Karl XII - Svenskarnas lysande seger över den ryska i slaget vid Narva den 20 november 1700 av Arvid Karlsteen

Produkten är tyvärr slut i lager. :(

Karl XII - Svenskarnas lysande seger över den ryska i slaget vid Narva den 20 november 1700 av Arvid Karlsteen
Medaljen är en så kallad officerspenning slagen i ca 2 riksdalers finvikt och har med största sannolikhet utdelads av konungen personligen till deltagande officerare och som en dussör och uppskattning på deras tapperhet i striden. Ett tillfälle att förvärva en medalj av största historiska signifikans. Medaljen har sannolikt följt med mottagaren som en personlig amulett och skrytobjekt inför kollegor i olika sammanhang vilket medaljens cirkulationsgrad vittnar om, ett objekt med hög "historicitet" som  inte lämnar någon betraktare opåverkad. Att den klassiska medaljtypen även ingått i samtliga större och mer betydande samlingar som friherre Bonde, Sven Svensson och Sune Eberhard Cronas samlingar, vittnar om dess betydelse för det historiska kabinettet. Graverad av Arvid Karlsteen, silver, 53.69g, 51mm, kvalitet 1/1+. Mycket sällsynt, Ex. J. Pedersen mynthandel "Majorens samling".


Åtsida
Konungens högervända bröstbild samt omskriften: "CAROLVS. XII. D. G. REX. SVECIAE.", under bilden gravörens monogram AK. Texten översatt lyder: "Karl XII, med Guds nåde Sveriges konung."


Frånsida
De Svenska trupperna rycker fram mot det Ryska lägret utanför det av svenskarna befästa Narva. I förgrunden rider konungen i spetsen för sin stab. Solstrålar bryter fram ur ena sidan av ett moln, från vilket på andra sidan faller snö över Ryssarna. Ovanför Narva texten: "MANIFESTO. NVMINE" och i avskärningen: "CASTRA. MOSCOR. AD. NARV. CAPTA. XX. NOV. MDCC". Hela texten översatt lyder: "Under Guds tydliga ledning. - Moskoviternas läger intaget vid Narva den 20 november 1700"


Historiska bakgrund
Ryssland, Sachsen-Polen och Danmark förklarade Sverige samtidigt krig år 1700 och attackerade på tre fronter Sveriges gränser. Karl XII kastade sig ut i ett försvarskrig där det anfallande Danmark blev den första fienden att försvara sig emot. Fälttåget mot Danmark blev kort och framgångsrikt. I slutet av juli landsteg svenska trupper på Själland där de endast mötte svagt motstånd. Landstigengen skedde med hjälp av Holländska och Engelska fartyg som även bombarderar köpenhamn. Den danske kungen Fredrik IV insåg att det klokaste han kunde göra var att sluta fred. 


Nu var det dags för Karl XII att ta itu med det ryska hotet och det av ryska trupper ockuperade Narva blev det andra målet. När kungen i november 1700 nådde fram till det belägrade Narva stod han inför en tre gånger så stark motståndare. Slaget som följde har gått till historien som en av de största svenska segrarna. 


Klockan två på eftermiddagen den 20 november gavs anfallsorden och med stridsropet ”Med Guds hjälp” och i skydd av eldgivning från artilleriet började svenskarna röra sig framåt. Soldaterna möttes av en intensiv eld från det ryska artilleriet. När det svenska infanteriet befann sig omkring 30 meter från ryssarna avfyrade de sina musköter. Effekten av eldchocken var fruktansvärd. Ögonvittnen berättar att de ryska soldaterna föll på samma sätt som gräs faller för en lie.


Kraften i det svenska anfallet var  så stark att försvararna inte kunde stå emot. Nu inleddes en upprullning av de ryska grupperingarna där mitten och högerflygeln krossades och nu såg den ryska befälhavaren de Croy ingen annan utväg än att kapitulera. 


De svenska förlusterna uppgick till knappt 900 stupade och 1 200 sårade. Hur många ryssar som dödades i slaget är osäkert men de ryska förlusterna brukar uppskattas till mellan 6 000 och 18 000 man. Detta slag har gått till historien som Karl XII:s stora trium och hans segertåg skulle fortsätta fram till 1709 när slaget vid Poltava satte stopp för Sveriges stormaktsperiod. (Källa Militär historia)