Karl XIV Johan - Till 50-årsminnet av konungens landstigning i Sverige den 20 oktober 1810 av Lea Ahlborn - Hjältekonungens återkomst – Ett halvsekel av dynasti

Karl XIV Johan - Till 50-årsminnet av konungens landstigning i Sverige den 20 oktober 1810 av Lea Ahlborn.

Åtsida
Porträttet visar en bröstbild av Karl XIV Johan i profil, vänd åt höger. Han är avbildad med sitt karakteristiska lockiga hår och en hals som avslutas i en klassisk, "avhuggen" stil utan drapering. Uttrycket är värdigt och faderligt. Ovanför porträttet står namnet: "CARL XIV JOHAN". Nedanför porträttet löper de tre orden som sammanfattar hans regeringstid: "SEGERSÄLL FREDSÄLL ÅRSÄLL". Under halsavskärningen står gravörens namn: "LEA AHLBORN."

Frånsida
Motivet består av en text placerad inom en tät krans av lagerblad (symbol för seger och hjältemod) som är sammanbunden nedtill med ett band. Texten inuti kransen lyder: "MINNE / AF / HJELTEKONUNGENS / LANDSTIGNING / PÅ SVENSK JORD / DEN 20 OCTOBER / 1810." Omskriften utanför kransen lyder: "CARL JOHANS FÖRBUNDET EGNADE GÄRDEN DEN 20 OCTOBER 1860."

Hjältekonungens återkomst – Ett halvsekel av dynasti

Den 20 oktober 1860 samlades en delegation på Stockholms slott. I händerna bar de en gåva av guld, men i tankarna befann de sig femtio år tillbaka i tiden, på en dimmig kaj i Helsingborg. Denna bronsmedalj är den civila versionen av den hyllning som Carl Johans-förbundet lät prägla för att markera ögonblicket då marskalk Jean Baptiste Bernadotte satte foten på svensk mark och blev Karl Johan. Det är ett föremål som binder samman den napoleonska tidens stormar med det oscarianska Sveriges stabilitet.

Från främling till landsfader

När den franske marskalken landsteg i Helsingborg 1810 var framtiden oviss. Sverige var ett land på ruinens brant, stympat efter förlusten av Finland och politiskt instabilt. Man hoppades på en krigarkonung som skulle återta det förlorade med Napoleons hjälp. Man fick något annat. Man fick en statsbyggare. Orden på medaljens åtsida – Segersäll, Fredsäll, Årsäll – är valda med omsorg och sammanfattar den transformation Sverige genomgick under Karl XIV Johans spira.

- Segersäll: Syftar på hans militära framgångar, inte minst fälttåget mot Danmark som resulterade i unionen med Norge 1814. Det var den sista gången Sverige drog i fält för att rita om kartan.

- Fredsäll: Efter 1814 lade han svärdet åt sidan. Han navigerade Sverige in i "den långa freden", en period av neutralitet som bröt med århundraden av stormaktskrig.

- Årsäll: Ett begrepp hämtat från fornnordisk kungatradition, som betyder att kungen för med sig goda skördar och välstånd. Under hans tid fördubblades befolkningen, Göta kanal byggdes och potatisen mättade de många munnarna.

Lea Ahlborns porträtt på åtsidan visar den åldrade monarken, landsfadern med det yviga håret och den skarpa profilen, så som folket mindes honom. Det är inte den unge revolutionären, utan den etablerade patriarken.

En audiens hos historien

Bakgrunden till denna medalj är dokumenterad i Linköpings Tidning den 24 oktober 1860. Där beskrivs hur Carl Johans-förbundet, under ledning av landshövdingen friherre von Kræmer, fick audiens hos kung Karl XV – Karl Johans barnbarn. De överlämnade ett exemplar i guld vägande 30 dukater. Men den mest rörande detaljen i rapporten är att delegationen senare på eftermiddagen uppvaktade änkedrottning Desideria.

Desideria, som en gång varit förlovad med Napoleon och som motvilligt följt sin make till det kalla Norden, levde fortfarande 1860. Att hon fick ta emot denna medalj sluter cirkeln. Hon var den levande länken till den dag 1810 då allt började. Hon dog bara två månader efter denna ceremoni, i december 1860. Medaljen blev därmed ett av de sista tecknen på uppskattning hon mottog i livet för den dynasti hon varit med om att grunda.

Carl Johans-förbundets gärd

Frånsidans text, "Carl Johans förbundet egnade gärden", vittnar om den personkult som vuxit fram kring den förste Bernadotten. Förbundet bildades 1848 med syfte att vårda minnet av kungen och främja den medborgerliga anda han ansågs representera. Lagerkransen som omsluter minnestexten är en symbol för den "hjältekonung" som lyckades med det omöjliga: att dö på sin tron och lämna ett arv som bestod, medan hans samtida kollegor i Europa föll som käglor för revolutioner och krig.

Att hålla denna tunga bronsmedalj är att hålla ett stycke svensk självkänsla från 1800-talets mitt. Det är en påminnelse om hur en fransk marskalk lyckades bli en svensk myt, och hur hans ankomst 50 år tidigare hade förvandlat ett land i kris till en nation som hyllade fred och skörd ("årsäll") högre än erövringar.