Kristina (1632–1654) – Avesta, 1 Öre 1645 - Ett osedvanligt välpräglat och välcentrerat exemplar - Ett ungt lejon på tronen och freden som ritade om Norden
Kristina (1632–1654) – Avesta, 1 Öre 1645 med liljeprydnader på vapenskölden och rutor i fälten
Koppar, 55.96 g, 47 mm. Ett osedvanligt välpräglat och välcentrerat exemplar, fritt från de annars så sedvanliga och störande stampskadorna eller plantsfelen. Ett exemplar långt över det vanliga. Kvalitet 1+/01+ med härligt skarpa kanter. Referenser: SMB 198 (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno), TÖ 45-A-1 (Sten Törngrens 1 öringar i koppar)
Åtsida
Drottningens krönta vapensköld med liljeprydnader, bestående av det fyrdelade riksvapnet med Vasakärven i hjärtskölden. Skölden omges av en inre pärlring. I omskriften längs kanten löper drottningens drottningtitel på latin: "CHRISTINA D:G: SVE: GO: WAN: REGINA: ET: PP: HÆ".
Frånsida
Två korslagda dalarpilar som kröns av en kunglig krona, vilket symboliserar Dalarna och den enorma kopparhanteringen. På sidorna om pilarna återfinns valörangivelsen "1 ÖR". Runt motivet löper omskriften "MONETA NOVA CVPREA DALARENSIS MDCXLV", vilket deklarerar att det är ett nytt kopparmynt från Dalarna präglat år 1645.
Ett ungt lejon på tronen och freden som ritade om Norden
Året är 1645 och det svenska riket befinner sig i en historisk och pulserande brytningstid. Bara några veckor tidigare, i december 1644, har drottning Kristina fyllt 18 år och formellt tagit över den fulla regeringsmakten från förmyndarregeringen, som hade styrt landet med järnhand sedan hennes fars dramatiska död i Lützen tolv år tidigare. Förväntningarna på den unga monarken är astronomiska. Hon har uppfostrats som en prins, drillats i hård statskonst av rikskansler Axel Oxenstierna och behärskar Europas alla viktiga språk. Men 1645 är året då den unga drottningen för första gången kliver ut ur riksrådets skugga för att visa världen vem som verkligen håller i spiran.
I Europa rasar fortfarande det förödande trettioåriga kriget, men det är på hemmaplan i Skandinavien som 1645 kommer att gå till historien som ett av de mest triumfatoriska åren i Sveriges existens. Den obotligt sjuke men geniale fältherren Lennart Torstensson har genomfört en osannolik blixtoffensiv rakt in i hjärtat av den danska fiendens land. I augusti 1645 tvingas kung Kristian IV till förhandlingsbordet. Resultatet blir freden i Brömsebro – en monumental svensk seger. Genom ett enda penndrag ritas Nordens karta om för all framtid. Sverige erhåller Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel, samt Halland på trettio år. Den nyblivna drottningen står plötsligt som härskare över ett rike vars gränser aldrig varit vidsträcktare. Sverige har klivit fram som den obestridda herren över Östersjön.
Kopparmyntet från Avesta som smorde krigsmaskineriet
Hur kunde det fattiga landet i norr bygga och finansiera denna ofantliga stormakt? Svaret håller du bokstavligen i din hand. Denna massiva enöring i koppar, med en imponerande vikt på nästan 56 gram, är det fysiska beviset på Sveriges ekonomiska ryggrad under stormaktstiden. Riket led en kronisk brist på silver, men man satt i gengäld på en skatt av episka proportioner: Falu koppargruva. För att slippa sälja den värdefulla råkopparen billigt utomlands, valde kronan den innovativa lösningen att prägla jättelika kopparmynt för att driva den inhemska ekonomin och betala de inhemska trupperna.
År 1644 hade det nyanlagda myntverket i Avesta, strategiskt beläget vid Dalälvens forsar, helt tagit över den tunga kopparmyntningen. Under ledning av den skicklige myntmästaren Marcus Kock förvandlades Avesta snabbt till ett av Europas mest avancerade industriella komplex. År 1645 gick valsverken varma dygnet runt. Att i stor skala prägla mynt av denna storlek krävde en enorm muskel- och vattenkraft. Det är just detta som gör det aktuella exemplaret så anmärkningsvärt; de flesta 1-öringar från denna period drabbades av valssprickor, kantskador och ojämn utprägling under den brutala industriella tillverkningsprocessen. Att få betrakta ett så osedvanligt välcentrerat och skarpt mynt från just det historiska segeråret 1645 är ett verkligt numismatiskt privilegium.
Kulturens intåg och födelsen av en nationell självbild
Samtidigt som kanonerna dundrade i söder och valsverken i Avesta pressade ut tusentals ton koppar, började den 18-åriga drottningen forma sin alldeles egna vision av Sverige. Hon nöjde sig inte med att härska över en råbarkad, militär stat. Hennes ambition var oändligt mycket högre: hon ville förvandla Stockholm till "Nordens Aten". År 1645 markerar startskottet för hennes storslagna kulturella revolution. Det är under detta år hon på allvar börjar instruera diplomater och agenter över hela Europa att köpa upp konstsamlingar, ovärderliga bibliotek och antika skulpturer i en skala som saknar motstycke i svensk historia.
Samtidigt insåg kronan makten i det skrivna ordet för att bygga en stark nationell självbild. För att meddela folket om de mirakulösa segrarna – inte minst triumfen i Brömsebro – grundades samma år Ordinari Post Tijdender (idag Post- och Inrikes Tidningar). Sveriges första nyhetstidning var född, och propagandan hjälpte till att ena landet.
När man betraktar denna enorma 1-öring från 1645, med sina skarpa kanter och tunga, mörka kopparlyster, betraktar man inte bara en betalningspjäs. Myntet är ett fruset ögonblick av ett rike som precis stigit ut ur skuggorna och krönt sig självt till en europeisk supermakt, anförd av en högutbildad, okuvlig tonårsdrottning. De korslagda dalarpilarna symboliserar kraften från det råa svenska urberget, medan de latinska titlarna i omskriften skvallrar om de intellektuella drömmar som snart skulle locka hela den europeiska intelligentian till det kalla Norden.
Koppar, 55.96 g, 47 mm. Ett osedvanligt välpräglat och välcentrerat exemplar, fritt från de annars så sedvanliga och störande stampskadorna eller plantsfelen. Ett exemplar långt över det vanliga. Kvalitet 1+/01+ med härligt skarpa kanter. Referenser: SMB 198 (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno), TÖ 45-A-1 (Sten Törngrens 1 öringar i koppar)
Åtsida
Drottningens krönta vapensköld med liljeprydnader, bestående av det fyrdelade riksvapnet med Vasakärven i hjärtskölden. Skölden omges av en inre pärlring. I omskriften längs kanten löper drottningens drottningtitel på latin: "CHRISTINA D:G: SVE: GO: WAN: REGINA: ET: PP: HÆ".
Frånsida
Två korslagda dalarpilar som kröns av en kunglig krona, vilket symboliserar Dalarna och den enorma kopparhanteringen. På sidorna om pilarna återfinns valörangivelsen "1 ÖR". Runt motivet löper omskriften "MONETA NOVA CVPREA DALARENSIS MDCXLV", vilket deklarerar att det är ett nytt kopparmynt från Dalarna präglat år 1645.
Ett ungt lejon på tronen och freden som ritade om Norden
Året är 1645 och det svenska riket befinner sig i en historisk och pulserande brytningstid. Bara några veckor tidigare, i december 1644, har drottning Kristina fyllt 18 år och formellt tagit över den fulla regeringsmakten från förmyndarregeringen, som hade styrt landet med järnhand sedan hennes fars dramatiska död i Lützen tolv år tidigare. Förväntningarna på den unga monarken är astronomiska. Hon har uppfostrats som en prins, drillats i hård statskonst av rikskansler Axel Oxenstierna och behärskar Europas alla viktiga språk. Men 1645 är året då den unga drottningen för första gången kliver ut ur riksrådets skugga för att visa världen vem som verkligen håller i spiran.
I Europa rasar fortfarande det förödande trettioåriga kriget, men det är på hemmaplan i Skandinavien som 1645 kommer att gå till historien som ett av de mest triumfatoriska åren i Sveriges existens. Den obotligt sjuke men geniale fältherren Lennart Torstensson har genomfört en osannolik blixtoffensiv rakt in i hjärtat av den danska fiendens land. I augusti 1645 tvingas kung Kristian IV till förhandlingsbordet. Resultatet blir freden i Brömsebro – en monumental svensk seger. Genom ett enda penndrag ritas Nordens karta om för all framtid. Sverige erhåller Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel, samt Halland på trettio år. Den nyblivna drottningen står plötsligt som härskare över ett rike vars gränser aldrig varit vidsträcktare. Sverige har klivit fram som den obestridda herren över Östersjön.
Kopparmyntet från Avesta som smorde krigsmaskineriet
Hur kunde det fattiga landet i norr bygga och finansiera denna ofantliga stormakt? Svaret håller du bokstavligen i din hand. Denna massiva enöring i koppar, med en imponerande vikt på nästan 56 gram, är det fysiska beviset på Sveriges ekonomiska ryggrad under stormaktstiden. Riket led en kronisk brist på silver, men man satt i gengäld på en skatt av episka proportioner: Falu koppargruva. För att slippa sälja den värdefulla råkopparen billigt utomlands, valde kronan den innovativa lösningen att prägla jättelika kopparmynt för att driva den inhemska ekonomin och betala de inhemska trupperna.
År 1644 hade det nyanlagda myntverket i Avesta, strategiskt beläget vid Dalälvens forsar, helt tagit över den tunga kopparmyntningen. Under ledning av den skicklige myntmästaren Marcus Kock förvandlades Avesta snabbt till ett av Europas mest avancerade industriella komplex. År 1645 gick valsverken varma dygnet runt. Att i stor skala prägla mynt av denna storlek krävde en enorm muskel- och vattenkraft. Det är just detta som gör det aktuella exemplaret så anmärkningsvärt; de flesta 1-öringar från denna period drabbades av valssprickor, kantskador och ojämn utprägling under den brutala industriella tillverkningsprocessen. Att få betrakta ett så osedvanligt välcentrerat och skarpt mynt från just det historiska segeråret 1645 är ett verkligt numismatiskt privilegium.
Kulturens intåg och födelsen av en nationell självbild
Samtidigt som kanonerna dundrade i söder och valsverken i Avesta pressade ut tusentals ton koppar, började den 18-åriga drottningen forma sin alldeles egna vision av Sverige. Hon nöjde sig inte med att härska över en råbarkad, militär stat. Hennes ambition var oändligt mycket högre: hon ville förvandla Stockholm till "Nordens Aten". År 1645 markerar startskottet för hennes storslagna kulturella revolution. Det är under detta år hon på allvar börjar instruera diplomater och agenter över hela Europa att köpa upp konstsamlingar, ovärderliga bibliotek och antika skulpturer i en skala som saknar motstycke i svensk historia.
Samtidigt insåg kronan makten i det skrivna ordet för att bygga en stark nationell självbild. För att meddela folket om de mirakulösa segrarna – inte minst triumfen i Brömsebro – grundades samma år Ordinari Post Tijdender (idag Post- och Inrikes Tidningar). Sveriges första nyhetstidning var född, och propagandan hjälpte till att ena landet.
När man betraktar denna enorma 1-öring från 1645, med sina skarpa kanter och tunga, mörka kopparlyster, betraktar man inte bara en betalningspjäs. Myntet är ett fruset ögonblick av ett rike som precis stigit ut ur skuggorna och krönt sig självt till en europeisk supermakt, anförd av en högutbildad, okuvlig tonårsdrottning. De korslagda dalarpilarna symboliserar kraften från det råa svenska urberget, medan de latinska titlarna i omskriften skvallrar om de intellektuella drömmar som snart skulle locka hela den europeiska intelligentian till det kalla Norden.