenska trupper på Själland där de endast mötte svagt motstånd. Den danske kungen Fredrik IV insåg att det klokaste han kunde göra var att sluta fred. 

Nu var det dags för Karl XII att ta itu med det ryska hotet och det av ryska trupper ockuperade Narva blev det andra målet. När konungen i november 1700 nådde fram till det belägrade Narva stod han inför en tre gånger så stark motståndare. Slaget som följde har gått till historien som en av de största svenska segrarna. Klockan två på eftermiddagen den 20 november gavs anfallsorden och med stridsropet ”Med Guds hjälp” och i skydd av eldgivning från artilleriet började svenskarna röra sig framåt. Soldaterna möttes av en intensiv eld från det ryska artilleriet. När det svenska infanteriet befann sig omkring 30 meter från ryssarna avfyrade de sina musköter. Effekten av eldchocken var fruktansvärd. Ögonvittnen berättar att de ryska soldaterna föll på samma sätt som gräs faller för en lie. Kraften i det svenska anfallet var  så stark att försvararna inte kunde stå emot. Nu inleddes en upprullning av de ryska grupperingarna där mitten och högerflygeln krossades och nu såg den ryska befälhavaren de Croy ingen annan utväg än att kapitulera. 

De svenska förlusterna uppgick till knappt 900 stupade och 1 200 sårade. Hur många ryssar som dödades i slaget är osäkert men de ryska förlusterna brukar uppskattas till mellan 6 000 och 18 000 man. Detta slag har gått till historien som Karl XII:s stora triumf och hans segertåg skulle fortsätta fram till 1709 när slaget vid Poltava satte stopp för Sveriges stormaktsperiod. (Källa Militär historia)

Om medaljen och dess sällsynthet - RRR
En synnerligen intressant och historisk signifikat medalj av störst militärhistoriska intresse. Ett trevligt, välbevarad och vackert exemplar, endast med mindre märken av hantering. I den internationella databasen Coin Archives Pro (där de flesta större auktionsföretagens resultat finns arkiverade) har under de senaste ca 20 åren inte ett enda exemplar i tenn sålts. Inte heller har något tennexemplar ingått i friherre Bondes samling, Sune Eberhard Cronas samling, Svenssons samling eller Oldenburgs samling.

Detta exemplar är sålunda det enda av mig kända i den privata marknaden, enligt ovanstånde statistiska källor. Medaljen torde sålunda vara extremt sällsynt. Graverad av Carl Gustav Hartman. Försilvrat tenn. Kvalitet god 1+, RRR, 19.3g, 37 mm, Hildebrand 40.

Åtsida
Konungens högervända bröstbild iklädd harnesk, gravörens initialer, "C•G•H•" i harneskärmens avslutning. I omskriften: "CAROLVS•XII• D•G•REX•SVECIAE•"

Frånsida
Konungen till häst ridande över slagfätet, under hästen fallna ryska soldater, i avskärningen årtalet 1700. I omskriften: "SVPERANT•SVPERATA•FIDEM•" och i avskärningen: "DIE•20•NOVEMBRIS• / ANNO•1700•"