Karl XII, Pommern, Stettin, Taler 1709, palmkvistar vid ljuset - Mycket sällsynt

Karl XII, Pommern, Stettin, Taler 1709
Detta mynt finns i två varianter, dels som den här utbjudna mycket sällsynta varianten utan palmkvistar vid ljuset, dels den som vanligen förekommer med palmkvistar vid ljuset, Under de senaste 25 åren har det enligt Coin Archives Pro sålts (en del är dublettförsäljningar) total 42 exemplar med palmkvistar men endast 7 exemplar utan som den här utbjudna, vilket innebär att myntet i genomsnitt bjuds ut på den internationella marknaden endast en gång vart fjärde år. Silver, 29,06 g, 41mm, slät rand. Kvalitet 1+. Ex MISAB auktion 25, nr 208.

Åtsida
Högervänd bröstbild av kung Karl XII. Han bär en klassisk, kortklippt frisyr och klädd i ett rikt ornerat harnesk som knäpps med knappar över bröstet. Längs ytterkanten löper omskriften: "CAROL: XII D.G. SVEC. GOTH. VAND. REX PROPUGNATOR FIDEI." (Karl XII, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes konung, trons försvarare). I nedre fältet, i en avskärning nedanför kungens bröstbild syns gravyren: "A.Reichs thaler nach alten schrot u. korn." (En riksdaler efter gamla skrot och korn).

Frånsida
Ett rikt allegoriskt och politiskt laddat motiv dominerar frånsidan. I centrum ses ett svenskt krönt lejon, stående på bakbenen och vänd åt höger, med ett lyftat svärd i den ena tassen, medan den andra tassen vilar på en brinnande pelare som bärs upp av ett fyrkantigt altare eller fundament med texten "AUGUST CONFES". Lejonet framträder kraftfullt mot pelaren. Omskriften runt den övre delen lyder: "COLLAPSAM FORTITER RESTITUIT" (Den vacklande återupprättade han kraftfullt). Nedtill i ett särskilt fält under motivet står inskriften: "IN MEMOR TRACTAT. ALTRANSTAD. / 22 AUGUST. MDCCVII CONCLUSI. / ET BRESLAV D. 8 FEBR / MDCCIX CON / PLET" (Till minne av Altranstädt-traktaten, sluten den 22 augusti 1707, och Breslau den 8 februari 1709 fullbordad). Denna variant är präglad utan de palmkvistar vid det brinnande ljuset (på pelaren) som förekommer på den vanliga typen.

Ett monument av svensk stolthet och propaganda
Karl XII:s regeringstid (1697–1718) är tätt förbunden med Stora nordiska kriget och Sveriges kamp för att behålla stormaktsväldet, vilket kom att forma hela den svenska självbilden. Denna sällsynta taler, präglad i Stettin (nuvarande Szczecin, i dåvarande svenska Pommern) 1709, fungerar som ett kraftfullt och intrikat propagandamedel, skapat i en politiskt instabil och mörk period av den svenska krigshistorien. Medaljen utropas som en påminnelse om en tidigare svensk dominans och diplomatisk framgång, och riktas inåt för att ingjuta hopp, samt utåt för att markera Sveriges legitima och orubbliga ställning inför ett Europa i gungning.

Försvarare av den protestantiska tron
Åtsidan på myntet framhäver kungens militära och andliga ledarskap. Texten "PROPUGNATOR FIDEI" (Trons försvarare) ekar från århundraden av religiösa konflikter och manifesterar Karl XII:s roll som en protestantisk beskyddare i spåren av reformationen. Kungen bar den svenska monarkins tyngd på sina axlar under ständiga fälttåg i öster och Europa. Det detaljerade porträttet visar en monark i rustning, konsekvent formad av det ständiga krigstillståndet; han är framställd som en resolut soldatkung. Det är inte bara en monarks porträtt utan symbolen för det svenska stormaktsbygget som befann sig i en desperat överlevnadskamp.

Altranstädt och den protestantiska befrielsen
Myntets frånsida erbjuder en än mer intressant politisk berättelse, i synnerhet på grund av texten "COLLAPSAM FORTITER RESTITUIT" (Den vacklande återupprättade han kraftfullt). Motivet med det svenska lejonet som skyddar ett altare försett med texten "AUGUST CONFES" refererar till Confessio Augustana (Den augsburgska bekännelsen). Den historiska referensen knyts till freden (eller traktaten) i Altranstädt 1706 och dess kompletterande konvention 1707. Karl XII hade då, genom att hota den tysk-romerske kejsaren Josef I med ett intåg i den habsburgska arvjorden, tvingat fram religiös frihet och återlämnande av kyrkor till de protestantiska lutheranerna i Schlesien. Karl XII framstod här som den räddande ängeln för den hotade lutherska tron, en roll som tidigare hade axlats av hans farfarfar Gustav II Adolf. Detta fördrag fastställdes ytterligare i Breslau (idag Wrocław) 1709, vilket texten på myntets nedre del redogör för.

Propaganda i skuggan av Poltava
Ironin och tragiken bakom detta mynt från 1709 är påfallande. Medan myntverket i Stettin slog dessa stolta minnespenningar över en magnifik diplomatisk seger i Europa, gick Karl XII och den svenska huvudarmén i själva verket mot sitt största nederlag någonsin. Bara månader senare, sommaren 1709, skulle den katastrofala förlusten vid Poltava äga rum. Hela den svenska militära makten bröts sönder av den ryska hären. Konungen tvingades fly till det Osmanska riket (dagens Moldavien), där han skulle komma att stanna i exil i Bender i flera år, och Sverige förlorade därmed sin dominerande makt i Östersjöområdet.

Det stolta lejonet och den brinnande lågan på detta mynt står i en bjärt kontrast till verkligheten av svält, lera och militärt fiasko som utspelade sig långt borta i öster. Myntet är därför en sällsynt paradox – en överlevare från Pommern som skriker ut en framgångssaga just vid den tidpunkt då riket faktiskt började krackelera. Som ett exemplar av den ovanliga varianten utan palmkvistar vid ljuset, förstärks känslan av en naken och rå politisk markering. Det förblir en evig påminnelse om hur propaganda, slagen i obrutet silver, ofta syftar till att projicera en absolut styrka även när grunden vittrar sönder.