Karl XII – Riksdaler 1707 – med peruk – tilltalande exemplar av Karl XII:s mest attraktiva riksdalertyp
Ett jämt och fint exemplar av en av de mest eftersökta ettårstyperna, vilket medför att myntet endast är präglad detta år med detta utseende. Kvalitet nära 1+, SMB 1, endast några helt obetydliga plantsfel.
Detta är Karl XII:s första riksdaler, och på den följer han det tidstypiska modet genom att bära hovmodets peruk med långt utslaget hår – något som redan på nästa riksdaler, präglad samma år, förkastas. Där avbildas han istället mer militäriskt med sitt eget kortklippta hår. Den första ettårstypen avviker därför radikalt från övriga riksdalermynt och blir på det viset extra attraktiv och eftersökt av samlare. Konungen är avbildad med vänstervänd bröstbild, iklädd ett manteldraperat harnesk. I omskriften: “CAROLVS XII D G REX SVECIAE”.
På frånsidan avbildas Sveriges krönta stora riksvapen, flankerat av två stående lejon. Överst konungens valspråk: “Med Guds hielp”. Nederst årtalet 1707, och på var sida om årtalet myntmästaren Lorentz Careelbergs initialer: “LC”, verksam 1706–1722.
1707: Ett Imperium vid skiljevägen
År 1707, när silvret till denna riksdaler formades under myntpressarna i Stockholm, befann sig det svenska stormaktsväldet vid sin absoluta höjdpunkt. Dess kung, den då 25-årige Karl XII, var inte i Sverige för att övervaka präglingen. Han befann sig i Sachsen, i hjärtat av Europa, där han sedan ett år tillbaka dikterade villkoren för kontinentens furstar. Detta mynt är inte bara ett betalningsmedel; det är ett tidsdokument från ett avgörande ögonblick, en ögonblicksbild av ett imperium som samlade kraft för sitt mest ödesdigra fälttåg.
Den historiska bakgrunden var dramatisk. Det stora nordiska kriget hade rasat i sju år. Efter de inledande, närmast mytiska segrarna mot Danmark, Ryssland vid Narva (1700) och den polsk-sachsiska armén vid Kliszów (1702), hade Karl XII fokuserat på att neutralisera sin kusin, August den starke av Polen-Sachsen. Genom en serie fälttåg hade han jagat August ur Polen, installerat sin egen kandidat Stanisław Leszczyński på den polska tronen och slutligen marscherat in i Augusts arvfäste Sachsen.
Just året 1707 var kulmen på denna strategi. Genom freden i Altranstädt 1706 hade Karl XII tvingat August att avsäga sig den polska kronan och bryta alliansen med Ryssland. Under 1707 agerade den svenske kungen som en maktfaktor hela Europa hade att förhålla sig till. Hans armé stod stark och utvilad i Sachsen, och från sitt högkvarter tvingade han den habsburgske kejsaren Josef I att genom Konventionen i Altranstädt (september 1707) garantera religionsfrihet och återlämna konfiskerade kyrkor till de förföljda protestanterna i Schlesien. Det var en diplomatisk och militär triumf som gav eko över hela kontinenten; den unge svenske kungen framstod som protestantismens främste beskyddare och Europas skiljedomare.
Det är i ljuset av denna maktposition som porträttet på riksdalern ska ses. Valet att avbilda kungen med en yppig, lockig allongeperuk var ett medvetet stilval. Det var så en europeisk barockfurste skulle se ut – civiliserad, sofistikerad och mäktig. Porträttet speglar inte den personlige Karl XII, som föredrog enkelhet, utan monarken Karl XII, härskaren över ett av Europas ledande riken.
Samtidigt skvallrar myntets existens om en oundviklig framtid. Medan kungen firade sina triumfer i Sachsen hade hans huvudfiende, tsar Peter I av Ryssland, använt åren efter nederlaget vid Narva till att bygga upp en ny, modern armé och anlägga sin nya huvudstad Sankt Petersburg vid Östersjön. Den svenska segern i väst hade skapat ett strategiskt vakuum i öst. Hösten 1707 bröt Karl XII upp från Sachsen med sin armé om nästan 44 000 man – en av de största och mest välutrustade fältarméer som setts. Målet var Ryssland.
Denna riksdaler från 1707 representerar därför den sista stunden av relativt lugn före stormen. Den symboliserar ett Sverige som fortfarande var en obestridd stormakt, vars ekonomi kunde upprätthålla silvermyntfot och vars kung kunde forma Europas politik. Kungens valspråk, "Med Guds hielp", som kröner riksvapnet på myntets frånsida, hade fram till nu visat sig vara en segerformel. Men inom två år skulle den svenska armén krossas vid Poltava och kungen tvingas i landsflykt. Stormaktens öde vände. Detta mynt är ett minne från ögonblicket precis innan allt stod på spel.