Klas Flemming (1592-1644) - Svenska flottans bästa organisatörer genom tiderna - Praktexemplar - graverad av Carl Enhörning 1801
Klas Fleming föddes i mars 1592 i Villnäs i Egentliga Finland, Västra Finlands län, nordväst om Åbo, och avled den 26 juli 1644 ombord på sitt fartyg i Kielbukten. Han var en svensk amiral, riksråd, överståthållare och stadsplanerare. En underbart, ett näst intill perfekt präglad exemplar, helt orört, med sammetsglänsande skönt originalton. Ett exemplar för finsmakaren av historiskt signifikanta medaljer. Flemming anses vara en av svenska flottans bästa organisatörer genom tiderna. Silver, 19.41g, 32mm, kvalitet 01/0++, graverad av Carl Enhörning. Utgiven av Svenska Akademien 1801 och präglad på Kungliga myntverket.
Åtsida
Flemmings högervända bröstbild, under bilden gravörens initialer: "C.E.". I omskriften: "CL FLEMING R SEN U STOCK PRAEF THALASSIARCHA".
Frånsida
Där, inom ett stenkast, ligger en del av Stockholm med den gamla arsenalen till höger, Norrström till vänster, Blasieholmen i bakgrunden och troféer (en kanon, två ankare, en slup, aktern av ett linjeskepp, kulor och flaggor) i förgrunden. I omskriften: "TURRIGERA URBS EREPTAQVE ROSTRA CARINIS" och i avskärningen på tre rader: "MONUMENTA VIRI PRO PATRIA OCCUMB MDCXLIV". Vid vänstra kanten gravörens initial: "E". Den latinska texten kan översättas ungefär som: "Den tornprydda staden och av båtarna rövade stävarna är minnet av en man som föll för fäderneslandet 1644".
Mer om Klas Flemming
Klas Fleming var son till ståthållaren Lars Hermansson Fleming (1545–1602) och Anna Henriksdotter (Horn af Kanckas), född 1560. Vid 26 års ålder gifte han sig 1618 med Anna Göransdotter Snackenborg. Tjugo år senare, 1638, gifte han sig med änkegrevinnan Helena av Visingsborg, född friherrinnan Bielke. Med sina två fruar fick han tre söner och tre döttrar. Han var far till Barbro Fleming, Herman Fleming (1619–1673), lagman, riksråd, amiral, överståthållare, Lars Claesson Fleming (1621–1699) lagman, landshövding, riksråd, kammarherre, och Göran Fleming (1628–1667), diplomat, riksråd, överkammarherre, rikskammarråd.
Fleming anses tillsammans med Henrik af Trolle och Hans Wachtmeister vara den svenska flottans bästa organisatörer genom tiderna. Samtidigt blev han medskyldig till regalskeppet Vasas förlisning. Trots att ett stabilitetsprov vid Skeppsbron visade att fartyget var alldeles för rankt lät han fartyget avsegla, vilket ledde till dess förlisning. Klas Fleming blev även känd som den som genomförde regleringen av Stockholms utbyggnad på malmarna.
Fleminggatan på Kungsholmen i Stockholm fick sitt namn 1885 efter amiralen Klas Fleming. Han var född på herrgården Villnäs slott i Villnäs, som då tillhörde Sverige. Villnäs ägdes i över trehundra år av ätten Fleming och i över hundra år (1795–1903) av ätten Mannerheim. Klas Fleming blev Stockholms förste överståthållare och utnämndes som sådan 1634. Under sin ämbetstid bedrev han ett omfattande arbete med reglering av stadens gatunät och rationalisering av stadsförvaltningen. Fleminggatan ingår i kategorin "fosterländska och historiska namn".
Fleming deltog i kriget 1612 mot Ryssland där hans agerande uppskattades av konungen. Redan 1620 blev han amiral och spelade fram till sin död en synnerligen viktig roll som organisatör av den svenska flottans modernisering. 1634 utnämndes han till överståthållare i Stockholm och gjorde värdefulla insatser vad gäller stadens planering, bland annat malmarnas gatunät. På 1630-talet grundade han Vira bruk på sin gård i Riala socken, där vapensmeder från trakten av Solingen producerade vapen till 30-åriga kriget.
Vid sidan av sina administrativa gärningar fortsatte han hela tiden sin aktiva tjänst i flottan. 1644 förde han befäl över en flottstyrka han själv till stor del satt samman och som utmärkte sig flera gånger mot danskarna. Efter att ha erövrat Fehmarn 29–30 juni 1644 tillsammans med Lennart Torstenson drabbade han 1 juni samman med den danska kung Kristian IV vid denna ö. Striden slutade oavgjort och Fleming drog sig undan till Kielfjorden där han träffades av en förlupen dansk kula som två timmar senare ändade hans liv. För hans förtjänster upphöjdes hans barn i friherrlig värdighet 1651.
Fleming gifte sig första gången den 24 november 1618 med Anna Göransdotter (Snakenborg) (död 1637), dotter till assessorn Göran Snakenborg och Barbro Nilsdotter (Cruus af Edeby). De fick tillsammans barnen Herman Fleming (1619–1673), Lars Fleming (1621–1699), två söner (födda 1622 och 1623), Barbro Fleming (1624–1693) som var gift med friherre Erik Sparre, Anna Fleming (1626–1651), Göran Fleming (1628–1667), Margareta Fleming (född 1630) och en dotter (född 1632).
Fleming gifte sig andra gången den 12 augusti 1638 med friherrinnan Elena Bielke (1592–1651), dotter till ståthållaren Claes Bielke och Elsa Bielke.