Karl XII - Segern vid Narva 1700 - UNIK guldmedalj i 9 dukaters vikt av Hautsch & Müller - En av Sveriges största militära triumfer

Segern vid Narva över den ryska hären den 20 november 1700 - UNIK - Pris på förfrågan
Denna guldmedalj är troligtvis unik och är det enda kända exemplaret i privat och offentlig ägo mig veterligen. Guldmedaljen saknades i Bror Emil Hildebrands inventering från 1874 och saknas även i alla större samlingar som jag inventerat sedan 1860-talet och fram till idag, inklusive de europeiska museisamlingarna. En av de allra viktigaste krigsmedaljerna i svensk historia. Vid sidan av Gustav II Adolfs seger vid Breitenfeldt 1631 och Karl X Gustavs tåg över Stora Bält 1658 då Danmark besegrades är denna medalj historiens mest klart lysande stjärna över militära bragder. Medaljen är präglad i 9 dukaters vikt och har i likhet med många dukatpräglingar, både mynt och medaljer, valören inristad i frånsidans fält: "VIIII". Narvamedaljerna av båda porträtttyperna, Hildebrand 45 respektive 45a (som denna), förekommer både med och utan randskrift. Denna guldmedalj tillhör den senare kategorien. Förekommande silvermedaljer utan randskrift är betydligt sällsyntare än d:o med. Diameter 41mm, vikt 31.1g, kvalitet 1+/01, Hildebrand 45a. Åtsidan graverad av av Georg Hautsch och frånsidan av Philipp Heinrich Müller.

Åtsida
Konungens högervända bröstbild, utan peruk, gravörens initial i "H" i ärmavskärningen. I omskriften: "CAROLVS XII DGREX SVECIAE"

Frånsida
Segergudinnan tronande på en hög av vapen och slagna ryssar, i bakgrunden Narva och Ivanogorod. På marken gravörens initialer: "P•H•M•". I omskriften: "TANDEM BONA CAVSA TRIVMPHAT" och i avskärningen på tre rader: "OB RVSSOS FVGATOS / ET NARVAM LIBE- / RAT•1700•". Frånsidans text skulle kunna tolkas som: ""Äntligen segrar det goda orsaken och befriar Narva genom att driva bort ryssarna - 1700"

Proveniens
Ex. Svensk privatsamling 2024
Ex. Editions V. Gadoury 2019
Ex. NGSA 4, 2006
Ex. Hess Divo 2004

Om de svenska kungliga guldmedaljerna
De svenska kungliga guldmedaljerna var präglade på uppdrag av konungen och avsedda som gåvor till andra kungligheter. Upplagorna för dessa exklusiva guldgåvor var från början mycket små, troligtvis endast någon handfull präglades. Den absoluta majoriteten av de en gång präglade guldmedaljerna har, på grund av sitt höga metallvärde, sedan länge smälts ned och försvunnit. Endast ett ytterst litet fåtal guldmedaljer har överlevt till våra dagar. Därför är samlandet av svenska kungliga guldmedaljer det mest prestigefyllda och svårtillgängliga samlarområdet, där guldmedaljer mycket sällan bjuds ut på marknaden. Det krävs därför tålamod, resurser och långsiktighet för att samla på svenska kungliga guldmedaljer. Är du intresserad av att lägga grunden till en sådan exklusiv samling? Kontakta mig för en diskussion om dina samlarambitioner – givetvis helt utan förpliktelser.

Jag erbjuder även individuella betalningslösningar med upp till 24-månaders räntefria köp. Kontakta mig för finansiella diskussioner.

Historiska bakgrund
Segern vid Narva utkämpades vid staden Narva i nordöstra Estland den 20 november 1700 och var ett av de största slagen under det stora nordiska kriget mellan 1700 och 1721 och stod mellan en svensk armé under ledning av kung Karl XII och en rysk armé under ledning av fältmarskalk Charles Eugène de Croÿ. Slaget har gått till historien som en av Sveriges största militära triumfer.

Kriget inleddes i februari 1700 när en allians mellan Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland anföll Sveriges allierade Holstein-Gottorp samt de svenska östersjöprovinserna. Efter att det danska hotet avvärjts genom en svensk landstigning på Själland och fredsfördraget i Traventhal, hade svenskarna möjlighet att undsätta Narva, som hotades av en rysk armé på 37 000 soldater. Den ryska armén belägrade staden i september 1700 och byggde en befäst inneslutningsvall, försedd med artilleri, runt staden för att skydda sig mot svenska undsättningsförsök och genomförde stormningsförsök mot den närliggande svenska fästningen Ivangorod.

I oktober landsteg Karl XII i Pernau och samlade en armé på cirka 10 500 soldater. Efter en lång och besvärlig marsch anlände svenskarna till utkanterna av Narva. Den 20 november beordrade Karl XII sina trupper att omedelbart anfalla den ryska befästningsvallen. Med hjälp av en snöstorm och med vinden i ryggen, vilket samtidigt blåste ryskarna i ansiktet, anföll svenskarna den ryska försvarslinjen på två frontavsnitt, vilket skapade stor förvirring bland de ryska trupperna. Efter en kaotisk reträtt valde den ryska armén att kapitulera, och efter förhandlingar fick de återvända till Ryssland. Ungefär 9 000 ryska soldater dödades under slaget, och hela den ryska arméledningen tillfångatogs, medan de svenska förlusterna uppskattades till cirka 1 900 soldater.

Slaget var en stor triumf för Sverige och lämnade den ryska krigsmakten närmast obrukbar. Med det ryska hotet undanröjt kunde svenskarna rikta sin uppmärksamhet mot Sachsen-Polens trupper. Tsar Peter I lärde sig av slaget och återuppbyggde senare den ryska krigsmakten, vilket resulterade i att Narva erövrades igen år 1704 och att den svenska armén besegrades i slaget vid Poltava sommaren 1709.