Karl XV:s minne (1826–1872) av Adolf Lindberg 1872 - Vackert frostaktigt exemplar med djup spegelaktig lyster

Karl XV:s minne (1826–1872) av Adolf Lindberg 1872
Vackert frostaktigt exemplar med djup spegelaktig lyster. Försilvrat mässing, 8,61 g, 25 mm, slät rand, kvalitet 01. Referenser: SKM 30d (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 26 (1874/1875).

Åtsida
CARL XV SVERIGES OCH NORGES KONUNG. Konungens bröstbild åt höger, bar, med karakteristiskt fullskägg och kort hår. Under halsavskärningen: LINDBERG.

Frånsida
F·1826 / D·1872. inom en lagerkrans av två sammanbundna kvistar.

Medaljen graverades av Adolf Lindberg och präglades 1872 hos knappmakaren M. Petterson som en minnes- och begravningspenning efter Karl XV:s död. Den såldes bland annat hos Svanströms & komp:s pappershandel på Myntgatan till priset 50 öre stycket. Hildebrand noterar att ingen officiell medalj slogs vid kungens död, inte ens en kastpenning vid begravningen, varför denna privata prägling fyllde ett omedelbart behov.

Karl XV (Carl Ludvig Eugen Bernadotte), född 3 maj 1826 på Stockholms slott som son till kronprins Oscar (senare Oscar I) och Josefina av Leuchtenberg, var den förste i ätten Bernadotte som föddes i Sverige. Han blev hertig av Skåne vid födelsen, studerade under ledning av bland andra Henning Hamilton och Boström, och gjorde snabb militär karriär. Efter faderns sjukdom övertog han regentskapet 1857 och tillträdde som kung av Sverige och Norge den 8 juli 1859 (i Norge som Karl IV). Han kröntes i Stockholm 1860 och i Trondheim samma år. Valspråket var ”Land skall med lag byggas”. Under hans regering genomfördes representationsreformen 1865–66, vilket innebar tvåkammarriksdag och en förskjutning av den reella makten bort från monarken. Karl var populär, konstnärligt begåvad – han målade och skrev poesi – och känd för sitt öppna, folkliga sätt. Gift 1850 med Lovisa av Nederländerna; deras ende son dog som spädbarn. Efter Lovisas död 1871 avled Karl själv den 18 september 1872 i Malmö av tarmtuberkulos, endast 46 år gammal, och efterträddes av brodern Oscar II. Han begravdes i Riddarholmskyrkan.

Johan Adolf Lindberg (1839–1916), född och död i Stockholm, utbildades hos Lea Ahlborn, vid Konstakademien och i Paris hos Paulin Tasset och Oudiné. Han införde den franska realistiska medaljstilen i Sverige och blev en av landets främsta porträttgravörer. Från 1898 var han myntgravör vid Kungliga Myntverket; hans oeuvre omfattar flera hundra medaljer. Sonen Erik Lindberg fortsatte i yrket. Porträttet på denna medalj fångar Karl XV:s kraftfulla, skäggiga profil med den säkerhet och karaktär som utmärker Lindbergs bästa arbeten.

Den enkla, klassiska frånsidan med födelse- och dödsår inom lagerkransen gör medaljen till en ren och värdig minnespenning över en kung som stod på tröskeln mellan det gamla och det nya Sverige.