Karl (XIV) Johan som kronprins och tronföljare (1810–1818) - En tidigare opublicerad och okänd utgåva - Möjligen UNIKUM
Karl (XIV) Johan som kronprins och tronföljare (1810–1818)
En tidigare opublicerad och okänd utgåva, saknas i SKM (Sveriges kungliga medaljer 2024 av Delzanno) och Bror Emil Hildebrand (Svenska kungahusets minnespenningar 1874/1875), möjligen unikum. Gjuten i silver 7.62g, ca 16x20 mm (själva ovalen). Kvalitet 1+. Ett intressant kuriosum är att medaljen av sin moderna ägare (kanske har medaljen gått i arv i nedstigande led) försetts med en randinskrift som vittnar om att den givits som gåva: "HW SÖDERMAN 11/5 1963".
Åtsida
Motivet utgörs av kronprinsens vänstervända bröstbild iklädd uniform med hög militärkrage.
Frånsida
I fältet framträder ett sirligt och sammanflätat monogram i skrivstil utgörande bokstäverna "CJ" (Carl Johan). Monogrammet kröns av en kunglig krona.
Medaljen, som bärs i en tillhörande ögla, har med stor sannolikhet framställts av en lokal guldsmed i en liten upplaga för att säljas till intresserade anhängare. Föremålet fungerade som ett patriotiskt memento över den nya segerherren från Napoleonkrigen, en man som nu axlade rollen som Sveriges räddare efter en period av djupa nationella trauman.
Behovet av en stark ledargestalt var enormt. Den politiska och militära situationen i Sverige var vid denna tidpunkt exceptionellt instabil, i svallvågorna av den traumatiska förlusten av Sveriges östra rikshalva (Finland) 1809. Denna nationella katastrof utlöste en statskupp som ledde till den omedelbara avsättningen av kung Gustav IV Adolf.
När den därefter valde tronföljaren, Karl August, drabbades av ett snöpligt och hastigt dödsfall till häst på Qvidinge hed i maj 1810, kastades riket återigen in i ovisshet. Det plötsliga dödsfallet fungerade som en grogrund för elakartade konspirationsteorier om förgiftning. Den hätska stämningen kulminerade i en av de mörkaste händelserna i svensk historia, då riksmarskalken Axel von Fersen lynchades till döds på öppen gata i Stockholm i samband med Karl Augusts begravningståg den 20 juni 1810. Det var mot denna kaotiska bakgrund som valet föll på den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte, och det är i ljuset av denna kollektiva strävan efter stabilitet och militär trygghet som framställandet av folkliga hyllningsobjekt som denna medalj ska förstås.
En tidigare opublicerad och okänd utgåva, saknas i SKM (Sveriges kungliga medaljer 2024 av Delzanno) och Bror Emil Hildebrand (Svenska kungahusets minnespenningar 1874/1875), möjligen unikum. Gjuten i silver 7.62g, ca 16x20 mm (själva ovalen). Kvalitet 1+. Ett intressant kuriosum är att medaljen av sin moderna ägare (kanske har medaljen gått i arv i nedstigande led) försetts med en randinskrift som vittnar om att den givits som gåva: "HW SÖDERMAN 11/5 1963".
Åtsida
Motivet utgörs av kronprinsens vänstervända bröstbild iklädd uniform med hög militärkrage.
Frånsida
I fältet framträder ett sirligt och sammanflätat monogram i skrivstil utgörande bokstäverna "CJ" (Carl Johan). Monogrammet kröns av en kunglig krona.
Medaljen, som bärs i en tillhörande ögla, har med stor sannolikhet framställts av en lokal guldsmed i en liten upplaga för att säljas till intresserade anhängare. Föremålet fungerade som ett patriotiskt memento över den nya segerherren från Napoleonkrigen, en man som nu axlade rollen som Sveriges räddare efter en period av djupa nationella trauman.
Behovet av en stark ledargestalt var enormt. Den politiska och militära situationen i Sverige var vid denna tidpunkt exceptionellt instabil, i svallvågorna av den traumatiska förlusten av Sveriges östra rikshalva (Finland) 1809. Denna nationella katastrof utlöste en statskupp som ledde till den omedelbara avsättningen av kung Gustav IV Adolf.
När den därefter valde tronföljaren, Karl August, drabbades av ett snöpligt och hastigt dödsfall till häst på Qvidinge hed i maj 1810, kastades riket återigen in i ovisshet. Det plötsliga dödsfallet fungerade som en grogrund för elakartade konspirationsteorier om förgiftning. Den hätska stämningen kulminerade i en av de mörkaste händelserna i svensk historia, då riksmarskalken Axel von Fersen lynchades till döds på öppen gata i Stockholm i samband med Karl Augusts begravningståg den 20 juni 1810. Det var mot denna kaotiska bakgrund som valet föll på den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte, och det är i ljuset av denna kollektiva strävan efter stabilitet och militär trygghet som framställandet av folkliga hyllningsobjekt som denna medalj ska förstås.