Karl XIV Johan – 25 år på tronen (1843) av Ludvig Persson Lundgren och utgör en hyllning från den svenska krigsmakten till sin överbefälhavare och monark
Karl XIV Johan – 25 år på tronen (1843) av Ludvig Persson Lundgren och utgör en hyllning från den svenska krigsmakten till sin överbefälhavare och monark
Denna magnifika medalj i gjutet järn är ett tungt och betydelsefullt stycke svensk numismatisk historia, skapat för att högtidlighålla Karl XIV Johans 25-årsjubileum som regent den 5 februari 1843. Med en diameter på 81 mm och en vikt på 200 gram är det inte en medalj avsedd att bäras, utan ett bordsmonument som utstrålar tyngd, varaktighet och militär styrka. Medaljen är graverad av Ludvig Persson Lundgren och utgör en hyllning från den svenska krigsmakten till sin överbefälhavare och monark. Kvalitet 1+/01, SKM 43e (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 37.
Åtsidan: Kejsaren och Fältherren
Medaljens åtsida domineras av kungens högervända profilbild. Karl XIV Johan framställs här i klassisk romersk stil, iförd en draperad toga fäst med ett runt spänne (fibula) på axeln. Hans huvud är krönt med en lagerkrans, antikens symbol för seger och härskarmakt. Porträttet är djupt skulpterat och fångar kungens karakteristiska drag med den markanta näsan och det lockiga håret, en bild av en åldrad men kraftfull statsman. Runt porträttet löper den latinska omskriften: CAROLUS XIV JOHANNES D. G. REX SVEC. NORV. GOTH. VAND. PATER CASTRORUM. Översatt till svenska lyder titulaturen: "Karl XIV Johan, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung, Lägrens Fader."
Titeln Pater Castrorum ("Lägrens fader" eller "Härlägrens fader") är särskilt intressant. Det är en romersk hederstitel som ursprungligen användes för kejsare som åtnjöt stort förtroende bland sina soldater. Att den används här är en direkt anspelning på Karl Johans bakgrund som fransk marskalk och hans unika relation till armén. Under halsbilden står texten ANNO IMPER. XXV, vilket betyder "I det tjugofemte regeringsåret".
Frånsidan: Krig och Fred
På frånsidan möts vi av en allegorisk scen som understryker medaljens avsändare. I mitten står kungen själv, klädd som en romersk fältherre i harnesk och mantel, hållande en marskalkstav. Han flankeras av två mytologiska gudar som representerar Sveriges försvarsgrenar. Till vänster står Mars, krigsguden, iförd hjälm och mantel, hållande en lagerkrans över kungens huvud. Han representerar armén (lantförsvaret). Till höger står Neptunus, havsguden, identifierad genom sin treudd. Han sträcker sig också upp för att kröna kungen, representerande flottan (sjöförsvaret). Omskriften sammanfattar kungens gärning: ET VIRTUS BELLI ET SAPIENTIA PACIS. Översatt: "Både tapperhet i krig och vishet i fred." I avskärningen längst ner tydliggörs givaren: EXERCITUS SVEC. TERRA MARIQUE / D. V. FEBR. MDCCCXLIII. Översatt: "Svenska krigsmakten till lands och till sjöss / Den 5 februari 1843."
På frånsidan möts vi av en allegorisk scen som understryker medaljens avsändare. I mitten står kungen själv, klädd som en romersk fältherre i harnesk och mantel, hållande en marskalkstav. Han flankeras av två mytologiska gudar som representerar Sveriges försvarsgrenar. Till vänster står Mars, krigsguden, iförd hjälm och mantel, hållande en lagerkrans över kungens huvud. Han representerar armén (lantförsvaret). Till höger står Neptunus, havsguden, identifierad genom sin treudd. Han sträcker sig också upp för att kröna kungen, representerande flottan (sjöförsvaret). Omskriften sammanfattar kungens gärning: ET VIRTUS BELLI ET SAPIENTIA PACIS. Översatt: "Både tapperhet i krig och vishet i fred." I avskärningen längst ner tydliggörs givaren: EXERCITUS SVEC. TERRA MARIQUE / D. V. FEBR. MDCCCXLIII. Översatt: "Svenska krigsmakten till lands och till sjöss / Den 5 februari 1843."
Historisk fördjupning och kontext
När denna medalj göts 1843 hade Jean Baptiste Bernadotte, den franske advokatsonen som blev Napoleons marskalk och sedan Sveriges kung, suttit på tronen i ett kvarts sekel. Jubileet markerade inte bara en personlig framgång utan också konsolideringen av en ny dynasti i Sverige – ätten Bernadotte. Vid tidpunkten för jubileet var Karl XIV Johan 80 år gammal. Hans regeringstid hade inletts i en tid av kaos efter förlusten av Finland 1809, men 1843 kunde han se tillbaka på en lång period av fred och ekonomisk återhämtning. Mottot på medaljens frånsida, "Både tapperhet i krig och vishet i fred", är en precis sammanfattning av hans politiska arv. Hans "tapperhet i krig" syftar på fälttågen 1813–1814 som ledde till unionen med Norge, medan "vishet i fred" syftar på den neutralitetspolitik (alliansfrihet) som han grundlade och som kom att hålla Sverige utanför europeiska stormaktskrig i decennier framöver.
"Pater Castrorum" – Relationen till krigsmakten
Att medaljen är en gåva från krigsmakten är centralt för förståelsen av dess utformning. Karl XIV Johan var i själen militär. Även som kung bibehöll han en strikt militär disciplin och en djup omsorg om armén. Han genomförde omfattande inspektionsresor och lade stora resurser på att rusta upp det svenska försvaret, bland annat genom bygget av Karlsborgs fästning och Göta kanal (som hade en strategisk militär funktion). Titeln Pater Castrorum på medaljen är därför inte bara smicker; den speglar en ömsesidig respekt. För de svenska officerarna var han den store europeiske fältherren som givit Sverige dess ära åter, och medaljen är ett uttryck för denna lojalitetskultur.
Att medaljen är en gåva från krigsmakten är centralt för förståelsen av dess utformning. Karl XIV Johan var i själen militär. Även som kung bibehöll han en strikt militär disciplin och en djup omsorg om armén. Han genomförde omfattande inspektionsresor och lade stora resurser på att rusta upp det svenska försvaret, bland annat genom bygget av Karlsborgs fästning och Göta kanal (som hade en strategisk militär funktion). Titeln Pater Castrorum på medaljen är därför inte bara smicker; den speglar en ömsesidig respekt. För de svenska officerarna var han den store europeiske fältherren som givit Sverige dess ära åter, och medaljen är ett uttryck för denna lojalitetskultur.
Järnets estetik och symbolik
Denna medalj är utförd i gjutet järn vilket är ett medvetet estetiskt och symboliskt val. Under 1800-talets första hälft var konstgjutgods i järn ("Fer de Berlin") högsta mode, särskilt i Tyskland, men även i Sverige som var en stor järnnation. Järnet symboliserade styrka, beständighet och den begynnande industriella kraften. En medalj i järn väger tungt i handen – bokstavligen och bildligt. Det var ett material som passade en "krigarkung" och en gåva från en armé som ville visa på sin egen styrka och oböjlighet. Det grova, mörka materialet ger också porträttet och de allegoriska figurerna en monumentalitet som påminner om statyer snarare än mynt.
Denna medalj är utförd i gjutet järn vilket är ett medvetet estetiskt och symboliskt val. Under 1800-talets första hälft var konstgjutgods i järn ("Fer de Berlin") högsta mode, särskilt i Tyskland, men även i Sverige som var en stor järnnation. Järnet symboliserade styrka, beständighet och den begynnande industriella kraften. En medalj i järn väger tungt i handen – bokstavligen och bildligt. Det var ett material som passade en "krigarkung" och en gåva från en armé som ville visa på sin egen styrka och oböjlighet. Det grova, mörka materialet ger också porträttet och de allegoriska figurerna en monumentalitet som påminner om statyer snarare än mynt.
Medaljen är signerad av Ludvig Persson Lundgren (1789–1853), myntgravör vid Kungliga Myntet (1830-1853). Lundgren var den dominerande medaljkonstnären under Karl XIV Johans senare regeringstid. Hans stil är utpräglat nyklassicistisk, inspirerad av antika romerska förebilder, vilket passade Karl Johans egen smak och den empirestil som präglade epoken. Lundgren lyckades här överföra den fina detaljrikedomen som krävs för en medalj till det mer svårarbetade gjutjärnet, vilket vittnar om en hög teknisk skicklighet i gjutprocessen, sannolikt utförd vid något av de stora svenska bruken som specialiserat sig på konstgjutning, exempelvis Finspång eller Hälleforsnäs.