Karl XIV Johan (1818–1844), Stockholm, Riksdaler 1824 - Karl XIV Johans fredliga regemente och 1820-talets konsolidering

Karl XIV Johan (1818–1844), Stockholm, Riksdaler 1824 Kvalitet 1/1+. Silver, 29.15 g, 41 mm. Randskrift: "MANIBUS NE LAEDAR AVARIS" ("Må jag icke skadas av giriga händer"). Referenser: SMB 12 (Sveriges myntbok av Delzanno). Myntmästarmärke C. B. (Christopher Borg, verksam 1821–1837).

Åtsida 
Högerriktat porträtt av konung Karl XIV Johan med lockigt hår och bar hals. Längs ytterkanten löper omskriften: "CARL XIV SVERIGES NORR. GÖTH. OCH V. KONUNG.".

Frånsida
Sveriges krönta riksvapen (tre kronor) omgivet av Serafimerordens kedja. Längs ytterkanten konungens valspråk: "FOLKETS KÄRLEK MIN BELÖNING.". Nedtill valörbeteckningen "1. R." (1 Riksdaler) omgivande årtalet "1824", avdelat av Serafimerkorsets nedersta spets, samt myntmästarmärket "C. B." (Christopher Borg).

Karl XIV Johans fredliga regemente och 1820-talets konsolidering
Året 1824 inföll under en period av stark ekonomisk och politisk konsolidering i Sverige. Den före detta franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte, som tillträtt den svenska tronen som Karl XIV Johan 1818, ledde riket in i en lång och obruten fredsepok. Efter napoleonkrigens och 1814 års unionstraktats dramatiska omvälvningar inriktades regeringen på att staga upp rikets inre ekonomi, bygga ut infrastrukturen – däribland Göta kanal – och återställa förtroendet för den svenska valutan.

Under 1820-talet stärktes kungens ställning både inrikes och utrikes. Karl XIV Johans pragmatiska utrikespolitik, den så kallade 1812 års politik med neutralitet och goda relationer till stormakterna, skapade stabilitet. Det svenska jordbruket utvecklades snabbt och befolkningstillväxten tog fart, vilket lade grunden för det moderna Sveriges framväxt. Denna riksdaler från 1824 bär monarkens kända valspråk "Folkets kärlek min belöning", ett motto som väl återspeglar regentskapets strävan efter folklig förankring och politisk stabilitet.

Svensk randskrift och skyddet mot myntklippning
Det första randskyddet på ett svenskt mynt förekommer på 8 mark 1670, även om inte alla exemplar från detta år har sådan inskrift. Texten lyder: CIRCUMEUNDO SERVAT ET ORNAT – ”Den bevarar och pryder genom att gå runt omkring (myntet).” Redan år 1672 infördes en ny randskrift på samma valör, QUOD FELIX FAUSTUMQUE SIT – ”Må det vara lyckligt och lyckosamt.” Denna förekommer endast detta år. Därefter dröjde det till 1692 innan randskrift åter användes, och då infördes den mest kända och kanske också mest fyndiga av dem, återigen på 8 markmynten: MANIBUS NE LAEDAR AVARIS – ”Må jag icke skadas av giriga händer.”   

Fram till 1718 är det enbart 8 markmynten som bär randskrift, men detta år överförs devisen MANIBUS NE LAEDAR AVARIS även till riksdalern (som den här utbjudna) och fyra caroliner. Riksdalern fortsatte därefter att randmärkas med samma text fram till 1827 (delvis även detta år), med två undantag: jubileumsriksdalrarna 1721 och 1821, som i stället bär inskriften GLORIA IN EXCELSIS DEO – ”Ära vare Gud i höjden” (Luk. 2:14).

Präglingen under myntmästare Christopher Borg
Utformningen av Karl XIV Johans silvermyntning under 1820-talet uppvisar en hög teknisk kvalitet och en nyklassicistisk konstnärlig prägel. Porträttet fångar konungens karakteristiska profil och fylliga lockar, skuret med stor precision vid Kungliga Myntet i Stockholm.

Myntmästarmärket C. B. står för Christopher Borg, som tjänstgjorde som myntmästare i Stockholm under åren 1821–1837. Borgs period vid Myntverket var en tid av teknisk modernisering då präglingsförfarandet effektiviserades för att möta handelns krav på jämna och svårförfalskade silvermynt. Detta exemplar av riksdalern 1824 utgör ett utmärkt exempel på den bernadotteska epokens ståtliga silvermyntning.