Kristina (1626–1689) av Johann Carl Hedlinger - Hedlingers regentlängd nr 50 - Den lärda drottningen och Minervas tronföljare - Arvet efter den store fadern
Kristina (1626–1689) av Johann Carl Hedlinger
Lystrigt exemplar. Försilvrad brons, 12,55 g, 33 mm. Kvalitet 1+/01. Ingår i Hedlingers monumentala regentlängd över svenska kungar och drottningar. Referenser: SKM 52c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Peter Felder 100 (1978), Hildebrand 50 (1874/1875).
Åtsida
Drottning Kristinas högervända bröstbild. Hon är framställd i en heroisk, antikiserande stil iklädd en lagerkransad hjälm med praktfull fjäderbuske och harnesk. Porträttet reflekterar Kristinas identitet som en lärd och krigisk "Minerva från norr". Nedanför bilden återfinns gravörens initialer: "I•C•H•" (Johann Carl Hedlinger). I omskriften läses: "CHRISTINA D•G•REGINA SVECIAE•" (Kristina, med Guds nåde Sveriges drottning).
Frånsida
Text på elva rader som sammanfattar Kristinas börd, hennes tid som regent, hennes betydelse för kulturen och hennes frivilliga abdikation.
Översättning av den latinska inskriften till svenska:
50•
Ordningsnummer i Hedlingers regentlängd.
GVSTAVO M• PATRE NON MINOR
Ej mindre (stor) än sin fader Gustav den store.
FILIA NATA 1626•
Dotter, född 1626.
C•1650•
Krönt 1650.
MVLTIS IN CIVES ORBEMQVE LITER• MERITIS CLARISS•
Ryktbar för sina många förtjänster gentemot medborgarna och den lärda världen.
PLACIDAM VITAM REG•PRAEFERT 1654•
Föredrog ett lugnt liv framför regerandet 1654 (abdikerade).
M•ROM•1689•
Död i Rom 1689 (naturlig död).
Den lärda drottningen och Minervas tronföljare - Arvet efter den store fadern
Kristina föddes 1626 som enda barn till Gustav II Adolf och Maria Eleonora. Efter faderns död vid Lützen 1632 blev hon Sveriges regent vid endast sex års ålder, med en förmyndarregering ledd av Axel Oxenstierna. Inskriften på Hedlingers medalj, "Ej mindre än sin fader Gustav den store", understryker den tunga förväntan som vilade på henne att föra vidare det pfalziska hussens glans och stormaktens politiska arv. Kristinas egen vilja och intellektuella ambitioner kom dock att styra henne i en helt annan riktning än den rent militära.
En beskyddare av vetenskap och konst
Medaljens frånsida hyllar Kristinas "förtjänster gentemot den lärda världen". Under hennes regeringstid blev Stockholm ett kulturellt centrum i Europa. Hon bjöd in tidens främsta filosofer och vetenskapsmän, däribland René Descartes, och förvärvade enorma boksamlingar som krigsbyte och genom inköp. Hennes hov präglades av en för Sverige ovanlig intellektuell öppenhet, vilket numismatiskt fångas i åtsidans avbildning av henne som vishetens gudinna Minerva.
År 1654 fattade Kristina det för samtiden chockerande beslutet att abdikera från Sveriges tron. Inskriften "PLACIDAM VITAM REG PRAEFERT" sammanfattar hennes motiv som en önskan om ett liv i frihet för att kunna ägna sig åt studier och tro. Efter att ha konverterat till katolicismen bosatte hon sig i Rom, där hon fram till sin död 1689 fortsatte att vara en centralgestalt inom europeisk kultur och politik. Hon är en av få kvinnor som har fått sin sista viloplats i Peterskyrkan i Rom.
Hedlingers hyllning till regentskapet
Denna medalj, nummer 50 i Johann Carl Hedlingers serie, är ett mästerverk i försilvrad brons. Hedlinger, som skapade serien som rikets officiella medaljhistoria på 1730-talet, lyckas här förena Kristinas historiska storhet med hennes personliga val. Genom Berchs välformulerade texter bevaras bilden av en regent som inte bara var en länk i kungalängden, utan en kvinna som genom sin bildning och sin abdikation bröt med tidens konventioner och lämnade ett outplånligt spår i både den svenska och den europeiska historien.
Lystrigt exemplar. Försilvrad brons, 12,55 g, 33 mm. Kvalitet 1+/01. Ingår i Hedlingers monumentala regentlängd över svenska kungar och drottningar. Referenser: SKM 52c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Peter Felder 100 (1978), Hildebrand 50 (1874/1875).
Åtsida
Drottning Kristinas högervända bröstbild. Hon är framställd i en heroisk, antikiserande stil iklädd en lagerkransad hjälm med praktfull fjäderbuske och harnesk. Porträttet reflekterar Kristinas identitet som en lärd och krigisk "Minerva från norr". Nedanför bilden återfinns gravörens initialer: "I•C•H•" (Johann Carl Hedlinger). I omskriften läses: "CHRISTINA D•G•REGINA SVECIAE•" (Kristina, med Guds nåde Sveriges drottning).
Frånsida
Text på elva rader som sammanfattar Kristinas börd, hennes tid som regent, hennes betydelse för kulturen och hennes frivilliga abdikation.
Översättning av den latinska inskriften till svenska:
50•
Ordningsnummer i Hedlingers regentlängd.
GVSTAVO M• PATRE NON MINOR
Ej mindre (stor) än sin fader Gustav den store.
FILIA NATA 1626•
Dotter, född 1626.
C•1650•
Krönt 1650.
MVLTIS IN CIVES ORBEMQVE LITER• MERITIS CLARISS•
Ryktbar för sina många förtjänster gentemot medborgarna och den lärda världen.
PLACIDAM VITAM REG•PRAEFERT 1654•
Föredrog ett lugnt liv framför regerandet 1654 (abdikerade).
M•ROM•1689•
Död i Rom 1689 (naturlig död).
Den lärda drottningen och Minervas tronföljare - Arvet efter den store fadern
Kristina föddes 1626 som enda barn till Gustav II Adolf och Maria Eleonora. Efter faderns död vid Lützen 1632 blev hon Sveriges regent vid endast sex års ålder, med en förmyndarregering ledd av Axel Oxenstierna. Inskriften på Hedlingers medalj, "Ej mindre än sin fader Gustav den store", understryker den tunga förväntan som vilade på henne att föra vidare det pfalziska hussens glans och stormaktens politiska arv. Kristinas egen vilja och intellektuella ambitioner kom dock att styra henne i en helt annan riktning än den rent militära.
En beskyddare av vetenskap och konst
Medaljens frånsida hyllar Kristinas "förtjänster gentemot den lärda världen". Under hennes regeringstid blev Stockholm ett kulturellt centrum i Europa. Hon bjöd in tidens främsta filosofer och vetenskapsmän, däribland René Descartes, och förvärvade enorma boksamlingar som krigsbyte och genom inköp. Hennes hov präglades av en för Sverige ovanlig intellektuell öppenhet, vilket numismatiskt fångas i åtsidans avbildning av henne som vishetens gudinna Minerva.
År 1654 fattade Kristina det för samtiden chockerande beslutet att abdikera från Sveriges tron. Inskriften "PLACIDAM VITAM REG PRAEFERT" sammanfattar hennes motiv som en önskan om ett liv i frihet för att kunna ägna sig åt studier och tro. Efter att ha konverterat till katolicismen bosatte hon sig i Rom, där hon fram till sin död 1689 fortsatte att vara en centralgestalt inom europeisk kultur och politik. Hon är en av få kvinnor som har fått sin sista viloplats i Peterskyrkan i Rom.
Hedlingers hyllning till regentskapet
Denna medalj, nummer 50 i Johann Carl Hedlingers serie, är ett mästerverk i försilvrad brons. Hedlinger, som skapade serien som rikets officiella medaljhistoria på 1730-talet, lyckas här förena Kristinas historiska storhet med hennes personliga val. Genom Berchs välformulerade texter bevaras bilden av en regent som inte bara var en länk i kungalängden, utan en kvinna som genom sin bildning och sin abdikation bröt med tidens konventioner och lämnade ett outplånligt spår i både den svenska och den europeiska historien.