Oskar II - Kristianstads läns kungliga hushållningssällskap (modell 1892) av Lea Ahlborn - Silvermedalj med härlig blåguldskimrande bottenlyster

Produkten är tyvärr slut i lager. :(

Oskar II - Kristianstads läns kungliga hushållningssällskap (modell 1892) av Lea Ahlborn
Silvermedalj med härlig blåguldskimrande bottenlyster, 64.38g, 51mm, slät rand. Kvalitet 1+/01. Referens: Brita Ohlsén sid 322.


Åtsida
I centrum vilar Kristianstads läns (tillika Skånes) vapensköld med ett krönt griphuvud, vars krona är smyckad med fem plymer. Skölden är placerad framför ett arrangemang av klassiska lantbruksredskap: en plog, en lie, en räfsa och en sädeskärve. Detta centralmotiv inramas av en inre pärlrand. Utanför denna löper en dekorativ kedja bestående av tio mindre vapensköldar, vilka genom sina heraldiska symboler och inristade initialer representerar länets olika härader (såsom Albo, Bjäre, Gärds, Villands, med flera). Längst ner, under den sammanlänkande kedjan, återfinns myntgravörens signatur "LEA AHLBORN".

Frånsida
Motivet utgörs av en kraftig och vackert bunden eklövskrans som sluts nedtill med en rosett. Längs medaljens yttre kant löper den ståtliga omskriften "AF CHRISTIANSTADS LÄNS KONGL. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP".

 

Skånes agrara guldålder
Under den senare hälften av 1800-talet genomgick det skånska jordbruket en enorm förvandling. Nya odlingsmetoder, modernare redskap och en mer systematisk växtföljd ledde till kraftigt ökade skördar och ett välstånd som i hög grad formade landskapet. I spetsen för denna utveckling stod hushållningssällskapen, vars uppgift var att sprida kunskap och vetenskaplig innovation till landsbygdens bönder. Kristianstads läns kungliga hushållningssällskap var en central aktör i denna agrara revolution i nordöstra Skåne. Genom att anordna lantbruksmöten och utställningar skapade man plattformar där ny teknik, slöjd och god boskapsavel kunde visas upp, utvärderas och premieras.

Heraldisk mästarklass
När sällskapet behövde förnya sin belöningsmedalj mot slutet av århundradet (denna modell fastställdes 1892), vände man sig till Kungliga Myntets skickliga och legendariska gravör, Lea Ahlborn. Hon skapade ett numismatiskt mästerverk som var långt mer än bara en prispeng. Genom att placera den skånska gripen i centrum, understödd av jordbrukets fundamentala verktyg, och sedan låta detta inramas av tio sammanlänkade sköldar, skapade hon en stark visuell symbol för regional enighet. De mindre sköldarna representerade länets härader och visade hur hela länet var sammanlänkat i strävan efter framåtskridande.

Ett skimrande bevis på flit
Att tilldelas en silvermedalj av denna ansenliga storlek och tyngd var en oerhörd ära för en enskild lantbrukare eller hantverkare. Utmärkelsen blev ett formellt kvitto på exceptionell flit, vare sig det handlade om nydanande maskinteknik, framgångsrik växtodling eller högklassig djuravel. Eklövskransen på medaljens frånsida – en uråldrig symbol för medborgerlig dygd och styrka – underströk vikten av mottagarens insats för samhället. Det aktuella exemplaret utmärker sig dessutom genom sin fantastiska bevarandegrad och den eftertraktade blåguldskimrande lystern (patinan) i fälten, vilket skvallrar om att medaljen har förvarats med stor vördnad och omsorg av sina tidigare ägare.